s fungerar familjest d l.
Download
Skip this Video
Download Presentation
Så fungerar familjestöd

Loading in 2 Seconds...

play fullscreen
1 / 66

Så fungerar familjestöd - PowerPoint PPT Presentation


  • 213 Views
  • Uploaded on

Så fungerar familjestöd. Tina Orhagen Med dr, leg sjuksköt Linköping tina.orhagen@psykopedagog.com. Tina Orhagen, Linköping <tina.orhagen@psykopedagog.com>. Vad är psykopedagogisk intervention?. psyko pedagogisk (” psykoedukativ ”, eng. psychoeducational psychosocial ) fokus på behov

loader
I am the owner, or an agent authorized to act on behalf of the owner, of the copyrighted work described.
capcha
Download Presentation

PowerPoint Slideshow about 'Så fungerar familjestöd' - infinity


Download Now An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript
s fungerar familjest d

Så fungerar familjestöd

Tina Orhagen

Med dr, leg sjuksköt

Linköping

tina.orhagen@psykopedagog.com

vad r psykopedagogisk intervention

Tina Orhagen, Linköping <tina.orhagen@psykopedagog.com>

Vad är psykopedagogisk intervention?

psyko

pedagogisk

(”psykoedukativ”, eng. psychoeducational

psychosocial)

fokus på behov

riktad till patienten + familjen i VID bemärkelse

kallas i Sverige ofta PPI

kan utföras framgångsrikt av personal

med psykiatrisk grundutbildning

och psykopedagogisk specialutbildning

psykopedagogisk intervention ppi

Tina Orhagen, Linköping <tina.orhagen@psykopedagog.com>

Psykopedagogisk intervention (PPI)
  • intervention med psykologiska medel
  • -”- -”- pedagogisk prägel
  • ≠ familjeterapi
  • intervention = ”att komma emellan”, att bistå
  • syftar till ökad kompetens och autonomi
psykopedagogisk intervention ppi4

Tina Orhagen, Linköping <tina.orhagen@psykopedagog.com>

Psykopedagogisk intervention (PPI)

= har patienten i centrum och engagerar

närstående i VID mening

≠ ”anhörigstöd”

= familjeinriktad psykiatrisk professionell verksamhet

≠ ideell (förenings-)verksamhet

= evidensbaserad

slide5

Tina Orhagen, Linköping <tina.orhagen@psykopedagog.com>

Familjens situation

Stress-sårbarhetsmodellen

Psykiatrins omstrukturering

Psykopedagogiskt familjestöd

utg ngspunkter vid ppi

Tina Orhagen, Linköping <tina.orhagen@psykopedagog.com>

Utgångspunkter vid PPI
  • sjukdom/ohälsa påverkar individen och omgivningen
  • patientens situation; behov och önskemål
  • närståendes merbelastning av sjukdomen
  • vårdens organisering
  • stress-sårbarhets-skydds-modellen
slide7

Tina Orhagen, Linköping <tina.orhagen@psykopedagog.com>

individuellt

patientundervisning: familjevis

i grupp

Psykopedagogiskt familjestöd innehåller:

individuellt

närståendeundervisning: familjevis

i grupp

handledning för familjen: patienten + de närstående

återkommande familjemöten

med fördel i bostaden

ppi best r av 2 delar

Tina Orhagen, Linköping <tina.orhagen@psykopedagog.com>

PPI består av 2 delar:

undervisande intervention patientutbildning

anhörigutbildning

familjeutbildning

undervisningsgrupp

undervisnings- och stödgrupp

multi family group

studiecirkel

en patient/klient

en eller flera närstående

en familj inkl. patienten/klienten patienter/klienter i grupp

närstående i grupp

Patienter/klienter + närstående i grupp syskongrupp

barngrupper (åldersindelade) föräldragrupp

osv

kort program

flera ledare/föreläsare

färdighetstränande intervention familjestöd

enskilt familjestöd

handledning för familjen

familjebaserad intervention

patienten/klienten + de närstående

ej gruppverksamhet

återkommande familjemöten

med fördel i bostaden

deltagare kan variera

(ibland smålstörre barn, mor-/far-fôräldrar, andra släktingar, andra viktiga personer t ex vänner, professionella)

