exempel fr n lunds kommun n.
Download
Skip this Video
Loading SlideShow in 5 Seconds..
Exempel från Lunds kommun PowerPoint Presentation
Download Presentation
Exempel från Lunds kommun

Loading in 2 Seconds...

play fullscreen
1 / 24

Exempel från Lunds kommun - PowerPoint PPT Presentation


  • 193 Views
  • Uploaded on

Nationella och lokala miljömål Detaljplanearbete Samhällsplanering för hållbart resande. Exempel från Lunds kommun. Begränsad klimatpåverkan Bara naturlig försurning God bebyggd miljö

loader
I am the owner, or an agent authorized to act on behalf of the owner, of the copyrighted work described.
capcha
Download Presentation

PowerPoint Slideshow about 'Exempel från Lunds kommun' - jeff


An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript
exempel fr n lunds kommun
Nationella och lokala miljömål

Detaljplanearbete

Samhällsplanering för hållbart resande

Exempel från Lunds kommun
lund och de nationella milj m l
Begränsad klimatpåverkan

Bara naturlig försurning

God bebyggd miljö

hur ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur kan åstadkommas så att bilanvändningen kan minska och förutsättningarna för miljöanpassade och resurssnåla transporter förbättras

hur kulturhistoriska och estetiska värden skall tas till vara och utvecklas

hur grön- och vattenområden i tätorter och tätortsnära områden skall bevaras och utvecklas

Lund och de nationella miljömål
lunds lokala milj m l lundaeko
60 lokala mål med ansvar och tidplan

7 strategier – knippen av åtgärder

I detaljplanen arbetar vi med tre av strategierna:

2.Lunds kommun ska växa på miljöns villkor

4. Motverka global uppvärmning

5. Sundare livsmiljö

Lunds lokala miljömål – LundaEko
lunds lokala milj m l lundaeko1
2. Lunds kommun ska växa på miljöns villkor

2.8 Utökat skydd i detaljplaner och områdesbestämmelser

De kulturhistoriska värdena ska preciseras och beaktas i samband med detaljplaneläggning samt vid utformning av områdesbestämmelser.

Bebyggelse och bebyggelsemiljöer av särskilt kulturhistoriskt värde ska skyddas långsiktigt genom rivningsförbud, byggnadsminnesförklaring,

bildande av kulturreservat etc. Det medeltida gatunätet i Lunds stadskärna bör ges skydd.

Ansvar: Byggnadsnämnden

Lunds lokala miljömål – LundaEko
lunds lokala milj m l lundaeko2
4. Motverka global uppvärmning

4.10 Fyrstegsmodellen: Lunds kommun ska i planering

och genomförande i första hand prioritera åtgärder som

minskar transportbehovet eller valet av transportsätt, i

andra hand utnyttja befintligt vägnät mer effektivt, i tredje

Hand genomföra ombyggnader på befintlig väg och först i

fjärde hand bygga vägar som höjer kapaciteten och

bidrar till ökade utsläpp av växthusgaser. Detta ligger

i linje med den fyrstegsprincip som Vägverket arbetar efter.

Ansvar: Byggnadsnämnden, Tekniska nämnden

Lunds lokala miljömål – LundaEko
lunds lokala milj m l lundaeko3
4. Motverka global uppvärmning

4.11 Bilsnål samhällsplanering: I översiktsplaner och detaljplaner,

samt vid revideringar och fördjupningar av dessa, ska redovisas vilka

konsekvenser som nya och förändrade bostads- och

verksamhetsområden får på möjligheterna att minska

transportbehovet. Åtgärder som kan leda till ett minskat

transportbehov genomförs så långt möjligt. Tätortsutveckling kring

goda kollektivtrafiklägen, i synnerhet spårbundna, ska prioriteras.

Vid nyetableringar och ombyggnader ska gång- och

cykeltrafik samt, kollektivtrafik prioriteras först, och sist biltrafiken. I

åtgärden ingår utbildning av tjänstemän i hur en sådan trafiksnål

samhällsplanering ska förverkligas. En rapport om bilsnål

samhällsplanering med åtgärdsförslag tas fram till 2006.

Ansvar: Byggnadsnämnden, Tekniska nämnden

Lunds lokala miljömål – LundaEko
lunds lokala milj m l lundaeko4
5. Sundare livsmiljö

5.7 Närhet till gröna miljöer: Lunds kommun bör arbeta aktivt med att

realisera ett urval åtgärdsförslag om att tillgodose alla människors

behov av gröna miljöer som föreslås i Grönstruktur- och

Naturvårdsprogram för Lunds kommun. Senast år 2008 bör det finnas

en tids- och kostnadsplan för dessa åtgärdsförslag till och med 2012.

