narkotika r ett hot mot individens sj lvst ndighet n.
Skip this Video
Loading SlideShow in 5 Seconds..
Narkotika är ett hot mot individens självständighet! PowerPoint Presentation
Download Presentation
Narkotika är ett hot mot individens självständighet!

Loading in 2 Seconds...

  share
play fullscreen
1 / 55
Download Presentation

Narkotika är ett hot mot individens självständighet! - PowerPoint PPT Presentation

fisk
230 Views
Download Presentation

Narkotika är ett hot mot individens självständighet!

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript

  1. Narkotika är ett hot mot individens självständighet! Thomas Lundqvist Leg psykolog & docent Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor UsiL www.droginfo.com

  2. Forskning & Framsteg 1/07, intervju med Jay Giedd (NIMH) Hjärnan mognar långsamt och det är pannloberna som sist blir färdiga. Den grå substansen (nervcellkroppar) tjocknar under barndomen, men tunnas ut i en “våg” som rör sig från bakre delen av hjärnan och når slutligen pannloben i 20 års åldern. Förtunningen av den grå substansen under tonåren beror på att nervcellerna mognar – de blir färre, men effektivare. Detta ligger bakom att unga ofta har svårare än vuxna att sålla bland intryck och att planera framåt.

  3. Onödiga kopplingar försvinner. • Signalering mellan hjärnans olika delar blir effektivare. • Det som inte används försvinner. • Det är bra om ungdomar exponeras för nya intryck och att de • stimuleras att upptäcka. • Det viktiga är hur vägen till en fullt utvecklad hjärna sett ut. • Intressant är att en fördröjning av förtunning, • där hjärnan under en längre period har kvar många kopplingar, • hänger samman med högre resultat på IQ-test

  4. Inre och yttre kontroll Yttre kontroll är beroende av stimuli utifrån. Inre kontroll är viljestyrd. Giedds studie tyder på att en mer omogen pannlob gör det svårare för den viljestyrda kontrollen att ”ta över” den impulsstyrda.

  5. Ett överaktivt belöningscentrum i kombination med inte helt utvecklade pannlober, som ska styra planering och impulshantering, ligger förmodligen bakom att ungdomar tar större risker än vuxna när det gäller att söka njutning. De har också lättare för att fastna för snabba belöningar.

  6. Mats Humble Huvudgrupper av missbruksdroger Acetyl-kolin • Nikotin • Centralstimulantia • Opiater • Cannabis • Alkohol, GHB • Sedativa-hypnotika • Lösningsmedel • Entaktogener • Hallucinogener Dopamin- förstärkning Endorfiner Anandamid GABA- förstärkning Serotonin-utflöde Serotonin-påverkan

  7. Beroendebegreppet • Psykiskt beroende • Drift att återuppleva belöningsupplevelse • Fysiskt beroende • Kroppens kemi anpassar sig till substansens påverkan • Toleransutveckling (dosökning) • Abstinensreaktioner • Förekommer även för läkemedel mot kroppsliga åkommor (t.ex. Losec)

  8. Cannabisberoende • Diagnosen cannabisberoende innebär att en individ trots upplevande av en mängd beteendemässiga, kognitiva, perceptuella och emotionella symptom sammanhängande med missbruk av cannabis fortsätter att använda cannabis.

  9. Risken att utveckla ett beroende för respektive drog. Cannabis: 9 % Alkohol 15 % Kokain 17 % Heroin 23 % Tobak 32 % (Anthony, 1994, Kandel, 1997).

  10. Faktorer som samverkar till utveckling av cannabisberoende Cannabinoidernas inneboende egenskaper Individens psykologiska och/eller social brist Frekvens 1 gång per vecka räcker Tid i missbruk Tonårsperiod 15-18 år Tidig upptäckt är beroende av fönster mot denna åldersgrupp Vilka markörer ska vi leta efter? Kvarhållande faktorer Försämring av kognitiva funktioner som används för att klara vardagen Förändrad känsla av självkännedom Behandling för cannabisberoende Kognitiv-beteendeorienterad-edukativ-Motivational Interviewing- - eller en teknisk kombination av dessa.

  11. Missbruk i fyra stadier 3 år 20% 1 92% har slutat Testning 1 – 4 ggr 2 6 Rekreationellt missbruk > 5 ggr totalt 4 62.5% m 37.5% kv 3 1 Själv-reglerande missbruk > 4 ggr/månad 6 – 10% Vid dagligt missbruk 33 – 50% 8 500 individer 100 1.6% 100% 20%

  12. Missbrukskarriären Experimentfasen Anpassningsfasen Tvångsmässigt missbruk Utbrytningsförsöksfasen Behandlingsfasen Frigörelsefasen

  13. Ungdomar rapporterar att cannabis ger dem: • insikt • medvetenhet • sexuella känslor • självförtroende • känsla av att vara vuxen • kraftfull • kreativ • en känsla av att kunna tänka • fina känslor • en hjälp att fly undan en obehaglig situation • en hjälp att lösa personliga problem • en hjälp att somna

  14. Ungdomar i riskzonen De som bär på en psykologisk eller social brist. De som har inlärnings- och beteendehandikapp och som ej erhåller adekvat förståelse och stöd i sin uppväxtmiljö De som i tidig ålder visar ängslighetsreaktioner samt psykosomatisk symptomatologi, eller i tonåren varit deprimerad och där uppväxtmiljön ej har varit stödjande.