program över längre tid

en eller två professionella

n tverket

Tina Orhagen, Linköping <tina.orhagen@psykopedagog.com>

Nätverket

Professionella stödpersoner:

behandlare/kontaktperson

personlig assistent

boendestödjare

m fl

Närstående:

föräldrar

syskon

barn

partner

andra släktingar

vänner

arbetskamrater

m fl

Ideella stödpersoner:

viktiga personer från andra sammanhang t ex från patientföreningar, projekt, kyrkliga föreningar

m l i psykopedagogiskt arbete

Tina Orhagen, Linköping <tina.orhagen@psykopedagog.com>

Mål i psykopedagogiskt arbete
  • övergripande mål är kompetens och självständighet
  • Utbildning för patienter och anhöriga syftar till:
  • gemensam kunskapsgrund
  • samsyn och förståelse för situationen/funktionshinder
  • trygghet och säkerhet
  • Enskilt stöd/handledning för familjen syftar till:
  • tydlig kommunikation
  • god problemlösning
  • effektiv stresshantering
terfallsprevention

Tina Orhagen, Linköping <tina.orhagen@psykopedagog.com>

Återfallsprevention

metod/åtgärd: biologisk – medicinsk

psykologisk

social

PPI: familjeinriktad ”psykosocial” intervention

kompletterar andra åtgärder

kan förstärka effekten av andra åtgärder

är ”familjevänlig”

tillmötesgår önskemål

förbättrar samarbetet

burden of care merbelastningen p familjen

Tina Orhagen, Linköping <tina.orhagen@psykopedagog.com>

Burden of care – - merbelastningen på familjen

”den totala mängden svårigheter

som har samband med sjukdomen

och

som patienten och de närstående möter i vardagen

och därmed hanterar”

slide13

Tina Orhagen, Linköping <tina.orhagen@psykopedagog.com>

  • oro, förtvivlan
  • frustration
  • obesvarade frågor
  • vanmakt
  • skuld- och skamkänslor
  • social isolering
  • egna psykiska besvär
n rst endes merbelastning

Tina Orhagen, Linköping <tina.orhagen@psykopedagog.com>

Närståendes merbelastning

ORSAKAS AV SJUKDOMEN

  • daglig tillvaro och umgänge inom familjen
  • närståendes egen hälsa
  • arbetssituation
  • fritid
  • socialt liv
  • ekonomi
slide15

sjukdom

patienten

närstående

Tina Orhagen, Linköping <tina.orhagen@psykopedagog.com>

SJUKDOMEN är det gemensamma problemet

faktorer i sjukdomsbilden som r s rskilt belastande

Tina Orhagen, Linköping <tina.orhagen@psykopedagog.com>

Faktorer i sjukdomsbilden som är särskilt belastande
  • våldsamt och/eller oförutsägbart beteende
  • olycklighet
  • försämrad förmåga i vardagslivet
  • irritabilitet
  • tillbakadragenhet
  • försämrad förmåga att sköta ekonomi
sv rt och tungt enligt familjerna

Tina Orhagen, Linköping <tina.orhagen@psykopedagog.com>

Svårt och tungt enligt familjerna:
  • att den sjuka förlorat sin självständighet
  • problem kring den personliga vården
  • att han/hon förlorat intressen, talanger och färdigheter
  • passiviteten!!
  • rökvanor
  • aggressivt beteende: våld/hot
slide18

Tina Orhagen, Linköping <tina.orhagen@psykopedagog.com>

60 % får med tiden egna psykiska besvär

40 % har ingen egen fritid/socialt liv

20 % avstår från förvärvsarbete

(Kjellin o. a., 1988)

slide19

Tina Orhagen, Linköping <tina.orhagen@psykopedagog.com>

Vad önskar familjerna???

  • handledning och råd
  • samråd och insyn
  • dela med sig
  • stärka sina resurser
  • personlig kontakt med vården
  • krisbistånd
  • återkommande kontakter
  • aktiva kontakter från vårdpersonalen
slide21

Tina Orhagen, Linköping <tina.orhagen@psykopedagog.com>

  • psykisk sjukdom
  • personlighetsstörning
  • beroende (alkohol, narkotika, tablettmissbruk)
  • våldsamt beteende/misshandel

= ”KRÅNGEL”

och effekterna för barnet ungefärligen lika

slide22

Tina Orhagen, Linköping <tina.orhagen@psykopedagog.com>

Vilka är ”barnen”?

