slide1
Download
Skip this Video
Download Presentation
Thomas Lundqvist, leg. Psykolog & Docent

Loading in 2 Seconds...

play fullscreen
1 / 65

Thomas Lundqvist, leg. Psykolog & Docent - PowerPoint PPT Presentation


  • 256 Views
  • Uploaded on

Den teoretiska bakgrunden till Haschavvänjningsprogrammet (HAP) – en metod för behandling av cannabismissbruk. Thomas Lundqvist och Dan Ericsson. 1984-2009. Thomas Lundqvist, leg. Psykolog & Docent. Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor, Lund 1972-2009 April 2009.

loader
I am the owner, or an agent authorized to act on behalf of the owner, of the copyrighted work described.
capcha
Download Presentation

PowerPoint Slideshow about 'Thomas Lundqvist, leg. Psykolog & Docent' - minor


An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript
slide1
Den teoretiska bakgrunden till

Haschavvänjningsprogrammet (HAP) – en metod för behandling av cannabismissbruk.

Thomas Lundqvist och Dan Ericsson

1984-2009

Thomas Lundqvist,

leg. Psykolog & Docent

Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor, Lund 1972-2009

April 2009

slide2
Psychosocial treatment of cannabis disorders:a review of 13

studies.

2006

Author year Country experiment-controll N evidence

In the studies 1-5 only a minority (20 -40 %) of the clients

achieve a complete abstinent condition during the period of treatment.

However, they display a significant reduction in cannabis use

and cannabis related problems.

slide3
Behandlingsprogram bör vara baserade på
  • Kognitiv-beteendeorienterad teknik,
  • Kognitiv-edukativ teknik
  • Motivational Interviewing teknik,
  • eller en kombination av några av dessa.
slide4
Sådana program bör vidare baseras på följande:
  • en flexibilitet i utbud för att ha något att erbjuda patienter av olika ålder
  • (Dennis 2003; evidensgrad 2)
  • behandlingsmodell av typ kort intervention, då detta är visat effektivt
  • för att reducera cannabisrelaterade problem hos dem
  • med lägst svårighetsgrad av missbruk (Babor, 2003; evidensgrad 2).
slide5
behandlingsmodell av mer omfattande slag,
  • vilket fungerar bättre för patienter med högre svårighetsgrad av
  • missbruk; minst 14 sessioner över en 4-månadersperiod
  • med uppföljningssessioner, mer frekvent under inledningsfasen
  • av terapin (Stephens, 2000; evidensgrad 2)
  • det är av betydelse att identifiera även subtila försämringar
  • av kognitiva funktioner eftersom dessa påverkar behandlingsresultatet,
  • och metoder för att åstadkomma förbättring bör
  • integreras i behandlingsmodellen (Lundqvist, 1995; evidensgrad 3).
slide6
fokus på omedelbar avhållsamhet, i praktiken innebärande att
  • möjlighet bör finnas att få urinprov (Copeland, 2001; evidensgrad 2)
  • sessioner för familjemedlemmar och andra betydelsefulla närstående
  • (Azrin, 1994, Joanning, 1992, Hengeler, 1991, Lewis 1990,
  • Szapocznik, 1988; evidensgrad 3)
  • kännedom om att långvarig försämring av kognitiva funktioner

påverkar såväl presterande när det gäller komplexa uppgifter

som inlärningsförmåga; återvinnande av flexibilitet är ett viktigt

behandlings mål (Stephens, 2000; evidensgrad 2)

slide7
fokus på användandet / missbruket i sig själv samtidigt med
  • hjälpåtgärder inriktade mot drogrelaterade kompetensbrister
  • (Dennis, 2003; evidensgrad 2).
  • behandlingen bör innefatta kritisk undersökning av drogrelaterat
  • episodiskt minne (med syfte att skapa en bas för självkännedom)
  • (Lundqvist, 1995; evidensgrad 3)
slide8
strategier för att stärka självkänsla som ej baseras på drogrelaterat
  • episodiskt minne (Budney, 2000; evidensgrad 2).
  • en uppsättning adekvata frågor eller förslag till temata för att
  • åstadkomma adekvat fokus; effektiviteten av ett visst stimulus är
  • avhängigt av dess associativa styrka och relevans
  • (Lundqvist, 1995; evidensgrad 3).
slide9
En Guide

