1 / 42

De politiska partierna

De politiska partierna Ett parti är en organisation som samlar ihop människor med samma åsikter och samhällsintressen. Moderata samlingspartiet Bildades 1904 Viktiga frågor: Ett starkt försvar Fri företagsamhet och fri konkurrens Sänkt skatt för att öka individens

dalila
Download Presentation

De politiska partierna

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. De politiska partierna Ett parti är en organisation som samlar ihop människor med samma åsikter och samhällsintressen.

  2. Moderata samlingspartiet • Bildades 1904 • Viktiga frågor: • Ett starkt försvar • Fri företagsamhet och fri konkurrens • Sänkt skatt för att öka individens • frihet att själv bestämma över sina • inkomster och valmöjligheter. Partiordförande Fredrik Reinfeldt

  3. Folkpartiet liberalerna • Bildades år 1900 • Viktiga frågor: • Fri företagsamhet och fri konkurrens • Möjlighet att starta privata alternativ i • skola, vård och omsorg • Sänkt skatt för att öka individens • frihet att själv bestämma över sina • inkomster och valmöjligheter. Partiordförande Jan Björklund

  4. Centerpartiet • Bildades år 1916-1918 • Viktiga frågor: • Att näringsliv, utbildning och statliga myndigheter finns utspridda i hela landet. • Ökat kommunalt och regionalt självstyre. • Att skydda miljön och ett hållbart resursutnyttjande Partiordförande Anni Lööv

  5. Socialdemokratiska arbetarpartiet • Bildades 1889 • Viktiga frågor: • Högt skatteuttag för att betala omfattande • samhällsservice • Att omsorg, skola och vård till största delen • sköts av stat, kommun och landsting. • Statlig reglering av näringslivet • Demokratiskt inflytande i företag och på • arbetsplatser • Minska de ekonomiska skillnaderna mellan • människor. Partiordförande Stefan Löfvén

  6. Vänsterpartiet • Bildades 1917-1921 • Viktiga frågor: • Ett klasslöst samhälle • Högt skatteuttag för att betala omfattande • samhällsservice • Stat, landsting och kommun ska sköta vård, • omsorg och skola. • Ökat statligt ägande av samhällsviktiga • företag • Ökad politiskt kontroll över resten av • näringslivet Partiordförande Jonas Sjöstedt

  7. Miljöpartiet • Bildades 1981 • (Riksdagen 1988) • Viktiga frågor: • Stränga lagar som skyddar • miljön • Satsning på miljövänlig teknik • Höga skatter på verk- • samheter som är • miljöfarliga Partiets språkrör Gustav Fridolin och Åsa Romson

  8. Kristdemokraterna • Bildades 1964 • (Riksdagen 1991) • Viktiga frågor: • En politik som bygger på kristen • människosyn och kristna • värderingar • Satsning på vård och omsorg • Stärka familjens betydelse och • valfrihet Partiordförande Göran Hägglund

  9. Sverigedemokraterna • Bildades 1988 • (Riksdagen 2010) • Viktiga frågor: • En begränsad invandring • Ökad kulturell enhetlighet och • gemenskap • Krafttag mot brottsligheten Partiordförande Jimmie Åkesson

  10. De svenska riksdagspartierna SD VP S MP C FP KD M Vänster Höger Det socialistiska blocket Det borgerliga blocket

  11. MODER SVEA Staten – statsmakten = den maktorganisation som på riksnivå styr samhället och dess invånare.

  12. Den svenska staten tar sig uttryck i … Statschefen (Kungen) Riksdagen Statliga verk och förvaltningar Regeringen Sveriges rikes lag

  13. ”Statsapparaten” Staten kan ses som ett invecklat maktmaskineri som har förmåga att fatta och genomdriva beslut. I det här sammanhanget tittar man på hur statsmakten är organiserad och hur den arbetar. Maktens delar: Fattar beslut (den lagstiftande makten) Leder och verkställer (den styrande makten) Kontrollerar och rättar till (den dömande makten)

  14. Riksdagsval och kontroll över statsapparaten Den som vill bestämma måste skaffa sig kontroll över statsapparaten. -Skydda svenskt jordbruk. -Sverige, ett kristet land. -Vi är störst. -Försvaret ska skydda Sverige. -Skydda luft och vatten. -Fri konkurrens. -Ett svenskt Sverige VAL -Minska krigsmakten. Vid riksdagsvalen försöker de konkurrerande partierna vinna kontroll över statsapparaten och rätten att fatta beslut och styra riket.

