farmakologi sjukdomsl ra och l kemedelskemi
Download
Skip this Video
Download Presentation
FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI

Loading in 2 Seconds...

play fullscreen
1 / 50

FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI - PowerPoint PPT Presentation


  • 214 Views
  • Uploaded on

FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) termin 5-6 Kardiovaskulär, renal och respirationsfarmakologi Njurfysiologi / cirkulation ”Vad behöver en farmaceut kunna om njuren?” Dick Delbro Ht-10.

loader
I am the owner, or an agent authorized to act on behalf of the owner, of the copyrighted work described.
capcha
Download Presentation

PowerPoint Slideshow about 'FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI' - kaia


An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript
farmakologi sjukdomsl ra och l kemedelskemi
FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI

Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO)termin 5-6

Kardiovaskulär, renal och respirationsfarmakologi

Njurfysiologi / cirkulation

”Vad behöver en farmaceut kunna om njuren?”

Dick Delbro

Ht-10

njurens olika funktioner
Njurens olika funktioner
  • Avlägsna avfallsprodukter.
  • Reglera blodvolym och blodtryck.
  • Reglera plasmakoncentration av joner.
  • Syra-basreglering (stabilisera blod pH).
  • Spara viktiga näringsämnen.
  • Avgifta blodet.
  • Producera hormoner (renin; EPO; vitamin D)
njuren vikt och m tt
Njuren: Vikt och mått
  • 120 g
  • 10 x 5 x 3 cm
viktiga makro anatomiska strukturer i njuren
Viktiga makro-anatomiska strukturer i njuren
  • Njurhilus (njurporten)
  • Cortex (bark)
  • Medulla (märg)
  • Njurkolumner
  • Njurpyramid
  • Pelvis renalis (njurbäcken)
  • Njurkalkar
de njurk rl vi m ste kunna
De njurkärl vi måste kunna
  • Afferenta arteriolen
  • Glomeruluskapillär-nätverket
  • Efferenta arteriolen
  • Peritubulära kapillär-nätverket
  • Vasa recta
nefronet r njurens funktionella enhet
Nefronet är njurens funktionella enhet
  • 1,25 miljoner nefroner i vardera njuren
  • Två typer av nefron med mycket lika utseende, men delvis olika funktioner: Cortikala nefron och juxtamedullära nefron.
njurblodfl de och plasmafl de
Njurblodflöde och plasmaflöde
  • Blodflödet är 1,2 l/min = 25% av cardiac output (= hjärtminut-volymen)
  • Renalt plasmaflöde (RPF) är 0,65 l/min
i glomerulus filtreras blodet och bildar prim rurin
I glomerulus filtreras blodet och bildar primärurin
  • Primärurin: 180 l/dygn
  • Drivkraften är trycket i glomeruluskapillären
  • Detta balanseras av det proteinosmotiska suget i glomerulus och mottrycket i glomeruluskapseln. Pnet = 10 mm Hg.
  • Filtrationshastigheten = GFR = 180 l/dygn = 125 ml/min
vad best mmer glomerulus kapill rtrycket 50 mm hg
Vad bestämmer glomerulus-kapillärtrycket (50 mm Hg)?
  • Systemblodtrycket (medelartär-trycket)
  • Flödesmotståndet (= resistansen i den afferenta arteriolen
  • Resistansen i den efferenta arteriolen
r prim rurinen plasma
Är primärurinen = plasma?
  • 50 ggr högre genomsläpplighet (= permeabilitet) i glomeruluskapillären än i skelettmuskelkapillären
  • GFR = Pnet x Kf
  • Filtrationskoefficienten Kf bestäms av kapillärytans storlek och dess permeabilitet – bestäms av porantal, pordiameter och elektrisk laddning
  • Filtrationsfraktionen (FF) = GFR / RPF = 20%
vilka plasmakomponenter kommer inte ut i prim r urinen
Vilka plasmakomponenter kommer inte ut i primär-urinen?
  • Röda och vita blodkroppar
  • Molekyler med diameter < 7 nm
  • Albumin har diameter 7,1 nm
  • Vilka läkemedel kommer att filtreras ut till primärurinen?
hur h ller kroppen gfr konstant
Hur håller kroppen GFR konstant?

1. Autoreglering – samma GFR trots variationer i blodtryck

2. Hormonell reglering med RAAS. Renin frisätts av:

  • Tryckfall i afferenta arteriolen
  • Sympaticusstimulering till njuren
  • Låg koncentration av Na+ i primär-urinen
effektorn i raas r angioii vad g r angioii
Effektorn i RAAS är AngioII. Vad gör AngioII?
  • 1. Perifer vasokonstriktor – mer potent än noradrenalin. Höjer systoliskt och diastoliskt tryck
  • 2. Selektiv vasokonstriktion av efferenta arteriolen
  • 3. Frisätter aldosteron från binjurebarken
  • 4. Stimulerar sympaticus – frisätter NA från sympatiska postganglionärer
  • 5. Stimulerar till ADH-frisättning
  • 6. Aktiverar törstcentrum
  • 7. Ökar natriumreabsorption från njurtubulus-celler
tre h ndelser i nefronet mellan bildning av prim rurin och uts ndring av final urin
Tre händelser i nefronet mellan bildning av primärurin och utsöndring av final urin
  • Glomerulär filtration av vatten, elektrolyter, urea, glukos, aminosyror, läkemedel
  • Tubulär reabsorption
  • Tubulär sekretion
vart tar vattnet v gen
Vart tar vattnet vägen?
  • Re-absorptionsprocesser längs nefronet. Vattnet följer med när NaCl reabsorberas p.g.a. osmotisk kraft
hur transporteras joner och andra molekyler ver cellmembranet
Hur transporteras joner och andra molekyler över cellmembranet?