för Dig som vill sluta med

Hasch och Marijuana

Rådgivningsbyrån

i

narkotikafrågor

Lund

slide10
Haschguide på olika språk

· En Guide för Dig som vill sluta med Hasch och Marijuana   (pdf)· En Guide for dig som vil ud af hashmisbrug   (html)· En guide for DEG som vil slutte med hasj   (pdf)· OPAS Sinulle, joka haluat lopettaa kannabiksen käytön   (pdf)· A guide to quitting Marijuana and Hashish   (pdf)· Ein Guide für die, die nach einem Ausweg aus dem Haschischmißbrauch suchen   (pdf)· Un guide pour arrêter la consommation de Marijuana et de Hachisch   (pdf)· EEN GIDS voor Wie wil stoppen met Hasj en Marihuana   (pdf)· FUNA GUÍA PARA SALIR DE LA MARIHUANA Y EL HACH   (html)

slide11
Innehåll:
  • Om cannabis
  • Hur påverkar cannabis mig?
  • Varför röker jag cannabis?
  • Testa ditt sätt att tänka som cannabisrökare
  • Vad händer när jag slutar?
  • Hur förblir jag drogfri?
slide13
Behandlingsprogrammet bygger på antagandet att kroniska

cannabismissbrukare i mer eller mindre utsträckning:

  • uppvisar en språklig försämring, i huvudsak att hitta ord som
  • stämmer med det som man vill beskriva.
  • tänker konkret, dvs. har svårt att förstå abstrakta resonemang.
  • har svårigheter att dra korrekta slutsatser (exekutiv funktion)
  • om sitt eget beteende i förhållande till förväntningar.
  • har svårt att ha adekvat fokus i uppmärksamheten.
  • har försämrad temporal integration, dvs. försämrad arbetsminnesfunktion.
  • utvecklar ett drogrelaterat episodiskt minne (minne för självkännedom)
  • eftersom cannabis förstärker känsloupplevelser av ett objekt
  • eller skeenden (subjektiv perception)
  • utvecklar en avskärmning i förhållande till sin känsla av att leva
  • i ett sammanhang och därmed en strävan mot hälsa och
  • adekvat orientering till livet.
slide14
har en försämrad förmåga att strukturera sin inre och yttre värld.
  • tenderar till att hålla kvar vid en strategi och har svårighet
  • att ändra strategin när situationen förändras.
  • uppvisar en försämrad exekutiv funktion, dvs. sekvensering, strukturering,
  • uppmärksamhet, impulskontroll, mental flexibilitet, övervakning/korrektion.
  • Förutom ovanstående punkter tar metoden hänsyn till
  • cannabinoidernas påverkan och elimination
  • samt fasindelningen under abstinensperioden.
  • Cannabinoiderna (psykoaktiva substanserna) kan påverka både
  • vid den kognitiva inputprocessen,
  • vid den kognitiva outputprocessen
exekutiva funktioner
Exekutiva funktioner
  • Uppmärksamhet
  • Impulskontroll
  • Mental flexibilitet

Vikarierande Frontallob

  • Strukturering
  • Sekvensering
slide16
Cannabis påverkar

1. input processen (Hippocampus)

(förmågan att ta in information), vilken skapar en störning av

  • koncentrationen,
  • uppmärksamheten,
  • förmågan att lagra och
  • att bearbeta ny information.
slide17
2. outputprocessen

(förmågan att producera ett resultat av informationsbearbetningen)

med bl.a. följande försämringar som följd

  • förmågan att hantera komplex information,
  • oförmåga att planera, att ha ett tidsperspektiv,
  • ej vara benägen att tolka andras motiv och åsikter,
  • nästan ingen självkritik, känslomässig ytlighet.
slide18
Behandlings­tekniken involverar en kognitiv edukativ teknik

som kompenserar för klientens kvalitativa försämring av de

kognitiva funktionerna.

Den hjälper individen med att lägga märke till förändringar,

fundera på de olika fasernas skiftningar och

att underlätta igenkänning.

Krav på behandlaren

  • Behandlaren måste ha god kunskap om cannabis och dess verkningar,
  • formulera sig konkret och enkelt
  • omvandla abstrakta formuleringar till bilder eller bildliknelser
  • ta på sig rollen som ledande auktoritet
behandlarens arbetsredskap
Behandlarens arbetsredskap

Abstrakta formuleringar omvandlas

till bilder och bildliknelser

Språket:

Att förutsäga vad som kommer

att hända under avtändningen

Prognostisering

Repetition:Att vid varje session upprepa de specifika

ämnena för steget

partitur
Lundqvist & Ericssons modell för behandling av

cannabisberoende är ett

Partitur

som per definition är en grundstruktur avsedd att

tolkas, improviseras eller fullbordas av någon annan än upphovsmannen.