  15. VAL Riksdagsval genomförs vart fjärde år, 3e söndagen i september. Samtidigt görs val till Kommunfullmäktige och Landstingsfullmäktige. För att få rösta måste man vara 18 år och svensk medborgare.

  16. Valresultatet 2010 och mandatfördelningen i Riksdagen

  17. Vem vinner valet? Riksdagen väljer statsminister Efter valet ska den nya riksdagen utse en statsminister. Statsminister ska den bli som har störst stöd i riksdagen. Statsministern utser sin regering Riksdagen väljer en statsminister REGERING

  18. Regeringen 2012 Regeringen skall styra landet. Den består av ett 20-tal statsråd och leds av statsministern. se www.regeringen.se Koalitionsregering = Regering där flera partier ingår

  19. Regeringsbildning i Demokratien (principer för regeringsbildning) se Övningsuppgift Helst 1 parti med egen majoritet (fler än 50 % av rösterna) Om inte… 2. Flera partier med närliggande åsikter (som tillsammans får fler än 50 % av rösterna Ett parti straxt under 50% av rösterna som vid omröstning får hjälp av ett ”stödparti” 4. Helst så få inblandande partier som möjligt T L M L M (J) J T J R N

  20. Riksdagshuset på Helgeandsholmen Riksdagen består av 349 ledamöter. De utses genom val den 3e söndagen i september vart 4e år. • Riksdagens huvuduppgifter: • Stiftar lagar • Beslutar om statens inkomster och utgifter • Kontrollerar regeringen och • de statliga myndigheterna

  21. Re Rosenbad • Regeringens uppgifter: • Utreda och lägga förslag till riksdagen. • Genomföra riksdagens beslut • Ansvarar för landets utrikespolitik och • försvar m.m. Regeringschef = statsministern

  22. Regeringsarbetet är uppdelat på flera departement (avdelningar) med olika ansvarsområden Det finns 11 departement REGERINGEN Exempel: Utrikesminister Carl Bildt Utrikes- departementet Finans- departementet Justitie- departementet Finansminister Anders Borg • Biståndsorganet • SIDA • EU-samarbetet • Sveriges • ambassader m.fl. • Skatteverket • Finansinspektionen • AP-fonderna m.fl. • Rikspolisstyrelsen • Sveriges domstolar • Kriminalvården m.fl Justitieminister Beatrice Ask Till varje departement finns sedan kopplat ett antal statliga myndigheter och verk.

  23. Riksdagen och Regeringen i samarbete Motion (förslag) Proposition (förslag) JA/NEJ Riksdagen (folkets viljor) Regeringen (majoritetens vilja) Verkställer Ger i uppdrag

  24. Men Kungen då? = symbol för riket vid olika offentliga evenemang och vid representationsresor. Kungen = Statschef MonarkiRepublik Kung/Drottning President Född till ämbetet Vald till ämbetet Carl XVI Gustav

  25. Oppositionen = de partier som inte sitter med i regeringen Oppositionens uppgifter: Granska regeringen Kritisera regeringen Komma med egna, ”bättre” förslag Vara beredda att själva bilda regering

  26. PRESIDENTVAL I USA 6e Nov. 2012 REPUBLIKANERNA DEMOKRATERNA Mitt Romney Barack Obama

  27. I diktaturer och svaga demokratier • Kännetecken: • Makthavarna kontrollerar massmedierna och ”det fria ordet”. • Oppositionen trakasseras, förföljs eller förbjuds. • Omfattande valfusk. • Förhärligande propaganda av de styrande makthavarna. • Polis och domstolar arbetar efter makthavarnas vilja. MoammarKhaddafi F.d. Diktator i Libyen Vladimir Putin President i Ryssland Basharal-Assad President i Syrien Mahmoud Ahmadinejad President i Iran

  28. Arbetarrörelsen – en samhällsomvandlande kraft Mål: En bättre livssituation Arbetarrörelsen Ideologi: Socialismen ”Förena eder!” Fackföreningar Politiska partier Facklig kamp På arbetsplatserna Motst. Arbetsgivarna Politisk kamp I riksdagen och kommun Motst. Andra politiska partier

  29. Rösträttskravaller i Stockholm juni 1917 Branting Efter ett negativt svar från högerregeringen angående förändringar i rösträtten, utbryter det demonstrationer och upplopp i centrala Stockholm. Flera skadades. Arbetarhövdingen Branting försöker lugna demonstranterna.