  • barn som bor med en förälder/två föräldrar med krångel
  • barn som bor med den friska föräldern (efter föräldrars separation)
  • barn som bor i familjehem (placerade av socialtjänsten)
  • barn vars förälder flyttat samman med vuxen med krångel (styvbarn)
  • unga syskon till patient/klient med krångel
  • vuxna syskons barn
  • barnbarn, när mor-/farföräldrar är våra patienter/klienter
  • kompisar till unga patienter/klienter
barnen p verkas av att vuxna

Tina Orhagen, Linköping <tina.orhagen@psykopedagog.com>

Barnen påverkas av att vuxna:

ägnar mycket tid och kraft åt den drabbade

blir ansträngda

får svårt med egen återhämtning

att rutiner fungerar sämre eller inte alls

att vardagslivet blir förutsägbart och otryggt

att roller blir otydliga

att rollfunktioner försämras eller upphör

att familjens förmåga att lösa problem minskar

att ekonomin försämras

att familjen blir mer och mer socialt isolerad

hur drabbas barn syskon och andra unga

Tina Orhagen, Linköping <tina.orhagen@psykopedagog.com>

Hur drabbas barn, syskon och andra unga?
  • rädsla, oro
  • skuldkänslor
  • bristande uppmärksamhet
  • orimligt ansvarstagande
  • alltför tidig självständighet
  • utanförskap
  • omsorgssvikt
barn med schizofrent sjuka fld

Tina Orhagen, Linköping <tina.orhagen@psykopedagog.com>

Barn med schizofrent sjuka fld

OMSTÄNDIGHETERNA VIKTIGA, inte bara fld:ssjd

  • Riskfaktorer:

låg socio-ekonomisk status

allvarliga konflikter mellan fld

brist på kamrater

problem i skolsituationen

(varaktighet i fld:ssjd)

  • Skyddande faktorer:

välfungerande icke-sjuk fld

god fld-barn-relation

stödjande nätverk

stabilt familjehem

att vara intellektuellt välpresterande

att se en livsuppgift (meningsfullhet)

1 fld sjuk cirka 10 % risk

= 90 % chans att inte insjukna

slide26

Situationer som barnen ”hanterar”, exempelvis:

oro, ångest hos den drabbade

stark rädsla hos den drabbade

irritabilitet, plötslig vrede

våldsamt beteende (mot ting/personer)

sömnstörningar/förskjuten dygnsrytm

passivitet, isolering

”händelselöst”

oförklarlig ledsenhet, olycklighet

nedstämdhet, dödslängtan

motorisk oro

överdriven aktivitet

farliga aktiviteter, omdömeslöshet

obegripligt tal

svårtolkade tankar/idéer

förändrat utseende (hygien, kläder)

lågt intresse och engagemang

empatibrist

Tina Orhagen, Linköping <tina.orhagen@psykopedagog.com>

syskons situation och merbelastning

Tina Orhagen, Linköping <tina.orhagen@psykopedagog.com>

Syskons situation och merbelastning

- tar på sig mer när föräldrar inte finns tillgängliga

- systrar mer belastade än bröder

  • större upplevd merbelastning vid låg ålder (egen), högre utbildning och då det drabbade syskonet har allvarliga symtom
k rlek och medlidande

Tina Orhagen, Linköping <tina.orhagen@psykopedagog.com>

• kärlek och medlidande
  • gör merbelastningen lättare att bära
  • fungerar som drivkraft till att ge stöd
  • innebär empati

”oavsett allt så är hon min syster och jag älskar henne”

”att någon som är dig kär ska behöva lida så, det är det värsta”

”det är som om jag förlorat min bror, och jag tror inte jag får honom tillbaka”

ilska och avundsjuka

Tina Orhagen, Linköping <tina.orhagen@psykopedagog.com>

• ilska och avundsjuka
  • kan uttryckas direkt eller indirekt
  • avundsjukan är ömsesidig hos syskonen