Det förutsätter bokstavligen medskapande.

slide21
THC

Behandling av cannabismissbruk

100

%

  • Original modellen > 24 år
  • Manualbaserad modell, 17-24 år,
  • > sex månader regelbundet missbruk

Introduktion

  • Kort version < 17 år eller < 6 mån
  • Haschsamtal
  • Guiden

Fas 1

Medicinskt fokus

Alla fem varianterna bygger på de tre faserna

50 %

Motivations-samtal

Fas 3

Socialt fokus

Fas 2

Psykologiskt

fokus

Förlängning

Ångest

känslor

Teman och frågor

Teman och frågor

Teman och frågor

Veckor

1

2

3

4

5

6

slide22
Från Helena Gustavsson i Göteborg

Hur lockar vi in och vidmakthåller ungdomar i HAP?

  • Initiala kontakten
  • Visa förståelse och respekt
  • Försök att väcka hopp om förändring
  • Initiala förändringar i lagom dos
  • Målet - väcka mod och nyfikenhet på förändring
  • Kunskap
  • Vi måste ha god kunskap om hasch (mer än ungdomarna)
  • God beredskap inför träffarna (förbered med teamet)
  • Teori varvat med färdighetsträning (träna, läs, träna, läsa)
  • Kunskap och klinisk skicklighet skapar respekt och trygghet
  • Visa alltid respekt för ungdomarnas egna erfarenhet
  • Undvik alla pekpinnar och beskäftighet
slide23
Känsla
  • Följ med - men behåll strukturen
  • Strukturen, steg för steg, viktig för att hantera abstinensen
  • För några, i slutet av programmet, ökad förståelse om det egna livet
  • Kontroll
  • Vi tar ansvar för strukturen
  • Fyll tiden - förberedelsen och material (oro hos ungdomar - ”vad skall jag prata om”)
  • Kreativitet
  • Var aktiv och agera i rummet
  • Illustrera med exempel för att öka själreflektionen
  • Kön
  • Pojkar ställer högre krav på aktivitet hos oss
  • Pojkarna trivs med strukturen och konkreta uppgifter
haschsamtal

Haschsamtal

Session 1; Kunskap om cannabis som preparat

och hur det påverkar tankefunktionen.

Session 2; Psykologisk inriktning, hur cannabis påverkar känslor

Session 3; Social inriktning, hur påverkar cannabis

den sociala situationen

slide26
Träff 1

1:1 THC-kurvan

1:2 Akut- och kroniskt rus

1:3 Kognitiva funktionerna

Hemuppgift: Guiden, ungdomsfrågorna

Träff 2

2:1 Uppföljning av förra träffen, ev frågor

2.2 Genomgång av ungdomsfrågorna

2:3 Genomgång av uppgifterna:

- varför jag röker

- varför jag ska sluta

- vad behövs för att kunna sluta

2:4 Genomgång av guiden

Hemuppgift: Plus och minuslista

slide27
Träff 3

3:1 Genomgång plus- och minuslista

3:2 Droglinje

Träff 4

4:1 Familjenätverkskarta

4:2 Kompisnätverkskarta

Träff 5

5:1 Känslor

Träff 6

Avslutning tillsammans med föräldrar

Vad krävs för att bibehålla drogfriheten?

cannabisberoende
Cannabisberoende
  • Diagnosen cannabisberoende innebär att en individ trots upplevande av en mängd beteendemässiga, kognitiva, perceptuella och emotionella symptom sammanhängande med missbruk av cannabis fortsätter att använda cannabis.
slide30
Samtal 1

THC- och ångestkurvan och informera om fysiska avtändningssymtom.

Informera om cannabis.

Tester: KASAM, SCL-90 och BDI samt skalfrågor ang relationer

Samtal 2

Kommentera testsvaren.

Positivt och negativ med cannabisrökning ?

Varför sluta nu ? Vad behöver du ?

Samtal 3

Cannabisruset; akut fas

Samtal 4

Kroniska cannabispåverkan

Samtal 5

De sju tankeförmågorna

Samtal 6

Cannabismönstret

Samtal 7

Droginventering

Samtal 8

Sociogram

Samtal 9

Livslinjen

Samtal 10 (eller när det är lämpligt)

Samtal med klient och föräldrar

Samtal 11

Avslappningsövning

Samtal och övningsuppgifter kring känslor.