  15. Det finns tre typer: Cannabis indica - ruderalis - sativa De tre beredningarna är: Marijuana - Skunk Hasch Hascholja

  16. Olika sorter Hasch Marock - fransk papir Super Marock (opiumdopad) Libanes (ljus) Röd Libanes (Röd) Sahara Queen Libanes (ljus gul) Pollen (marock) gul Nepal (svart) Afghan-Pakistan (lera) Manali (svart klet) Juden (standard + +) Marijuana och Skunk Colombian Gold Jamaican Alaska Weed Orange Bud Silver Bud Haze 1-5 Northern Lights Jack Herrer White Widow

  17. Cannabisplantan innehåller över 412 kända ämnen • som tillhör 18 olika klasser. • 61 är cannabinoider, psykoaktiva substanser, som är fettlösliga. • Δ-9-THC- • Δ-8-THC- • CBN- cannabinol • CBD- cannabidiol (ej psykoaktiv) • CBC- cannabichrome • CBG- cannabigerol Delta-9-tetrahydrocannabinol-THC   11-hydroxy THC (100 ggr mer aktiv än THC   THCCOOH (inaktiv) ??

  18. Följande områden har hög täthet av CB1-receptorbindningar • hippocampus, (kognitiva funktioner) • cerebrala cortex, (kognitiva funktioner) • basala ganglierna, (motorisk kontroll) • cerebellum, (motorisk kontroll) Cannabinoiderna stör verksamheten i dessa områden.

  19. Exekutiva funktioner • Uppmärksamhet • Impulskontroll • Mental flexibilitet • Strukturering • Sekvensering

  20. Cannabis rusen • Akut påverkan har två faser • Högdos = utåtriktad och aktiv • Låg dos = inåtriktad och aktiv • Kronisk påverkan utvecklas i förhållande • till frekvens och tid i missbruk • Låg dos = inaktiv

  21. Det subjektiva akuta ruset som inträder efter en tids experimenterande har två faser: • Fas 1 från ca 15 min och 45 min efter röktillfället karaktäriseras av • ökad tankeverksamhet, att personen blir • utåtriktad, fnissig och pratsam. • att ögonen blir lätt blodsprängda, och överkänsliga för ljus, • hjärtklappning, • yrsel, hosta, tryck i huvudet, ökad puls, • samt torrhet i ögon, mun och svalg.

  22. Fas 2varar i ca tre tim och karakteriseras av • att tankeverksamheten är inåtvänd. Man sitter gärna och lyssnar på musik eller tittar på en videofilm, eller bara ligger och "flummar" för sig själv. • att färger blir starkare, lukter mer framträdande, • att samband som man kanske har anat tidigare • nu framträder ganska klart. • samt att tankeflykten är mycket utpräglad och • associationerna talrika.

  23. Fas 3 är ett tillstånd som växer fram efter ett antal års regelbundet användande av cannabis. • Det karakteriseras av: • att den passiva perioden tenderar att bli längre och längre, • att när detta passiva och "sega" tillstånd blir för utmärkande så ger • det akuta ruset cannabisrökaren en känsla av att bli "normal". • När detta stadium har uppnåtts kan man säga att cannabisrökaren • har blivit en kronisk cannabismissbrukare. • I detta tillstånd försämras individens förmåga • att på ett naturligt sätt utnyttja sina tankeprocesser.

  24. Cannabis påverkar 1. input processen (Hippocampus) (förmågan att ta in information), vilken skapar en störning av • koncentrationen, • uppmärksamheten, • förmågan att lagra och • att bearbeta ny information.

  25. 2. outputprocessen (förmågan att producera ett resultat av informationsbearbetningen) med bl.a. följande försämringar som följd • förmågan att hantera komplex information, • oförmåga att planera, att ha ett tidsperspektiv, • ej vara benägen att tolka andras motiv och åsikter, • nästan ingen självkritik, känslomässig ytlighet.

