F1 – Samhällsbuller Akustisk Planering VTA070 Infrastruktursystem VVB090

1. F1 – SamhällsbullerAkustisk Planering VTA070Infrastruktursystem VVB090

2. Lärare (Infrastruktursystem)‏ Föreläsningar Kristian Stålne, Tekn Lic, Byggnadsmekanik (4:e våningen, V-huset)‏ • Kursansvarig • kristian.stalne@byggmek.lth.se • 046-222 03 56 Övningar • Kristian Stålne Administration Christina Glans (5:e vån, V-huset)‏ • christina.glans@bekon.lth.se • 046-222 74 21

3. Litteratur • Kursboken: Grundläggande Akustik • (E. Nilsson m.fl, avd för Teknisk Akustik)‏ • Köpes på KFS • Föreläsningsanteckningar samt utdelat material läggs ut på hemsidan (Infrastruktur-luvit)‏ • Formelsamling

4. Vecka Dag Föreläsningar kl 13-15 Övningar kl 15-17 Kursavsnitt 4 20 jan DC:SHö - Introduktion 5 27 jan V:A V:N2, V:O1 Samhällsbuller 6 3 feb V:A V:N2, V:O1 Beskrivning av ljud 7 10 feb V:A V:N2, V:O1 Spridning av ljud 8 17 feb V:A V:N2, V:O1 Ljudisolering, allmänt 9 24 feb DC:SHö DC:304,DC:310 Ljudabsorption 10 3 mar DC:SHö DC:304,DC:310 Ljudisolering 2 Schema:Akustisk PlaneringVTA070 (4,5 hp)‏

5. Vecka Dag Föreläsningar kl 13-15 Övningar kl 15-17 Kursavsnitt - - - - - 5 27 jan V:A V:N1 Samhällsbuller 6 3 feb V:A V:P2 Beskrivning av ljud 7 10 feb V:A V:N1 Spridning av ljud 8 17 feb V:A DC:304 Ljudisolering, allmänt 9 16 mar V:B kl 10-12 V:O1 kl 13-15 Trafikbuller 1 10 30 mar V:C kl 10-12 Datasal kl 13-15 Trafikbuller 2 Schema:Infra-strukturVVB090 (3 hp)‏

6. Kursmål • Syftet med kursen är att ge studenterna grundkunskap om ljud och dess effekt på människan. Anm. Betoning på oönskade ljud – buller.

7. Kursinnehåll • Buller och dess effekt på människan, problemställningar, riktvärden och rekommendationer • Hur vi beskriver ljud • Ljudutbredning • Ljudisolering • Absorption och mera ljudisolering alt. Trafikbuller

8. Akustik Lindsays akustiska hjul från ”Ljud och Vibrationer”

9. Samhällsbuller • Samhällsbuller – problemställning • När är buller ett problem? • Varför är buller ett problem? • Riktvärden • Hur kan vi åtgärda bullersituationer? • Hur ska vi utforma en bostad/ett samhälle med hänsyn till buller? • Andra perspektiv.

10. Samhällsbuller i Sverige • Idag uppskattas 2 miljoner människor i Sverige vara utsatta för en bullernivå* från flyg, tåg och vägtrafik som överstiger de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom. • Av dessa är 1,6 miljoner (80%) störda av vägtrafikbuller (VV 2003). • Minst 25% av EU:s befolkning påverkas i sådan omfattning att det påverkar hälsa och livskvalitet *55 dBA ekvivalentnivå (dygnsmedel) vid bostad

11. Följder av buller – 'objektiva' Hörselnedsättning Tinnitus Försvårad kommunikation

12. Hörselnedsättning Temporär eller permanent Hårcellerna skadas och kan ej läkas eller lagas Hårcellerna försvinner med åldern Friska hårceller Friska hårceller Friska hårceller Skadade hårceller