Samtal 12

Fortsatta samtal kring känslor

Skuld och skam

Samtal 13

Normer och värderingar – Beteende –Missbruk

Samtal 14

Juharifönstret /eller något annat som är lämpligare

Samtal 15

Återfallsprocessen

Samtal 16

Fortsättning på återfallsprocessen

Tester: Kasam, SCL-90, BDI samt skalfrågor

Samtal 17

Gå igenom testerna

Gå igenom blädderblocket, repetera och bestämma vad som skall visas vid avslut

Samtal 18 Avslutning

Visa blädderblocket för familj och ev soc-tj och andra.

Påminna om utvärdering.

DIPLOM

slide32
Cannabis rusen
  • Akut påverkan har två faser
  • Högdos = utåtriktad och aktiv
  • Låg dos = inåtriktad och aktiv
  • Kronisk påverkan utvecklas i förhållande
  • till frekvens och tid i missbruk
  • Låg dos = inaktiv
slide33
Ruset

Det subjektiva akuta ruset som inträder efter en tids

experimenterande har två faser:

  • Fas 1 från ca 15 min och 45 min efter röktillfället karaktäriseras av
  • ökad tankeverksamhet, att personen blir
  • utåtriktad, fnissig och pratsam.
  • att ögonen blir lätt blodsprängda, och överkänsliga för ljus,
  • hjärtklappning,
  • yrsel, hosta, tryck i huvudet, ökad puls,
  • samt torrhet i ögon, mun och svalg.
slide34
Fas 2varar i ca tre tim och karakteriseras av
  • att tankeverksamheten är inåtvänd. Man sitter gärna och lyssnar på musik eller tittar på en videofilm, eller bara ligger och "flummar" för sig själv.
  • att färger blir starkare, lukter mer framträdande,
  • att samband som man kanske har anat tidigare
  • nu framträder ganska klart.
  • samt att tankeflykten är mycket utpräglad och
  • associationerna talrika.
slide36
Fas 3

är ett tillstånd som växer fram efter ett antal års

regelbundet användande av cannabis.

Cannabis är fettlösligt, vilket innebär att det har en lång elimineringstid

(halveringstid ca 5 dagar), vilket kan innebära en förlängd påverkanseffekt.

  • Det karakteriseras av:
  • att den passiva perioden tenderar att bli längre och längre,
  • att när detta passiva och "sega" tillstånd blir för utmärkande så ger
  • det akuta ruset cannabisrökaren en känsla av att bli "normal".

När detta stadium har uppnåtts kan man säga att cannabisrökaren

har blivit en kronisk cannabismissbrukare.

I detta tillstånd försämras individens förmåga att på ett naturligt sätt utnyttja sina tankeprocesser.

slide37
Abstinensperioden

Steg 1 innebär

Dag 1-12

Identifiering och bearbetning av ångest- och flyktreaktioner

som cannabismissbruket har förorsakat.

Att träna upp den bristande tankeförmågan

så att den kompenserar den dåligt utvecklade

inlärningsförmågan.

Att för klienten avslöja dennes cannabismönster

slide38
Steg 2 innebär

Dag 12-21

Att klienten måste kunna se skillnaden mellan vad han är nu och vad han skulle kunna vara,

för att hitta en motivation till att fortsätta det mödosamma

arbetet med att hitta sig själv.

Att klienten måste bli negativ till det han är nu,

dvs han måste förstå att det sätt han nu fungerar på är otillfreds-

ställande,

och att det är haschet som förorsakar det.

Att klienten måste få positiva föreställningar om framtiden.

slide39
Steg 3 innebär

Dag 21

Att hjälpa klienten med att förstå beståndsdelarna i en

utvecklingsprocess.

Att utreda varför klienten missbrukar.

Att belysa hur det är att byta identitet, från missbrukare

till "medelsvensson".

slide40
Cannabis förstärker känsloupplevelser av ett objekt eller skeende (subjektiv perception).
  • Hjälp till kritisk granskning av det drogrelaterade episodiska minnet.
  • Hjälp med att fokusera uppmärksamheten på relevanta teman
  • Den psykologiska mognaden är ej åldersadekvat.
  • Vem är missbrukaren?
  • Behov av professionell vägledning
  • Vägen tillbaka - reorienteringsprocessen
  • Förbättra den sociala kompetensen och känsla av sammanhang
slide41
Teman under Steg 1 (Sessioner 1-5)

Hur påverkar haschet klienten jämfört med andra haschrökare

som han känner ?

Hur använder klienten haschet (missbruksmönster) ?

Hur upplever klienten begreppet tid ?

Teman under Steg 2 (Sessioner 6-10)

Hur upplever klienten hemsituationen ?

Kan klienten se någon förändring i sitt sätt att fungera ?

Kan klienten beskriva hur "dimman lättar" ?