Ansvar: Tekniska nämnden, Byggnadsnämnden

5.13 Ökad tillgänglighet till och i naturområden: Tillgängligheten ska

öka både inom och till de naturområden som bedömts vara särskilt

värdefulla för det rörliga friluftslivet. Detta kan ske genom ytterligare

satsning på gång- och cykelstråk och kollektivtrafik samt infor-

mation om hur man kommer ut och vad områdena kan erbjuda.

Särskild vikt ska läggas vid ökad tillgänglighet för funktionshindrade.

Ansvar: Tekniska nämnden, Byggnadsnämnden

Lunds lokala miljömål – LundaEko
lunds lokala milj m l lundaeko5
5. Sundare livsmiljö

5.18 Ny- och ombyggnation i bullerbelastade områden:

Krav på kontrollmätning och vid behov ljudutredning vid

ny och ombyggnation av bostäder, undervisningslokaler

och lokaler för vårdboende i bullerbelastade områden

bör ställas i detaljplaner och byggsamråd.

Ansvarig: Byggnadsnämnden, Miljönämnden

5.20 Begränsa buller vid källan: Samarbetet med

Luftfartverket, Banverket och Vägverket bör intensi-

fieras i syfte att säkerställa så att gällande bullernormer

efterlevs i befintlig såväl som i ny bebyggelse.

Ansvar: Miljönämnden, Byggnadsnämnden

Lunds lokala miljömål – LundaEko
detaljplanen
Programarbete

Checklista – behovsbedömning

Syfte”… Syftet med miljöbedöm-ningen är att integrera miljöaspekter i planen, så att en hållbar utveckling främjas.”

Innehåll:

Gällande regleringar och skyddsvärden

Förändringar i samband med detaljplanen

Effekter på miljön – positiva och negativa

Sammanvägning och slutsats

Detaljplanen
detaljplanen1
Programarbete forts…

Visions och strategiarbete

Vilka lokala mål och strategier

bör tas upp i programmet?

Exempel Nöbbelövs torg

Förbättra sociala strukturer

Fysiska samband – fler gc-

vägar och bättre kontinuitet i

stråken

Tydligare gränser mellan

offentliga och privata rum

Detaljplanen
detaljplanen2
Programarbete forts…

Utredningar av buller behövs i ett tidigt skede för att utveckla detaljplanen i linje med miljömålen.

Detaljplaneövergripande studier behövs för t ex kollektivtrafik och gc-nät.

Detaljplanen
samh llsplanering f r h llbart resande funktionsblandad bebyggelse1
Samhällsplanering för hållbart resandeFunktionsblandad bebyggelse

Syftet är att:

  • Samla in kunskaper om funktionsblandning som ett medel att skapa bärkraftiga bilsnåla samhällen
  • Utveckla arbetsmetoder för funktionsblandad bebyggelse
  • Genom ett pilotprojekt implementera och testa idéer om funktionsblandning

Inom ramen för projektet ska också:

  • Metoderna utvärderas – hur går vi vidare och utvecklar och förbättrar
samh llsplanering f r h llbart resande funktionsblandad bebyggelse2
Samhällsplanering för hållbart resandeFunktionsblandad bebyggelse

Delstudier

  • Funktionsintegrering – i befintlig miljö
  • Detaljplanestyrd funktionsblandning
  • Fria byggrupper/ byggemenskaper – bygg i egen regi tillsammans
samh llsplanering f r h llbart resande funktionsblandad bebyggelse3
Samhällsplanering för hållbart resandeFunktionsblandad bebyggelse

Målkonflikter

Valfrihet och möjlighet

  • Vi har idag valfrihet att handla var vi vill och där vi tycker att det är trevligt.
  • Vi pendlar till jobbet…30 000 resenärer passerar Lund C dagligen28 000 fordon på E22 ett vardagsmedeldygn
  • Vi kan gå i skola var vi vill:”Fritt sök är ett nytt avtal mellan Skånes 33 kommuner som börjar gälla från och med gymnasieintagningen hösten 2009. Det innebär att Du, var Du än bor i Skåne, kan söka till vilken gymnasieutbildning Du vill i Skåne på ditt slutbetyg från grundskolan. Vi vill hälsa dig varmt välkommen till Lunds kommun!”
samh llsplanering f r h llbart resande funktionsblandad bebyggelse4
Samhällsplanering för hållbart resandeFunktionsblandad bebyggelse

Målkonflikter

Attityd och inställning

  • Bilen är en del av min identitet
  • Med 10 000 steg om dagen är jag en god medborgare
  • Om jag veckohandlar får jag mer tid över med familjen

Vilja och drift

  • Vill alla ha nära till jobbet?
  • Att resa är att upptäcka
  • Att byta miljö är stimulerande
samh llsplanering f r h llbart resande funktionsblandad bebyggelse5
Samhällsplanering för hållbart resandeFunktionsblandad bebyggelse