13. Konsekvens av hörselnedsättning Svaga ljud ohörbara Diskanljud drabbas mest Förvrängning av ljud (disharmoni mellan öronen)‏ Svårt att uppfatta tal Sociala konsekvenser

14. Tinnitus – tre grader Svaga sus Ringningar som påverkar det dagliga livet Starka ljud som påverkar allmäntillståndet, tex med koncentrations- och sömn-svårigheter Ca 1,5 miljoner har tinnitus i Sverige, 100 000 så allvarligt att det påverkar livet avsevärt 3 av 4 rock- och jazzmusiker Källa: www.ammot.se/

15. Skadliga miljöer Arbetsplatser Tung industri Skolor och daghem Dansrestauranger Musikklubbar och –konserter Mp3-spelare (lätt att skapa höga ljud i små volymer)‏ Tonårsrum osv

16. Följder av buller – 'subjektiva' Prestationsförmåga Koncentrationsstörningar Försämrad inlärning Stress Livskvalitet Nedstämdhet Förhöjt blodtryck Sömnsvårigheter Trötthet

17. Utvecklingspsykologiska effekter Barn i Storbritannien som var utsatta för flygplansbuller lärde sig läsa i genomsnitt två månader senare än andra barn per fem decibel som ljudnivån ökade. I Nederländerna var motsvarande skillnad närmare en månad. I Tyskland (München) jämfördes två förskolor som låg nära en flygplats före resp. efter att flygplatsen flyttades. Bullret gav en försening i 'milstolpar' på ca 2 mån.

18. Effekter vid exponering (riktvärden från WHO) 30 dB God sömn 35 dB Tal 100% förståeligt (1m avstånd) 45 dB Tal ganska förståeligt 50 dB 10-25% ganska & mycket störda 55 dB 10-25% mycket störda 65 dB Ohälsosam röstansträngning vid tal 65 dB Barns inlärning försämrad 65 dB Risk för bullerorsakat högt blodtryck/hjärt-kärlsjukdom

20. Åtgärd – EU EU: Städer >250 000 ska bullerkartläggas. Reducera trafikbuller vid källan (teknisk utveckling)‏ Ta hänsyn till buller vid stadsplanering och konstruktion. Källa: www.sweden.gov.se

22. Riktvärden och rekomendationer Arbetsmiljöbuller Buller inomhus Buller utomhus (trafik och industri)‏ Buller och ljudisolering i bostäder

23. Infrastrukturpropositionen (-97) ”Följande riktvärden för trafikbuller bör normalt inte överskridas vid nybyggnation...” 30 dBA Ekvivalentnivå inomhus 45 dBA Maximalnivå inomhus nattetid 55 dBA Ekvivalentnivå utomhus (Tågtrafik: 60 dBA) 70 dBA Maximalnivå vid uteplats (max 5 ggr/natt) Boverket: ”Prioritera inomhusvärden, sedan ekv.nivå utomhus”

24. Buller inomhus – allmäna råd Maximalt ljud: LAmax = 45 dB Ekvivalent ljud: LAeq = 30 dB Ljud med hörbara tonkomponenter: LAeq = 25 dB Ljud från musikanläggningar: LAeq = 25 dB Värden för låga tersband (32-200 Hz)‏

25. Boverkets ljudklassning (frivillig)‏ A – högsta kravet B – ofta i nybyggnad idag C – minimikrav vid nybyggnad, ca 20% upplever störningar D – endast gamla byggnader som restaurerats Tumregel 1: Det skiljer ca 4 dB mellan två klasser. Tumregel 2: Gamla hus <1970 har en ljudisolering på ca 25 dB.