Teman under steg 3 (Sessioner 11-18)

Tycker klienten att han hör hemma i detta samhälle (rotlöshet)?

Hur handskas klienten med den ökande känsligheten?

Kan han läsa en bok med behållning?

Hur ser klienten nu på hur han har levt sitt liv?

slide42
Varje diskussion bör innehålla
  • att klienten ska
  • lägga märke till det som sker
  • jämföra med tidigare erfarenheter
  • tänka efter och fundera på det som diskuteras
slide43
Den kroniska cannabiseffekten på tankefunktionerna

Cannabisrökaren upplever sin personliga historia

som höljd i dimmoln.

Försämring har noterats inom följande funktionsområden:

Den språkliga förmågan.

Man får svårare att hitta ord till det man vill beskriva

och utvecklar ett konkretare tankesätt.

Förmågan att dra korrekta slutsatser.

Man noterar att misstagen upprepas men

har förlorat förmågan att se vad det beror på.

Flexibilitet i tanken.

Man får svårt att rikta uppmärksamheten på ett

adekvat sätt och inlärningsförmågan försämras.

Man talar till och inte med andra.

slide47
Minnessystemet

Korttidsminnet, som normalt skapar tidsmedvetenhet

Det episodiska långtidsminnet (personligt färgade händelser).

Att man tappar tråden i ett samtal, glömmer avtal, tider, möten etc.

får svårt att uppskatta tiden och att föreställa sig längre tidsintervaller.

Förmågan att sätta samman en helhet av delar.

En svårighet att sortera information och att sortera bort

ovidkommande stimuli.

Förmågan att kunna orientera sig i rummet.

Att omgivningen bleknar bort och man bryr sig inte

om relationer mellan människor. Man planerar inte sin dag.

Gestaltminnet, att återskapa mönster.

Att det blir svårare att återskapa mönster samt att

man låter sig styras av de nu rådande omständigheterna.

slide50
En typisk haschrökares bild av sig själv
  • Jag har svårt att finna orden.
  • Jag läser gärna inte böcker.
  • Livet utan hasch är tristess, tomhet och ensamhet.
  • Det är aldrig mitt fel,
  • Jag fungerar adekvat.
  • Granskar inte mitt beteende.
  • Jag känner mig otillräcklig och misslyckad.
  • Svårt att diskutera en längre stund.
  • Jag är otålig. (Problem med koncentration och uppmärksamhet.)
  • Fasta åsikter och färdiga svar.
  • Jag är annorlunda, jag är unik.
slide51
Tänk på att den kroniske cannabismissbrukaren:

I låg utsträckning upplever inre och yttre stimuli som förnuftsmässigt gripbara,

uppfattar information som oordnad, osammanhängande, ostrukturerad och

otydlig, dvs. som ett brus,

men upplever att det står resurser till förfogande,

med hjälp av vilka han kan möta de krav som ställs av de stimuli

som han bombarderas av.

Detta leder till ett förhållningssätt att inte sträva mot hälsa.

deltagare i programmet
Deltagare i programmet
  • 50 ungdomar 5 av dessa var flickor
  • 25 ungdomar avbröt programmet3 av dem flickor

år 2000 - 2004

slide54
Missbruk cannabis alkohol
  • Debutålder i genomsnitt 14, 2 år
  • Cannabismissbruk i genomsnitt 3, 6år
  • Regelbunden rökning ” 2,5 år
  • Problem med alkohol 15 ungdomar
testinstrument
Testinstrument
  • KASAM känsla av sammanhang
  • SCL -90 Symtom Checklist självskattning av psykiatriska symtom
  • BDI Becks Depression Inventory

grad av depression

  • CAGE alkoholproblematik
  • Skala skattning av livssituation

skattning av relationer

vilka klarar sig s mre

Vilka klarar sig sämre

Ungdomar med tidig cannabisdebut, mer sidomissbruk och alkoholproblem

De som vid utskrivningen hade höga värden för ångest och depression enl SCL-90

De som vid utskrivningen hade skattat relationen till modern lågt

vilka klarar sig b ttre
Vilka klarar sig bättre
  • Ungdomar som hade högra känsla av sammanhang
  • Ungdomar med färre symtom enl SCL-90
  • Ungdomar som bodde med båda sina föräldrar
  • De som började i programmet utifrån eget initiativ
upplevd nytta av programmet
Upplevd nytta av programmet
  • Kunskap om hur hjärnan påverkas
  • Vad händer fysiskt när jag röker
  • Vad händer psykiskt när jag röker
  • Få argument för att förhindra återfall
  • Lämna urinprov
  • Få eget utrymme i samtal
ad