Kemins grunder

1. Kemins grunder Föreläsning nr 5 Sid 57-66

2. Längst till höger i periodiska systemet finns ädelgaserna. Helium Neon Argon Krypton Xenon Radon Ädelgaser

3. Finns i luften • 1 % av luft är ädelgaser. • I luften finns det finns mest av Argon • Ädelgaserna vill inte reagera med andra ämnen. • Därför förekommer de mycket sällan i någon kemisk förening. • Ädla grundämnen

4. He Ne Ar Kr Xe Rn Helium Neon Argon Krypton Xenon Radon Kemiska beteckningar

5. Skyddsgaser • Eftersom ädelgaser inte vill reagera med andra ämnen kan man använda dem som skyddsgaser. • T.ex. vid läkemedelstillverkning då man inte vill att några andra reaktioner ska ske än de man tänkt sig.

6. I glödlampor • I äldre glödlampor finns en glödtråd av wolfram (W) • Om det fanns luft i gammaldags glödlampor skulle glödtråden brinna upp direkt. • Därför använde man argon eller krypton

7. Lysrör • I lysrör och neonskyltar finns gasen neon. • Ett neonrör lyser med orange till röd färg • Man kan åstadkomma andra färger genom att blanda in andra ädelgaser t.ex. krypton. • Tillsätter man argon blir färgen mer blå.

8. Ljuskvalitet • Vår upplevelse av olika typer av ljus är personlig. • Varmljus • Kallljus • dagsljus

10. Helium • He • En väldigt lätt gas • Gasballonger • Luftskepp

11. xenon • Xe • Xenon används i nyare bilstrålkastare • Ger ett mer naturtroget ljus • Plasmaskärmar har oftast en blandning av Ne och Xe

13. Radon • Radioaktiv gas som kan ge lungcancer • Rn kan finnas naturligt i bergrund och i grundvatten. • Blåbetong var ett numera förbjudet byggnadsmaterial • Radonmätning

14. Radioaktivitet • Ämnen som är radioaktiva faller sönder av sig själva. • När de faller sönder sänder de ut partiklar med hög hastighet (hög energi) • Radioaktiv strålning • Olika typer av radioaktiv strålning • Vissa stoppas av papper andra kräver tjocka blyväggar för att stoppas

15. Ädelgasstruktur • Ädelgasernas ovilja att reagera med andra ämnen beror på dess elektronstruktur. • Ädelgaserna har fulla elektronskal

17. Ozon • Ozon består av tre syreatomer • O3 • Marknära ozon kan uppstå när solen lyser på bilavgaser. • Farligt för djur och växter • Hos människor är det lungorna som skadas

18. Ozonskiktet • Högt upp i atmosfären bildas ozon då solen lyser på syremolekyler. • Ett ozonskikt bildas. • Ozonskiktet skyddar oss mot farlig UV-strålning

20. Freoner förstör Ozonskiktet • I gamla kylskåp finns ett kylmedia, freon. • Freon förstör ozonskiktet. • Freon användes som drivgas och kylmedia mellan 1930 och 1990 • Freon är förbjudet i de flesta länder. • Avgaser från t.ex. flygplan förstår också ozon.

21. Ozonhål • Normalt råder balans mellan syremolekyler och ozonmolekyer. • Avgaser och freoener förstör ozonlagret så att det har bildats hål • Ozonhål gör att farlig UV strålning passerar atmosfären. • Risk för hudcancer och synskador

22. Använd solskyddsfaktor och solglasögon med UV skydd • Ibland är ozonskiktet tunnare även över Sverige. • Varningar i radio och TV • Det är sunt att skydda sig mot alltför intensiv solstrålning • Freonerna håller på att försvinna och vid 2050 hoppas man att ozonskiktet ska vara helt igen.

23. Koldioxid • CO2 • Förbränning • Syreatomer reagerar med ämnets atomer • Ved innehåller kol • Kol reagerar med syre och bildar CO2

25. Förbränning • Vid all förbränning bildas koldioxid och vatten.

26. Fossila bränslen • Kol, gas och olja är fossila bränslen • Vid förbränning av fossila bränslen bildas CO2 och vatten

27. Fotosyntes

28. CO2 ökar växthuseffekten

29. 21 mars, 2014 Koldioxidhalten på Mauna Loa över 400 ppm År 2012 var det globalaårsmedelvärdet393 ppm.

30. Nödvändig växthuseffekt • Utan växthuseffekt skulle jorden vara en kall planet. • Jorden skulle troligtvis vara täckt av is • Den globala uppvärmningen oroar

31. Biobränslen • Genom att använda biobränslen • Etanol, raps • Vid förbränning bildas CO2 • Men vi ökar vi inte mängden koldioxid

32. Effekter om den globala uppvärmningen fortsätter • Glaciärer smälter • Vattennivån stiger • Varma hav kan ta upp mindre CO2 • Tundran tinar och metangas frigörs • Torka • Mer nederbörd

33. Vad kan vi göra? • Politiskt arbete • FN´s klimatpanel IPCC • Intergovernmental Panel on Climate Change • Personligt ansvar t.ex. biobränslen, hybridbilar, elbilar

34. Pumpa ned CO2 i bergrundenFörsök pågår bl.a. på Island

35. EU klimatmål 2020 • EU:s övergripande klimatmål är att hindra den globala uppvärmningen från att öka med mer än två grader jämfört med tiden innan industrialiseringen startade. • EU har enats om fyra mål som ska vara uppfyllda fram till 2020. Dessa klimatmål brukar förkortas 20-20-20. • Minska växthusgasutsläppen med minst 20 procent, jämfört med 1990 års nivåer • Sänka energiförbrukningen med 20 procent • Höja andelen förnybar energi till 20 procent av all energikonsumtion • Höja andelen biobränsle för transporter till 10 procent

36. Kyotoprotokollet 971211 • Minska andelen växthusgaser med 5,2 % jämfört med året 1990 • Doha 2012 beslöt förlänga avtalet till 2020.

37. Instudering • Läs sid 57-66 • Gör Testa dig själv sid: • 59 • 62 • 66