  26. Effekten på individen • Cannabis är framförallt attraktivt som berusningsmedel • eftersom den ger en kvalitativ förstärkning av normala upplevelser. • Cannabinoiderna förstärker aktiviteten i det limbiska systemet, • d v s det system som ger våra upplevelser en känslomässig valör. • Cannabis limmar ihop affekterna och gör att upplevelserna i • vardagen blir lite mer färgrika. • Cannabis, ecstasy, kokain och amfetamin, ger alla en • minskad ämnesomsättning i det orbitofrontala området, • d v s det området som är ansvarigt för avstämning • mellan den inre och yttre världen.

  27. Kognitiva effekter Akuta neuropsykologiska effekter (inom 12-24 timmar) inkluderar brister i uppmärksamhet, exekutiv funktion och korttidsminnet. En långtidseffekt (efter 24 timmar till 28 dagar) på korttidsminnet och uppmärksamhet. Solowij et al. (2002) fann att dessa brister kan bestå under en längre tid och som ackumuleras över tid och år i missbruk. Pope et al (2002) fann inga bevis av bestående försämringar efter 28 dagars abstinens. Däremot visar en fördjupad analys på bestående brister hos de som började missbruka innan 17 års ålder.

  28. Tidig debut • försämrar uppmärksamhetsprocesserna • (Ehrenreich et al., 1999), • visuell avsökning och korttidsminne • (Huestegge et al., 2002; 2004), • samt resulterar i en reducerad P300 amplitud under • ett uppmärksamhetstest • (Kempel et al., 2003).

  29. Det kan antas att missbrukarna rekryterar alternativa neurala nätverk, som en kompensatorisk mekanism. Eldreth DA, Matochik JA, Cadet JL, Bolla KI. (2004) Cannabisanvändarna rekryterar regioner som inte är typiska för spatialt arbetsminne, dvs de kompenserar genom att arbeta hårdare. Detta oberoende av fp ålder, IQ, år i missbruk eller mängd metboliter i urin. Kanayama, Rogowska, Pope, Gruber, Yurgelun-Todd. (2004)

  30. Cannabisrökning kan i det akuta ruset splittra arbetsminnet och det episodiska minnet. Arbetsminnesfunktionen blir oprecist och långsamt. Ökad tendens till att felaktigt identifiera tidigare distraherande faktorer, när det gäller det episodiska minnet. Ilan AB, Smith ME, Gevins A. (2004)

  31. De senaste forskningsrönen 2005 - 2008 Cannabis har vid långvarigt missbruk en negativ effekt på hippocampus och amygdala. (Yücel et al 2008) Efter 7 dagars kontrollerad abstinens har den högra delen av frontalloben, vänster och höger temporallob och cerebellum (lillhjärnan) en avvikande funktionsnivå Efter 28 dagars kontrollerad abstinens har enbart temporala regioner och cerebellum en avvikande funktionsnivå. (Schneider et al, 2008)

  32. Efter 28 dagars abstinens finns en kvardröjande nedsättning i motorisk funktion. Pillay et al (2008). THC reducerar signifikant amygdala aktivitet vid sociala hot signaler, men påverkarinte aktiviteten i primära visuella och motoriska cortex. Chan et al (2008). Tonåringar, 16-18 år, visar efter 28 dagars abstinens att de vid uppgifter som berör spatialt arbetsminne måste använda alternativa neurala vägar. Padula et al (2007).

  33. Den biokemiska processen att balansera hjärnans aktiviter, genom att hindra aktivitet medför hos tonåringar att hjärnan måste arbeta hårdare för att processer ska hindras. Detta kan vara en pusselbit när det gäller faktorer som leder tll ett mer frekvent bruk eller som ett resultat av det. Tapert et al (2007). Tungt cannabismissbruk framkallar en onormal kognitiv kontroll mekanism under affektivt processad information. Li et al (2005).

  34. ÖVERVAKNINGS KAMERA ÖVERVAKNINGS KAMERA

  35. THC Behandling av cannabismissbruk 100 % • Original modellen > 24 år • Manualbaserad modell, 17-24 år, • > sex månader regelbundet missbruk Introduktion • Kort version < 17 år eller < 6 mån • Haschsamtal • Guiden Fas 1 Medicinskt fokus Alla fem varianterna bygger på de tre faserna 50 % Motivations-samtal Fas 3 Socialt fokus Fas 2 Psykologiskt fokus Förlängning Ångest känslor Teman och frågor Teman och frågor Teman och frågor Veckor 1 2 3 4 5 6

  36. Ecstasy Terapeutisk dos är 20 mg. På den illegala marknaden innehåller tabletterna mellan 75-160 mg Normal brukar dos är 120 mg. Säljs i tablettform med symbol (T ex dollartecken, leende gubbe osv.). Tablettens utseende har inget med effekten att göra, enbart suggestiv. Uppvärmning inför ruset. Ruseffekten uppkommer efter ca 30 min, och är som starkast efter 1 1/2 timme. Totalt varar ruset i ca 3 timmar

  37. Negativa symptom är: • illamående, • törst, • muskelspänning, • käkkramp, • darrningar, • svettningar och • illusioner (vanföreställningar) • förstärkta av ljus och ljud i lokalen. Panikattacker Fobier

  38. Psykiska effekter av Ecstasy. Innerlig värme. Ömhetsfull. Emotionell frihet. Känsla av brödraskap. Öppenhet. Förtroendefull. Ökad kommunikation och möjligheter. Ångest försvinner i närvaro av anti-neuroticum. Stickningar i kroppen. MDMA som snö blir solen.