”det är ett helvete, hon är uttryckligen elak mot vår mamma”

”han är avundsjuk för att det går så bra för mig, både i privatlivet och på jobbet”

”om han inte betalar hyran så är det ingen som skäller på honom för det - det finns inga måsten för honom, som för oss andra, allt bara fixas”

skuld och skam

Tina Orhagen, Linköping <tina.orhagen@psykopedagog.com>

• skuld och skam
  • skuld över att vara frisk
  • skuldkänslor rörande familjen som orsak till syskonets situation
  • skuldkänslor rörande sitt eget bidrag till syskonets lidande
  • skam över att ha ett drabbat syskon
  • oro för att syskonet ska skämmas för sig själv och sin situation
  • skam relaterat till andras attityd (dömande, oförstående) (OBS jfr fysisk sjukdomsskada)
  • upplevd stigmatisering
  • skam över att ha ”krångel” i sin familj
  • längtan efter normalitet = frånvaro av “krångel”
syskons anpassningsm nster
Syskons anpassningsmönster

1) undvikande – kognitivt och fysiskt

2) isolering

3) normalisering

4) omhändertagande

5) sorg

Tina Orhagen, Linköping <tina.orhagen@psykopedagog.com>

slide33

Tina Orhagen, Linköping <tina.orhagen@psykopedagog.com>

  • Barntill psykiskt sjuka föräldrar kan drabbas av starka skuldkänslor, orimligt ansvarstagande och generell omsorgssvikt
  • Syskontill psykiskt sjuka barn/unga vuxna kan drabbas av bristande uppmärksamhet och stöd, tidiga krav på självständighet, utanförskap i familjen, inlärd ”self neglect”
barn och ungas behov

Tina Orhagen, Linköping <tina.orhagen@psykopedagog.com>

Barn och ungas behov

Bl a

  • uppmärksamhet
  • bekräftelse på att vi ser…att vi vet…
  • saklig information
  • skydd
vad kan vi g ra f r att hj lpa

Tina Orhagen, Linköping <tina.orhagen@psykopedagog.com>

Vad kan vi göra för att hjälpa?

tala med psykiskt sjuka föräldrar om deras barn

tala med psykiskt sjuka föräldrar om föräldrarollen

och ge stöd

ta med barnen i förälderns behandlingskontakter

(ÖV och SV, även akutavdelning!)

ge barnen information om förälderns sjukdom/störning

tala med barnen om deras upplevelser, erfarenheter,

rädslor, oro

se BARNENS situation och behov (inte ensidigt den

vuxnes)

bjud in, och ta hjälp av nätverket

sträva efter personlig kontinuitet i vårdkontakterna

samverka mellan BUP, VUP, socialtjänsten, skolan m fl

slide36

Tina Orhagen, Linköping <tina.orhagen@psykopedagog.com>

Mål:

  • klargöranden
  • bekräfta barnets upplevelser
  • respondera på barnets (förmodade) reaktioner
  • skuldavlastning!
  • barnet ska få vara kvar i sin barn-roll
slide37

Tina Orhagen, Linköping <tina.orhagen@psykopedagog.com>

Vad kan vi göra?

  • synliggöra barnen: ta barns behov på allvar - fristående från föräldrars behov
  • samspelet: underlätta bra kontakt mellan föräldrar och barn
  • samtal: med barn om vuxnas krångel, saklig information, skilja på person och krångel!
  • samverkan: mellan verksamheter/organisationer, kontaktpersoner, tydlig fördelning av uppgifter, eliminera ev. byråkratiska hinder, förhindra tidsfördröjning, lösa sekretessfrågan
expressed emotion ee

Tina Orhagen, Linköping <tina.orhagen@psykopedagog.com>

Expressed Emotion (EE)

- det känslomässiga klimatet i familjen

- det känslomässiga klimatet omkring patienten

- psykologisk turbulens

- ”stressnivå”

