Hans-Åke Scherp Docent i pedagogik

1. Bortanför tidens horisont finns en förändrad värld, en värld som är mycket olik jämfört med dagens. Somliga människor ser bortom denna horisont och in i framtiden. De är övertygade om att drömmar kan bli verklighet. De öppnar ögonen på oss och gör oss motiverade. De bygger upp förtroende och stärker våra relationer. De står stadigt i motståndets blåst och ger oss mod att fortsätta sökandet. Vi kallar dessa människor ledare. Kouze och Posner Hans-Åke Scherp Docent i pedagogik

2. Lärandebaserad verksamhetsutveckling.Lärglädjens förutsättningar, förverkligande och resultat. • Ledarskapets utformning är beroende av förståelsen av utvecklingsprocesser dvs förståelsen av varför medarbetare gör det de gör när det som händer händer

3. Olika sätt att utveckla verksamheten • Föreskriva eller anmoda vissa arbetssätt • Lära av andra eller av varandra (Best practice) • Gemensam kunskapsbildning (Next practice)

4. Variation • Låt tusen blommor blomma • Variation ett problem – harmoniträsk • Variation för att förstå sin egen förståelse och sitt eget görande • Variation som utmaning av det egna tänkandet eller görandet • Variation som underlag för att upptäcka mönster som grund för lärande

5. Ta del av befintlig kunskap • Föreläsning • Böcker • etc. Handling Gemensamt skapa kunskap Definition av problem eller lärområde Lärprocess Skaffa ett tillförlitligt underlag • Föreställningar • förståelse • lärdomar Se mönster Förstå varför mönstret ser ut som det gör  lärdomar Hur man kan utpröva dessa lärdomar i praktiken

6. Förändringsprocesser Implementering Lärande Dissonans Avlärande Nylärande Befästande Motstridiga uppfattningar Olika uppfattningar: Bidrag till variationen som underlag för gemensamt lärande • Initiering • Implementering • Institutionalisering • Spridning • Motstridiga uppfattningar • Rätt -fel • Motstånd • Bromsklossar • Bra med bromsklossar för de får oss att tänka till en gång till

7. Ledarskap • Att hantera variation i uppfattningar och göranden • NPM, Målrationalitet, marknadisering • Lärande organisationer

8. ”Hur får vi medarbetare som upplever sig som fullärda att vilja lära nytt” • ”Vågar du lära?” Skapa strukturer som ger tillit till lärprocessen. • ? -> ! • Lärande genom gemensam kunskapsbildning. Medskapandet.

9. Stöd till lärledarna • Tydligt mandat från ledningen • Kontinuerliga träffar mellan lärledare och skolledare • Lärande möten mellan lärledare från olika enheter • Fortsatta möjligheter att fördjupa sitt eget lärande om hur man leder systematisk kunskapsbildning • Någon som visar intresse för lärandet och efterfrågar vad vi gör och vad det leder till.

10. Lärprocessen i lärgrupperna • Fredad och öronmärkt tid • Regelbundenhet (1g/mån) minimum 2 timmar helst halvdagar. • Ägna sig åt en och samma lärfråga under lång tid (ungefär 1 år) • Gemensamt och angeläget lärområde som springer ur medarbetarnas vardag • Frågan behöver ligga på den pedagogiska arenan • Lärfrågan ska ligga inom den egna påverkanssfären • Strukturerad lärprocess • Lärandefokus istället för görandefokus • Kontinuerlig dokumentation av lärprocessen • Fokus på sambandet mellan process och resultat • Hålla lärprocessen levande mellan träffarna genom åtaganden såsom att samla in underlag för nästa lärgruppsmöte.

11. Strukturerade lärande samtal • Tempot. Reflektion och eftertanke kräver tid och kan inte påskyndas hur mycket som helst • Betydelsen av att få input som utmanaroch väcker nyfikenhet • Vad kan förklara våra olika slutsatser och erfarenheter istället för summering av olika slutsatser och lärdomar • Lärprocessen avslutas när man omsatt och prövat sina formulerade lärdomar i vardagspraktiken • Se olikhet och variation som underlag för kunskapsbildning istället för rätt – fel • Haka i nya lärområden och lärprocesser till tidigare lärområden och lärdomar. Se progression i det man gör.

12. Kongruens i synen på ledning, styrning och skolutveckling mellan olika nivåer i skolhierarkin • Ledare som bär perspektivet uppåt i hierarkin • Stöd på alla nivåer i kommunen • På förvaltnings- och politikernivå behöver man skapa en helhetsidé om styrning och ledning • Inte bygga upp motstridiga parallellsystem såsom kvalitetsarbetet som inte ligger i linje med lärandeperspektivet på skolutveckling • På varje nivå lär man inom sin egen nivå istället för att kontrollera underliggande nivå

13. Skolledarskapet • Ledningsfilosofin i samklang med ett lärandeperspektiv på skolutveckling • Synliggör de lärdomar och pågående lärprocesser kopplat till vardagshandlingar • Aktiv och drivande i kombination med nyfiken och lyhörd • Har själv ett naturligt lärande förhållningssätt i vardagsarbetet • Använder själv lärande samtal • Gemensam planering med lärledarna • Har förtroende för medarbetarnas lärande

14. Deltar i analysen av resultaten tillsammans med lärledarna eller i lärgrupperna • Lärande medarbetarsamtal • Följer upp lärdomar från lärgruppsarbetet vid medarbetarsamtalen. • Koppla ihop nya lärdomar med tidigare lärdomar så att man får en lärspiral • Betonar medarbetarnas inre motivation som drivkraft i arbetet

15. Gemensam verksamhetsidé • Som grund för prioriteringar av arbetsinsatser och vilka projekt man ska gå in i • Kontinuitetsskapande • Kopplad till gemensam förståelse av uppdraget • Genomtänkt gemensam helhetsidé att vila mot. Det hjälper oss att transformera utifrånkommande utvecklingspropåer så att de blir våra frågor och därigenom mer angelägna. • Om den bärande idén inte finns så blir skolarenan ett öppet slagfält för olika intressenter och även för insatser utifrån icke uttalade motstridiga helhetsidéer. Vardagen ockuperas av omedvetna och medvetna aktiviteter som förhindrar skolutveckling

16. Kontinuitet • Genom att dokumentera och använda centrala begrepp så att verksamheten inte urvattnas • Medvetandegöra och tydliggöra valet av perspektiv kopplat till forskning. • Fördjupa förståelsen av en lärande organisation på samtliga nivåer. • Saknas en övergripande organisatorisk motor (inte eldsjälar) i organisationen stannar det. • Genom årliga lärstämmor

17. Det största hindret i arbetet som lärledare… • Svårt att leda lärande samtal och lärprocesser med kollegor • Bristande stöd från skolledningen • Bristande intresse från kollegorna • Styrsystemet i kommunen bygger huvudsakligen på kontroll och inte lärande som grund för skolutveckling • Ingen gemensam pedagogisk inriktning