  39. Fysiska effekter av Ecstasy Stora pupiller. Torr i mun och svalg. Högt blodtryck. Hög puls. Aptitlöshet. Minskat/inget sömnbehov. Styv känsla i käkarna. Motoriska koordinationsmissar, svängd. Kallsvettningar- som är/ger en skön känsla. Illamående kan förekomma, som kan leda till kräkningar.

  40. Serotoninskada förorsakar • dålig självkontroll • instabilt temperament • ångest o fobier • tvångsmässigt beteende • panikattacker • bulimi

  41. Är nedsättningar i funktion bestående? Volkow N: The loss of dopamine tansporters in metamphetamine abusers recovers with protracted abstinence. • De neuropsykologiska testen visade inte samma signifikanta förbättring, • så man kan anta att ökningen av dopamin transportörer inte räckte till • för att återställa full funktion. • att metabolismen i orbitofrontala cortex minskar • vilket kan medföra kontroll förlust. Reneman L: Effects of dose, sex and long-term abstention from use on toxic effects of MDMA on brain serotinin neurons. • MDMA har en toxisk effekt på det serotonerga systemet • och att kvinnor är mer känsliga än män • och dessa förändringar är sannolikt reversibla framförallt hos kvinnor.

  42. Amfetamin och andra centralstimulantia har en vakenhetshöjande och allmänt stimulerande effekt på kroppen.

  43. Psykiska effekter av amfetamin • Eufori, att gå på moln. • Förhöjd prestationsförmåga. • Kraftigt förhöjd sensualitet. • Upplevelse av skärpt sinnesförmåga • Uppspelthet, pratsamhet och rastlöshet • Avtrubbning av omdömet • Minskade hämningar • Ökad sexualitet. • Ökat självförtroende. • Ökad vakenhet. • Aptitlöshet.

  44. Fysiska effekter av amfetamin • Avmagring. • Stora pupiller. • Förhöjt blodtryck. • Muskelspänningar. • Motorisk oro. • Ökad hjärtverksamhet.

  45. Kokain • Psykiska effekter av kokain • Förhöjt stämningsläge. • Vällust. • Sexuell stimulering (auto-orgasm). • Ökad vakenhet. • Ökat självförtroende. • Ökad tankeskärpa. • Starka eftereffekter i form av • ångest och depression. • Skador:Sömnsvårigheter, extrem miss- • tänksamhet, depression, ibland psykos.

  46. Fysiska effekter av kokain • Vidgade pupiller. • Förhöjd puls. • Förhöjt blodtryck. • Stör regleringen av törst, • hunger, kroppstemperatur, • sömnrytm och sexualliv. • Skador: Irriterade slemhinnor, • svår huvudvärk, plötsliga svimningar • och epileptiska anfall, oregelbunden • hjärtverksamhet.Ger fosterskador.

  47. Heroin • Psykiska effekter av heroin • Dåsighet. • Känsla av att sväva på ett moln. • Starka lustkänslor (erotisk). • Flykt undan problem och tristess. • Stillar ångest och obehagliga känslor. • Känsla av intellektuell överlägsenhet. • Känsla av välbefinnande. • Psykiska skador: • Splittring av personligheten. • Vilsenhet i tillvaron. • Svårigheter att hantera fysisk • och känslomässig smärta.

  48. Heroin • Fysiska effekter av heroin • Smärtstillande • Initialt illamående och koncentrationsproblem. • Fysiska skador: • Rätt doserat ger heroin få skador. • Risk för överdos och nedsatt andningsförmåga. • Felaktig injiceringsteknik ger infektioner. • Obehandlade kroppsymptom, såsom tandvärk osv. • Förstoppning. • Ofrivilliga avtändningar utan medicin (cold turkeys) sliter hårt på kroppen.

  49. Läkemedelsmissbruk Beroendeskapande analgetika (1999) • Narkotikaklassade; Fortalgesic, Ketodur, Ketogan, Metadon, olika morfinpreparat såsom Petidin, Spasmofen,, Temgesic • Med Kodein; Ardinex, Citodon, Kodein, Treo Comp • Med dextropropoxifen; Dexodon, Dexofen, Distalgesic, Doleron, Doloxene, Dolotard, Paraflex comp • Cocillana-Etyfin