26. Boverkets ljudisoleringsklasser Ljudklass A: Ljudklassen motsvarar mycket goda ljudförhållanden. Ljudklass B: Ljudklassen motsvarar tydligt bättre ljudförhållanden än ljudklass C. Berörda personer kan ändå i vissa fall vara störda. Denna ljudklass är minimikrav om god boendemiljö efterfrågas. Ljudklass C: Ljudklassen motsvarar ljudförhållanden som tillämpas som minimikrav i svenska byggnader. Ljudklass D: Ljudklassen motsvarar ljudförhållanden som är avsedda att tillämpas när ljudklass C inte kan uppnås, t. ex. i samband med ombyggnad. Ljudklassen motsvarar ljudförhållanden som kan förekomma i stenhus från sekelskiftet.

27. Arbetsmiljöbuller LAeq = 85 dB under en arbetsdag (8 timmar)‏ LAmax = 115 dB (10 sek) LCpeak = 135 dB

28. Åtgärder vid bullersituation, samt planering av nybyggnation • Alstring av ljud vid källan • Spridning • Ljudisolering (fasad) • Planering och utformning

29. Ljudalstring – trafik • Vägtrafik • Motorljud • Kontakt däck/vägbana (högre hastigheter) • Tågtrafik • Nya tågtyper, nya typer av bromsar • Flygtrafik

30. Spridning av ljud • Avstånd • Hinder • Bullervallar och bullerskärmar • Medium (vind, temp)‏ • Reflexer • Mjuka ytor, tex gräs

31. Ljudisolering • Fasadisolering • Vid nybyggnation – täta fasader • Fönster • Täta, utan springor, stängda • Ventilation • Ljudfällor/-dämpning

32. Anpassning av byggnader till lokalisering • Är platsen bullerutsatt? • Välj bra orientering på huset: • Viktigt med möjlighet till ”tyst sida” • Långa byggnader är att föredra framför punkthus • Sovrum placeras på den ”tysta sidan”

34. Bra planeringslösningar • Daghem ovan/vid bostäder, kontor, etc • Restaurang med musik i bostadshus • Bostad under gemensamhetslokal

35. Avsteg från rekomendationerna Infrapropen inte rättsligt bindande normer – vägledande • Hög fasadisolering – ljudklass • (riktvärden inomhus ok) • Tyst sida (sovrum, balkonger, uteplatser) • Tyst omgivande miljö • Bebyggelsen minskar buller för bakomliggande. • Centralt läge • Ekonomiskt rimligt

36. Andra perspektiv • Olika ljudnivåer (objektivt) ger en viss upplevelse av ljudet (subjektivt)‏ • Olika personer reagerar olika på samma ljudnivå • Ibland accepterar man högre ljud - Psykoakustik

37. Socialstyrelsens råd vid konserter • LAeq = 100 dB under en spelning • LAmax = 115 dB Om barn under 13 år finns med: • LAeq = 97 dB under en spelning • LAmax = 110 dB

38. Akustikprojektet i Göteborg • Minska ljudnivån på Rockklubbar så att riktvärden (socialstyrelsens) klaras av. • Höja ljudkvaliteten och ha jämn ljudnivå i lokalen (gick från 14 dB till 3 dB)‏ • Placering av högtalare och akustikplattor • Skärma av trummorna • Utbilda ljudtekniker • Flytta ut baren (arbetsmiljö) från lokalen • SoS: Ljudnivå måste loggas! • Göra attitydundersökning

40. - Stefan Malmqvist, SvD

41. ”Skärpta lagar mot buller på klubbar och konserter kan leda till ett popkulturellt massmord. Poängen med popmusik är nämligen inte att man ska lyssna på den. Man ska känna den med hela kroppen. Genrer som reggae, metal, hiphop och techno är helt beroende av hög decibelnivå. - Fredrik Strage, DN

42. Dagens övning • Kapitel 1, fyra övningsuppgifter + • Extra diskussionsuppgift: I många förskolor har man senaste tiden uppmärksammat ett stort problem med höga bullernivåer. Strukturera upp problemet, diskutera varför detta är ett problem, vad ’höga bullernivåer’ innebär och vilka åtgärder man skulle kunna sätta in.