  • kritik
  • och/eller
  • fientlighet
  • och/eller
  • överengagemang

samvarierar med hög återfallsförekomst

vid högt EE ~ 5-8 gånger fler återfall

än vid lågt EE

vad beh ver familjerna

Tina Orhagen, Linköping <tina.orhagen@psykopedagog.com>

Vad behöver familjerna

Bl a

  • kunskap om sjukdomsyttringar

- symtom

- konsekvenser

- prodromer

- tidiga varningstecken

  • förståelse för sjukdom och konsekvenser
  • kunskap om stress-sårbarhet
  • återkommande handledning
  • erfarenhetsutbyte med andra drabbade
stress s rbarhets skydds modellen

Tina Orhagen, Linköping <tina.orhagen@psykopedagog.com>

Stress-sårbarhets-skydds-modellen
  • t ex
  • arv
  • skador
  • kroppslig ohälsa
  • personlighet
  • t ex
  • trauma
  • personlighet
  • /resurser

biologiska faktorer

psykologiska

faktorer

sårbarhet för

psykisk sjukdom/ohälsa

inkl återfall

  • Vardagen:
  • familj/vänner
  • arbete/fritid
  • bostad
  • ekonomi
  • Livshändelser:
  • t ex förluster,
  • separationer

sociala faktorer

n r oh lsa sjukdom uppst tt kan skyddande faktorer p verka f rloppet positivt

Tina Orhagen, Linköping <tina.orhagen@psykopedagog.com>

När ohälsa/sjukdom uppstått kan skyddande faktorer påverka förloppet positivt:

Personliga skyddande faktorer t ex:

  • god kunskap om sin egen sjukdom
  • god kunskap om behandling
  • god kunskap om stress och stresshantering
  • god kunskap om betydelsen av vardagsrytm
  • ökad självkännedom
  • träning för att använda och utveckla sina resurser
n r oh lsa sjukdom uppst tt kan skyddande faktorer p verka f rloppet positivt42

Tina Orhagen, Linköping <tina.orhagen@psykopedagog.com>

När ohälsa/sjukdom uppstått kan skyddande faktorer påverka förloppet positivt:

Miljömässiga skyddande faktorer t ex:

  • god kunskap hos närstående
  • möjlighet till förståelse från närstående
  • egen daglig aktivitet
  • gemenskap/sammanhang
  • möjlighet till vila och avskildhet
slide43

Stress-, sårbarhets- och skyddsmodellen

Tina Orhagen, Linköping <tina.orhagen@psykopedagog.com>

Personliga sårbarhetsfaktorer

Personliga skyddande faktorer

Individ

Miljömässiga skyddande faktorer

Miljömässiga sårbarhetsfaktorer

slide44

sjukdom

patienten

närstående

Tina Orhagen, Linköping <tina.orhagen@psykopedagog.com>

Sjukdomen kan påverkas av

patienten och de närstående

slide45

Tina Orhagen, Linköping <tina.orhagen@psykopedagog.com>

  • PPI avser att stärka personliga och miljömässiga skyddande faktorer och

minska negativ inverkan av stress

  • Ny forskning visar att familjens delaktighet och engagemang är den viktigaste faktorn för att minska stress i en persons vardag
varf r psykopedagogisk undervisande intervention

Tina Orhagen, Linköping <tina.orhagen@psykopedagog.com>

Varför psykopedagogisk undervisande intervention?

kunskap; att vara välinformerad

kunnighet, trygghet

möjlighet till förståelse

psykopedagogiska undervisande interventioner

Tina Orhagen, Linköping <tina.orhagen@psykopedagog.com>

Psykopedagogiska undervisande interventioner
  • symtom, beteendeförändring, diagnos, prognos
  • orsaker
  • behandlingsmetoder; effekter/bieffekter
  • tidiga varningstecken
  • stress-sårbarhet-skydd
  • närståendes merbelastning av sjukdomen/symtomen
  • närståendes betydelse för prognosen!

(= skyddande faktor)

undervisnings och st dgrupp

Tina Orhagen, Linköping <tina.orhagen@psykopedagog.com>

Undervisnings- och stödgrupp

DEL 1. Föreläsning om ett tema

  • strukturerat
  • inbjuden föreläsare
  • fokus på kunskap
  • DEL 2. Erfarenhetsutbyte i smågrupp
  • ej strukturerad
  • deltagarna aktiva
  • fokus på upplevelser och erfarenheter
exempel p program f r undervisnings och st dgrupp

Tina Orhagen, Linköping <tina.orhagen@psykopedagog.com>

Exempel på program förUndervisnings- och stödgrupp

Träff 1) Schizofreni- vad är det?Historik, orsaksfaktorer, symtom, beteendeförändringar.