  30. 1921 ÄNTLIGEN! Lika och allmän rösträtt för kvinnor och män Sverige är från och med nu en DEMOKRATI

  31. Den socialdemokratiska dominansen Hjalmar Branting Partigrundare 1889 Statsminister 1920-talet 1932 1976 Per Albin Hansson Statsminister 1932-1946 Tage Erlander Statminister 1946-1969 Olof Palme Statsminister 1969-1976 och 1982-1986

  32. ”Folkhemmet” -Sverige borde bli som ett gott hem, där det råder gemenskap och samhörighet. I det goda hemmet visas omtanke, alla hjälps åt och den starke söder den svage. Där tar ingen för sig på den andres bekostnad. I det goda hemmet kan alla känna sig trygga. Per Albin Hansson Sveriges statsminister 1932-1946

  33. VÄLFÄRDSSTATENS FRAMVÄXT Från ideal till idyll Efter andra världskriget började det socialdemokratiska arbetarpartiet att på allvar förverkliga sina idéer om ”det starka samhället”, ett samhälle som tar hand om sina medborgare. Målet med välfärdspolitiken har främst varit två: -skapa arbete och trygghet åt alla -jämna ut klasskillnaderna ifråga om inkomster och förmögenhet. • Några av de sociala reformer som genomfördes • under Erlanders tid: • 1947 Barnbidrag till alla barn • 1948 Folkpension åt alla pensionärer • 1949 Arbetarskyddslagen • 1955 Sjukförsäkring för alla • 1957 45 timmars arbetsvecka • 1958 ATP. Pensionstillägg beroende • på den lön man haft • 1962 Nioårig enhetsskola • 1963 Utvidgad betald semester • från 3 till 4 veckor • 1969 Bostadsbidrag till barnfamiljer Tage Erlander Statsminister 1946-1969

  34. VÄLFÄRDSSTATENS FRAMVÄXT Från ideal till idyll De sociala reformerna finansierades genom ett högt skatteuttag. Det välstånd som skapades i Sverige berodde till stor del av industrins lyckosamma utveckling under efterkrigstiden Tage Erlander Statsminister 1946-1969

  35. Progressiv beskattning I början av 1900-talet blev lönen grunden för skatterna – inkomstskatt. % Ju större inkomst man har, desto större %-sats betalar man i skatt. Det kallas progressiv beskattning. På så vis utjämnas klasskillnaderna ifråga om inkomster och förmögenhet.

  36. Skatteverket Välfärdsstaten Skattepengarna omfördelas genom socialförsäkringarna till de människor som behöver ekonomiskt stöd. Så stöder den starke den svage och utsatte. SOCIALFÖRSÄKRINGAR Försäkrings- kassan Barnbidrag Föräldrapenning Bostadsbidrag Studiebidrag Sjukersättning Arbetslöshetsstöd Handikappstöd Socialhjälp Pensioner Mediciner Åldringsvård Socialförsäkringarna ska skapa ekonomisk trygghet åt alla.

  37. De svenska riksdagspartierna SD VP S MP C FP KD M Vänster Höger Det socialistiska blocket Det borgerliga blocket

  38. Kritik mot den socialdemokratiska välfärdsstaten… … från höger. • Människorna blir förslappade och tar inget eget ansvar utan förväntar sig att staten ska ordna allt i deras liv. • Människor ska inte behöva betala så mycket skatt. De ska själva bestämma över större delen av sina inkomster och lägga pengarna på vad de själva tycker är viktigt. • Den gemensamma välfärden är kostsam och ineffektiv.

  39. De svenska riksdagspartierna SD VP S MP C FP KD M Vänster Höger Det socialistiska blocket Det borgerliga blocket

  40. Kritik mot den socialdemokratiska välfärdsstaten… … från vänster. -Välfärdsstaten är bara en uppsminkning av det gamla kapitalistiska samhället. Det mesta av omfördelningen av pengar sker bara mellan lönearbetarna. Det orättvisa klassamhället består.

  41. Olof Palme Den 4e socialdemokratiske statsministern. 1969-1973 och 1982-1986 Palme arbetade för att ytterligare stärka löntagarnas inflytande inom företagen. Han engagerade sig också mycket för internationell rättvisa och fred. Palme mördades på öppen gata i Stockholm, kvällen den 28 februari 1986. Ingen vet av vem eller varför.

  42. Sverige går med i EU Ingvar Karlsson (soc.) Sveriges statsminister 1986-1991 1994-1996 1991 Sverige ansöker om medlemskap I den Europeiska Unionen 1994 Svenskarna folkomröstar om inträde i EU år 1995 Resultat: JA 52,2 % NEJ 46,9 %

More Related