Funktion och blandning

  • Vilka är funktionerna?
    • Typer av funktioner
    • Storlek och placering
    • Struktur och ägandeform
  • Vill vi blanda staden? Vad kan och bör man blanda?
  • Vad är blandning?
    • Blandningen ska vara vertikal och inom samma kvarter/ gata
    • Ett stadsdelscentrum i en stadsdel är inte blandning
samh llsplanering f r h llbart resande funktionsblandad bebyggelse detaljplan
Samhällsplanering för hållbart resandeFunktionsblandad bebyggelse detaljplan

Var uppstår problem eller konflikter i detaljplanen:

  • Olika ändamål inom samma kvarter/ fastighet
    • Olika verksamheter har olika ytkrav exempel skola/ bostäder
    • Bullerstörningar mellan olika funktioner
    • Trapphus
    • Genomförande/ exploatör – få fastighetsägare styr en marknad och släpper inte in fler aktörer eller näringsidkare.
    • Sophantering
    • Ventilation
samh llsplanering f r h llbart resande funktionsblandad bebyggelse detaljplan1
Samhällsplanering för hållbart resandeFunktionsblandad bebyggelse detaljplan

Var uppstår problem eller konflikter i detaljplanen:

  • Olika ändamål inom samma yta
    • Parkeringsnormen är olika för olika ändamål
    • Rumshöjd
    • Ventilation
    • Genomförande/ ägande
samh llsplanering f r h llbart resande funktionsblandad bebyggelse6
Samhällsplanering för hållbart resandeFunktionsblandad bebyggelse

Alla projekt är unika men förstudien har visat att man bör

skapa attraktiva och funktionella stadsdelar utifrån följande

faktorer:

  • Tydlig inriktning och gemensam målbild
  • Storlek och karaktär överblickbart, men stort nog att erbjuda variation och mångfald
  • Placering i staden – halvcentralt med utvecklingspotential
  • Sammanhang: integration och interaktion med andra stadsdelar
  • Bra kollektivtrafikläge – är det bra idag, kan det utvecklas?
  • Gångvägar och cykelförbindelser
  • Det offentliga rummet som bas – torg, allmänna platser, gator
  • Täthet – den täta staden kan ge underlag för verksamheter och stadsliv samt minska transportbehovet. Hur tätt är rätt?
  • Att fylla en funktion – ett behov
samh llsplanering f r h llbart resande funktionsblandad bebyggelse7
Samhällsplanering för hållbart resandeFunktionsblandad bebyggelse

Var står vi nu?

Slutsatser av förstudien

  • Funktionsblandning är en aktuell och komplex fråga.
  • Projektet bör drivas med vetskapen om och mot bakgrund av att flera samverkande faktorer påverkar effekterna av projektet.
  • För att uppnå bästa och mesta resultat av projektet bör fokusera på att klarlägga aktuella problemställningar och konflikter samt ta fram lösningar och metoder inom områden där kommunen har kompetens och möjlighet att påverka.
samh llsplanering f r h llbart resande funktionsblandad bebyggelse fria byggrupper
Samhällsplanering för hållbart resandeFunktionsblandad bebyggelse fria byggrupper

Fria byggrupper/ byggemenskaper

i Södra Råbylund II

  • Vi håller på att utveckla en gemensam vision för Södra Råbylund II och ta emot intresseanmälningar från de som vill vara med i en byggemenskap
  • Under våren 2010 räknar vi med att börja arbeta med två mindre grupper 10-20 personer i varje
  • Arbetet ingår i och pågår parallellt med planläggning av en ny stadsdel i Lundpå kommunal mark med parkstråk och

ca 400 nya bostäder

samh llsplanering f r h llbart resande funktionsblandad bebyggelse fria byggrupper1
Samhällsplanering för hållbart resandeFunktionsblandad bebyggelse fria byggrupper

Svagheter

  • kompetensen är ej säkrad till projektet, nytt och ovant för kommunen

Styrkor

  • Nära till jobbet/ skolan
  • Nya aktörer ges möjligheter att utveckla projekt
  • referenser på liknande projekt finns (=kunskap och metoder)
  • en grupp med exempelvis tio byggherrar är mer tillförlitlig än en stor

SWOT

Hot

  • konflikt mellan barns ytbehov och önskan om täthet
  • konflikt mellan olika verksam­heters aktiviteter på dygnet (aldrig lugnt)
  • Vem ska bilda de fria byggrupperna och vilka kriterier ska ligga till grund för urvalet om intresset är stort?

Möjligheter

  • mervärden kan skapas i form av mångfald i exempelvis arkitektur och bostäder
  • minskade transportbehov
  • bättre utnyttjat gatunät
  • ökad trygghet i gaturummet med verksamheter och boende blandat i områden/ stadsdelar
samh llsplanering f r h llbart resande funktionsblandad bebyggelse8
Samhällsplanering för hållbart resandeFunktionsblandad bebyggelse
  • Ta reda på fakta!
  • Skapa målbilder!
  • Ställ krav!
  • Ingen vision är för liten!

Tack för mig!

Ulrika Lundquist planarkitekt

Lunds kommun

Ulrika.lundquist@lund.se