1 / 24

Det amerikanska frihetskriget Av: Z.Jaranovic, IESÖ

Det amerikanska frihetskriget Av: Z.Jaranovic, IESÖ. George Washington, USA:s förste president. ”In the beggining…”.

clyde
Download Presentation

Det amerikanska frihetskriget Av: Z.Jaranovic, IESÖ

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Det amerikanska frihetskrigetAv: Z.Jaranovic, IESÖ George Washington, USA:s förste president

  2. ”In the beggining…” • Nordamerikanska kontinenten beboddes av indianstammar. På 1600-talet sker en utvandring av religiösa puritaner från England pga. religiösa motsättningar. Kort därefter bildas kolonier från två stormakter från Europa, Frankrike och Storbritannien. • Brittiska kolonisatörer intresserade av marktillgångar, medan fransmännen vill främst idka handeln med lokala indianstammar.

  3. ”Det första världskriget” – Sjuårskriget 1756- 63

  4. Kamp om resurserna och markområden • ”Det första världskriget” – det sjuåriga kriget mellan stormakter i Europa förs även i Nordamerika (1756-63). Storbritannien går segrande ur striden. • Kriget ledde till ökade kostnader för bägge parter, särskilt britter. De anser att amerikanerna ska betala en del av krigskostnaden vilket ökar motsättningarna mellan amerikaner(folket som bor i dåvarande kolonier) och centralmakten med kungen i spetsen i Storbritannien. Ett sätt att bringa mer pengar till brittiska kronan är att öka skatter i kolonierna.

  5. Och sen… • Skatterna tas emellertid bort, förutom en symbolisk skatt på te. Det som upprör amerikaner särskilt är stoppet för expansionen västerut på den nordamerikanska kontinenten. • Missnöjet växer hos de 13 kolonierna. Dess ledare ökar samarbetet sinsemellan och större kontakter upprättas, främst tack vare väckelserörelserna. En ”vi – känsla” ingjuts i folket, som har mer gemensamt med varandra än med kungen i London.

  6. Propagandaaffisch från tiden innan det amerikanska frihetskriget

  7. ”Boston Tea Party”

  8. Efter en rad incidenter visar amerikaner tydligt sitt missnöje i och med en händelse i Boston 1773 s.k. ”Boston tea party”, där upprörda folket kastar teet överbord från ett fartyg som skulle segla till England med en stor last bestående av te.

  9. Uppbrytningen • 1776 sker en uppbrytning från det brittiska kungadömet. I juli i Philadelphia samlas representanter från de 13 kolonierna för att besluta om självständighet. Den 4 juli undertecknar dessa ombud en självständighetsförklaring. • ”Vi anser dessa sanningar självklara: • att alla människor är skapade lika • att till dem hör liv, frihet och strävan efter lycka • att de av sin skapare utrustats med vissa rättigheter.”

  10. Strider bryter ut mellan milisen (amerikaner) och brittiska styrkor. Kolonier får hjälp och stöd av Frankrike, Spanien, Ryssland och Preussen. Ledare för de amerikanska styrkorna är George Washington. • Kriget pågick i dryga 6 år, med lätt övertag för amerikaner. Det intressanta är att brittiska trupper i USA bestod mest av tyskar från Hannover, som hyrdes ut av tyska staten Hannover.

  11. Bägge sidor strider hänsynslöst och detta drabbar den civila befolkningen. Även indianstammar och slavar är inblandade i striderna, fast på olika sidor. Indianer är lovade förmåner från brittisk sida, medan de slavar som frivilligt strider under amerikansk flagg är lovade friheten i vissa stater. • 1783 skrivs slutligen ett fredsavtal. Storbritannien erkänner USA:s rätt att existera. Tusentals kungatrogna flyttar norrut till dagens Kanada som då var under brittisk kontroll.

  12. Den nya staten blir den som på allvar anammar upplysningens idéer då USA:s författning inrättas efter Montesquieus maktdelningsprincip. Presidenten har beslutande makt, Kongressen har lagstiftande och Högsta Domstolen en dömande makt. Detta i sin tur säkerställer att ingen tyranni kan uppkomma och att folket kan delta i de demokratiska valen. • Dock är det så att den dåtida och även sentida amerikanska unionen inte hyser samma rättigheter åt alla. Indianer, slavar och kvinnor får inte rösta. Indianer trängs så småningom i reservat, medan slavar blir formellt fria först efter inbördeskriget 1865. Kvinnorösträtt dröjer till 1900-talet.

  13. Montesquieu, moderna demokratins fader

  14. Det amerikanska frihetskriget påverkar en vidare utveckling av historien i Europa och Världen. De amerikanska politikerna anammar idéer från alla upplysningsfilosofer och lär sig av andras misstag i sin strävan att uppnå en bra stat. USA:s vilja att bli den bästa staten i världen avtar inte än idag.

  15. Skriftliga källor:- anteckningar från kurserna Historia A och B vid Högskolan i Dalarna- Gleerups bok i historia del 2 för åk 8

  16. Bildkällor: • www.historyplace.com • www.notablebiographies.com • www.mappinghistory.uoregon.edu • www.usmilitary.about.com • www.dc-mrg.english.ucsb.edu • www.lib.utexas.edu

More Related