Träff 2) Vilka farmaka används?Hur verkar dessa? Vilka effekter, vilka biverkningar? Kommer nya mediciner?

Träff 3) Andra behandlingsformer.

Psykoterapi, miljöterapi, psykopedagogisk intervention m m.

Träff 4) Att vara anhörig. Hur kan anhöriga påverkas? Vad kan familjen göra för att hjälpa? S-s-s-modellen.

Träff 5) Resurser, organisation och lagar.

Organisation, innehåll och struktur ¡ vården.

HSL, LPT, SoL (ev LRV, LSS).

Träff 6) IFS och RSMH. Föreningarnas verksamhet.

Hur kan föreningarna och vården arbeta tillsammans?

program syskongrupp

Tina Orhagen, Linköping <tina.orhagen@psykopedagog.com>

Program syskongrupp

1) Psykossjukdom - vad är det?

2) Vård och behandling vid psykos

3) Psykiatriska vårdens organisation och lagar

4) Att vara syskon till en person med psykossjukdom

5) Vilket stöd finns för syskon och andra familjemedlemmar?

Vad önskar och vad behöver syskon till en person med psykossjukdom?

mfg multi family group

Tina Orhagen, Linköping <tina.orhagen@psykopedagog.com>

MFG – Multi Family Group
  • kunskap + insikt + erfarenhetsutbyte
  • 3-8 olika familjer
  • max cirka 25 deltagare (idealt < cirka 15)
  • öppenhet (patient och anhöriga tillsammans)
  • homogenitet
  • att känna igen sig
  • samma ledare - kontinuitet
familjeutbildning

Tina Orhagen, Linköping <tina.orhagen@psykopedagog.com>

Familjeutbildning

patienten + närstående tillsammans

patienten = expert

- samma innehåll/teman

  • patientens upplevelser
  • individspecifikt!
  • ~ handledning
slide53

Tina Orhagen, Linköping <tina.orhagen@psykopedagog.com>

Kommentarer från patienter:

”Förut trodde jag ”symtomen” var egenheter hos mig själv.”

”Finns det andra som jag, det trodde jag inte!”

”Har en lite mer optimistisk syn på mig själv nu.”

slide54

Tina Orhagen, Linköping <tina.orhagen@psykopedagog.com>

Kommentarer från närstående:

”De andra verkade ju ganska normala, trevliga och så. Då kanske jag inte är så knäpp heller.”

”Det här skulle man ha vetat från början, jag känner mig tryggare nu.”

”Får nu alla det här direkt när sjukdomen börjar?”

resultat av undervisande intervention

Tina Orhagen, Linköping <tina.orhagen@psykopedagog.com>

Resultat av undervisande intervention
  • ökad kunskap (kognitiv kompetens)
  • ökad insikt (emotionell kompetens)
  • större hopp inför framtiden
  • minskad spänning (individen, relationer)
  • minskad kritik, ökad tolerans
  • ökad följsamhet till behandling
resultat syskongrupp

Tina Orhagen, Linköping <tina.orhagen@psykopedagog.com>

Resultat, syskongrupp
  • ökad kunskap om sjukdom
  • ökad kunskap om behandling
  • ökad förståelse för svårigheter sjukdomen kan orsaka
  • träffen ”Att vara syskon” värderas allra högst
  • erfarenhetsutbytet värderas högt!!!
  • mer än 50 % av syskon önskar mer tid till erfarenhetsutbyte (dvs mer än 1 tim/träff)
  • önskemål om små erfarenhetsgrupper
  • lägre stress/mindre upplevd oro efter gruppdeltagande

Men

  • för få träffar
  • föreläsning av själverfaren person (patient) önskas
  • förutom gruppdeltagande önskas individuellt stöd
handledande intervention fr n teori till praktik

Tina Orhagen, Linköping <tina.orhagen@psykopedagog.com>

Handledande intervention”från teori till praktik”
  • diskussioner utifrån familjens situation och erfarenheter
  • reflektion över kunskap analys
  • problemlösning
  • test/tillämpning/”hemuppgift”
  • återkommande familjemöten utifrån behov
hur g r ett familjem te till

