1 / 23

Fritid, Fritidshem och Lärande

Fritid, Fritidshem och Lärande. FRITID.

josie
Download Presentation

Fritid, Fritidshem och Lärande

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Fritid, Fritidshem och Lärande

  2. FRITID • To have leisure is one of the oldest dreams of human beings – to be free from an endless round of labor, free to pursue what one wants, to spend time in voluntary, pleasurable ways, free to find and to accept one´s place in the world, free of the tyranny of nature and of other human beings, free to exist in a state of grace. Living life of your own terms, being free to do what you choose is a central ideal of Western society, and quite probably of you as an individual. (Godbey, 1994, s1)

  3. Fritidens historik • Fritid finns som ett innehåll i alla kulturer men synliggörs på olika sätt • Vårt sätt att se på fritid är delvis en produkt av den industriella revolutionen • Fritid är ett begrepp som kan definieras på olika sätt

  4. Fritid – ett begrepp som inte är entydigt • De antika grekernas syn på fritid • Nationalencyklopedins syn på fritid • Fritidsforskningens syn på fritid

  5. Vår tid – uppdelad i olika segment Lönearbete Ta hand om barn, Utbildning Hushåll, Sömn, Hygien, Fri tid Rekreation Kultur/Fritid (efter Norling, 1999) B A C

  6. Olika sätt att beskriva fritid • Fritid som överbliven tid • Fritid som aktivitet • Fritid som hjälpmedel • Fritid som frihet • Fritid ur ett holistiskt perspektiv

  7. Vetenskapliga perspektiv på fritid • Sociologi • Psykologi • Feministisk forskning • Postindustriellt tänkande

  8. Fritid – en arena med olika intressenter • Den enskildes frihet – Samhällsideologi • Kommersiellt utbud – Samhällsideologi • Den enskildes frihet – Kommersiellt utbud

  9. Fritid som vetenskap poängterar…. • att fritid är en möjlighet till att höja sitt välbefinnande, sin livskvalitet och att stärka sin självkänsla. • Ur ett didaktiskt perspektiv blir därför rollen som lärare i skola, fritidshem och förskola mycket viktig då det gäller att samtala med barn om deras fritidsaktiviteter. • Då kan man även visa barn alternativa aktiviteter samt att tillsammans med dem utöva aktiviteter som de annars inte skulle få möta.

  10. Fritid och lärande I mötet mellan fritidsvetenskap och pedagogik blir bland annat möjligheterna till lärande under sin fritid intressant….. …och då blir det viktigt att vara medveten om hur begreppet fritid kan definieras!

  11. Allmänna råd och kommentarer. Kvalitet i fritidshem, 2007 • Enligt skollagen skall fritidshemmet erbjuda barn en meningsfull fritid. Förutsättningar för att barnen skall uppleva fritiden som meningsfull är att verksamheten är trygg, rolig och stimulerande där lek och skapande får stort utrymme och formas utifrån barnens ålder, mognad, behov, intressen och erfarenheter. • ”Det är viktigt att verksamheten är varierad med inslag av lek, fysisk aktivitet, skapande verksamhet som drama, musik, dans, bild och form och utforskande av omvärlden i form av studiebesök, utflykter med mera.” (a.a.s. 23)

  12. Olika definitioner av fritid • En subjektiv definition av fritid – här utgår man från hur en specifik person upplever fritiden. • En objektiv definition av fritid – här utgår man från att fritid är en kvantitet tid som kan avskiljas från annan tid. • En holistisk definition av fritid – här utgår man från att fritid är en del av en helhet. Ovanstående leder till olika definitioner av fritid

  13. Definitioner av fritid – underlag för olika diskurser En diskurs kan ses som ett bestämt sätt att förstå världen som kan åtskiljas från andra diskurser där ett visst utsnitt av världen förstås på andra sätt. Olika diskurser, som verkar inom samma domän, benämns av Fairclough (1992) som en diskursordning. Dessa diskurser försöker var och en att kämpa om inflytande för att få makt att definiera de kunskaper och övertygelser som gäller för domänen eller institutionen.

  14. Möjliga diskurser beträffande fritid på fritidshem • Fritid – en personlig upplevelse av fritid • Fritid – tiden ses som överbliven tid • Fritid – en tid för roliga aktiviteter • Fritid – en tid för ”nyttiga” aktiviteter • Fritid – ett holistiskt perspektiv

  15. Fritid på fritidshem – en personlig upplevelse av fritid • Fritid kan, utifrån denna diskurs beskrivas som ett mentalt tillstånd som är beroende av hur individen upplever sina möjligheter att agera och delta i verksamheter som han eller hon själv väljer.

  16. Fritid på fritidshem – tiden ses som överbliven tid Fritiden är något som blir över när andra mer viktiga sysslor är färdiga Fritidshem blir en trygg plats där barn kan få tillsyn. Domineras diskursen här mer av begreppet omsorg än av begreppet fritid?

  17. Fritid på fritidshem – en tid för roliga aktiviteter Aktiviteter ses, utifrån denna diskurs, först och främst som något som görs för att det är roligt och motiveras av en inre tillfredsställelse hos den enskilda individen. Lek premieras Skolverket menar att detta är ett innehåll som inte är tillräckligt.

  18. Fritid på fritidshem – en tid för ”nyttiga” aktiviteter Aktiviteter man deltar i ses som möjligheter att uppleva något som man kan lära sig av. Fritidsaktiviteterna ses som nyttiga för individerna och dessutom för samhället som sådant. I USA har afterschool programs tidigare främst setts som en trygg plats för tillsyn av barn men ses nu i högre grad som en plats där barn kan utveckla akademiska kunskaper eller andra former av kunskaper som antas underlätta tillägnandet av skolans undervisning.

  19. Fritid på fritidshem – sedd ur ett holistiskt perspektiv • Rekreation är inte enbart något som ska finnas till hands då själva skoldagen är slut. Rekreation ses här som en mycket viktig del av elevers utbildning och bör, utifrån ett holistiskt perspektiv, även erbjudas eleverna under skoldagen

  20. Antaganden och funderingar kring fritidshemmets innehåll • Utifrån en subjektiv fritidsdiskurs skall barnen ha stora möjligheter att välja och påverka vad verksamheten ska innehålla samt vilka verksamheter man vill delta i. • Läxhjälp, fördjupade akademiska kunskaper såväl som betoning av sociala kompetenser kan ligga i såväl barnens, föräldrarnas och samhällets intresse men ses detta innehåll som fritid av barnen? • Fritid och lärande behöver inte ses som uteslutande varandra. Inte heller behöver en subjektiv diskurs och den objektiva ”nyttiga” fritidsdiskursen exkludera varandra.

  21. Fritid och lärande • En vidgad definition av lärande • Utveckla nya intressen och kompetenser • Pedagogens roll i verksamheten

  22. 2011 - forskning och litteratur är på gång • Fritidshemspedagogik • Fritidshemmet – fritidslärares uppdrag på fritidshemmet och i skolan • Antologi riktad mot fritidshemmet (utkommer snart)

  23. Mer forskning behövs • Att studera vad barn faktiskt lär sig på fritidshem är en del av denna forskning. • Likaså att studera hur detta lärande går till och hur verksamheten kan bidra till barns sociala utveckling. • Att problematisera begreppet fritid på fritidshem är en del av denna forskning – likaså är det också av stor vikt att barns röster får göra sig hörda genom att även utgå från barns perspektiv och barns sätt att resonera om verksamheten… …Tack så mycket!

More Related