1. Enkel diffusion: Molekylen följer koncentrationsgradienten (=skillnaden).

2. Faciliterad diffusion: Ett carrierprotein hjälper till.

3. Aktiv transport: Energikrävande.

4. Cotransport: En molekyl ”hänger på” när en annan transporteras aktivt.

5. Countertransport.

carrierproteinet har ett transportmaximum tm
Carrierproteinet har ett transportmaximum (Tm)
  • Varför har man socker i urinen vid diabetes?
reglering av den finala urinvolymen
Reglering av den finala urinvolymen
  • Ca. 85% av primärurinen reabsorberas i proximala tubulus och nedåtgående slyngan. I distala tubulus och samlingsrören avgörs hur stor den finala urinvolymen skall bli.
  • Aldosteron (från binjurebarken: Frisättningen stimuleras av angiotensin II) ökar natrium-vattenupptag i distala tubulus-samlingsrör, i utbyte mot kalium som förloras till urinen.
  • ADH-mekanismen.
adh kommer fr n hypofysens baklob med blodet till njuren
ADH kommer från hypofysens baklob, med blodet till njuren
  • En ökad saltkoncentration i blodet (tydande på vattenbrist) stimulerar hypothalamus till att frisätta ADH till blodkärlen i hypofysbakloben.
adh forts
ADH (forts.)
  • ADH kommer att öka genomsläpp-ligheten för vatten i samlingsrören, så att primärurinen minskar i volym och mer vatten dras ut, tillbaka till blodbanan.
vilken kraft drar ut vatten fr n samlingsr ren i n rvaro av adh
Vilken kraft drar ut vatten från samlingsrören i närvaro av ADH?
  • I njurvävnaden runt samlingsrören är det en hög koncentration av NaCl.
  • Denna ”hypertona” miljö har skapats genom att NaCl har pumpats aktivt från Henles uppåtstigande ut i extracellulär-rummet. Detta utgör ett osmotiskt sug för vatten, som alltså lämnar samlings-rören i närvaro av ADH, och dras in i vasa recta, och går vidare till cirkulationen.
sekretion i nefronet v tejoner
Sekretion i nefronet - vätejoner
  • Vätejoner utsöndras till primärurinen i hela nefronet. I samlingsrören sker den viktigaste surgörningen av urinen. Intercalated cells utsöndrar vätejoner genom flera mekanismer, bl.a. genom att byta kalium mot väte. Vid kaliumbrist risk för metabol alkalos.
prostaglandiner i njuren
Prostaglandiner i njuren
  • Syntes stimuleras av ischemi, AngioII, ADH, bradykinin.
  • Fr.a. PGI2 (glomerulus) och PGE2 (medulla) – vasodilaterande och natriuretiska.
  • NSAID: Försiktighet vid hjärtsvikt, hypertoni, levercirrhos, njursjukdom.
clearancebegreppet
Clearancebegreppet
  • Clearance (CL) = den volym av plasma som blir fullständigt renad på en viss substans/tidsenhet (ml/min).
  • För läkemedel som utsöndras genom glomerulär filtration (men inte via tubulär sekretion, eller reabsorberas) blir Cl = GFR!
  • Clx = (Ux. V) / Px
l kemedelsuts ndring via njurarna
Läkemedelsutsöndring via njurarna
  • Se Rang & Dale, kap. 8, Table 8.4; ”Nyckelrutan” s. 119; ” s. 374 (excretion of organic molecules)
njurb ckenet verg r i ureteren
Njurbäckenet övergår i ureteren
  • Ureteren består av glatt muskelvävnad, ca. 30 cm lång, som tränger in i bakre delen av urinblåsan.
  • Man blir kissnödig när blåsan fyllts med 200 ml. Vid 500 ml går det inte att hålla emot…
urinbl san best r av slemhinna och glatt muskulatur
Urinblåsan består av slemhinna och glatt muskulatur
  • Blåshalsen hålls stängd av inre sfinktern (glatt muskel) och ytttre sfinktern (bäckenbotten = tvärstrimmig muskel, viljestyrd).
  • Miktionsreflexen (blåstömningen) är beroende av:
  • Afferenter från blåsväggen till ryggmärgen;
  • Signaler från ryggmärgen till hjärnan;
  • Signaler från hjärnan till ryggmärgen;
  • Parasympatiska efferenter till blåsväggen.
  • Somatiska efferenter till bäckenbotten.
ad