Tina Orhagen, Linköping <tina.orhagen@psykopedagog.com>

Hur går ett familjemöte till?

familjen bestämmer vad som ska diskuteras

familjens fråga/ämne

diskussion

var och ens synpunkter

psykopedagogen har ansvar för hur diskussionen förs

familjen aktiv:

använder kunskap och erfarenheter

psykopedagogen aktiv:

handleder familjen, bidrar med professionell kunskap

finns användbar kunskap hos familjemedlemmarna?

reflektion!

forts.

forts

Tina Orhagen, Linköping <tina.orhagen@psykopedagog.com>

forts.

familjens tankemässiga nyorientering (= kognitiv omstrukturering)

familjens analys utifrån (ny) kunskap

familjens effektiva kommunikation med varandra

familjens effektiva problemlösning

familjens förslag till hantering

familjens aktiva tillämpning

ofta i form av ”hemuppgift”

testa/pröva

utvärdera

kan leda till ny diskussion

enskilt familjest dsarbete

Tina Orhagen, Linköping <tina.orhagen@psykopedagog.com>

Enskilt familjestödsarbete
  • korta sessioner (max 60 min)
  • 1 gång/vecka - 1 gång/månad eller glesare
  • starkt problemfokuserat!!!
  • familjen prioriterar problem
  • en förändring i taget
  • långsam takt
  • familjestödjaren ~ ombudsman
psykopedagogisk familjeintervention

Tina Orhagen, Linköping <tina.orhagen@psykopedagog.com>

Psykopedagogisk familjeintervention
  • ökad kompetens hos alla i familjen
  • ökad autonomi -”- -”-
  • konstruktivt klimat i familjen
  • lägre recidivfrekvens för patienten
  • minskad börda på familjen
dixon et al 2000

Tina Orhagen, Linköping <tina.orhagen@psykopedagog.com>

Dixon et al., 2000
  • 15 studier publicerade på 1990-talet
  • återfallen lägre med PPI
  • såväl positiva som negativa symtom minskar
  • minskat funktionshinder, ökad arbetsförmåga
  • minskad merbelastning på närstående
  • ökad kunskap hos anhöriga
  • förbättrad coping hos anhöriga (beteendemässig kompetens)
  • kortare slutenvård
  • 8 gånger lägre risk för slutenvård när farmakabehandling

kompletteras med PPI

  • billigare
resultat av undervisande f rdighetstr nande intervention

Tina Orhagen, Linköping <tina.orhagen@psykopedagog.com>

Resultat av undervisande + färdighetstränande intervention

För patienten:

  • färre återfall
  • lindrigare symtombild
  • högre social funktionsnivå

För familjen:

  • minskad merbelastning
  • minskad spänning och stress i umgänget

För vården:

  • minskad kostnad (20-50%)
resultat vid schizofrena sjukdomar

Tina Orhagen, Linköping <tina.orhagen@psykopedagog.com>

Resultat vid schizofrena sjukdomar

Behandling:

Ingen behandling

Neuroleptika

Neuroleptika + PPI

Återfall inom ett år:

70-80%

35-50%

0-20%

familjeintervention

Tina Orhagen, Linköping <tina.orhagen@psykopedagog.com>

Familjeintervention
  • ger en grund för samarbete med patienten och de anhöriga
  • ökar möjligheterna för tidig upptäckt av återfall
  • minskar återfallsförekomsten
  • minskar merbelastningen på familjen
  • ökar farmakacompliance
  • förbättrar kontroll och hantering av läkemedelsbiverkningar
  • ökar framgången i andra behandlingsstrategier
  • tillfredsställer behov hos patient och närstående
  • kompletterar annan behandling
  • ersätter ej annan individinriktad behandling
slide66

Tina Orhagen, Linköping <tina.orhagen@psykopedagog.com>

  • gäller i olika kulturer
  • gäller även nyinsjuknade patienter

- OBS behovsanpassad PPI

  • kortare program ej tillräckliga
  • enbart undervisande intervention ej tillräcklig
  • ”anhörigstöd” ej tillräckligt