Språkutvecklande arbetssätt

1. Språkutvecklande arbetssätt

2. Vad gynnar elevers lärande? • Skolverkets kunskapsöversikt Greppa språket hänvisar till en sammanfattning av forskarna Meltzer och Hamann där följande åtta punkter gynnar elevers lärande i olika skolämnen: • läraren betonar läsning och skrivande • läraren betonar muntlig framställning • läraren betonar tankemässigt krävande uppgifter • läraren känner till och kan analysera språket i sitt ämne • läraren fokuserar på en medveten utveckling av ordförrådet i ämnet • läraren förstår vilka texter som är ämnestypiska och vad som kännetecknar dem • läraren undervisar om vad som utmärker olika texter i ämnet och också om olika lärandestrategier, och använder olika typer av formativ bedömning av elevernas prestationer • läraren skapar en elev centrerad klassrumsmiljö

4. Förförståelse Bildpromenaden syftar till att åskådliggöra, utveckla ordförråd, dela föreställningar och för att väcka nyfikenhet och frågor om det kommande. Vad ser ni på bilden? Vad ser ni inte på bilden? Vad tror ni texten kommer att handla om?

5. Orden i rummet(wordsplash)Innan boken visas upp skriver upp några ord på tavlan. Dessa ord ska vara hämtade ur den boken som ska läsas eller den text vi ska arbeta med. Det kan vara ord ur en kursbok i kemi, engelska eller spanska eller ord ur en manual. Det ska vara ord ur undervisningens fokus. Det är eleverna som ska pröva orden, skapa nya meningar och avsikten är att kittla elevernas språk och kreativitetmen också att förklara ord och begrepp som är nya. WordleofBloom’sTaxonomy

6. Etableringsövningen är en inventering av rubriker/berättelser. Antingen i relation till temat eller generellt. Låt dem skriva ner rubriker. Lyssna till rubrikerna och låt dem berätta för varandra i par. I Solberga prästgård På bryggorna Den utsända I månskenet Förföljelse I rådhuskällaren Den fredlösa Sir Archies flykt Över isen Vågornas brus

7. Språketsomtankeinlärningsverktygoch uttrycksmedel med kognitivtkrävandeuppgifter. Högkognitivsvårighetsgrad Kontextreducerat Kontextbundet Grundläggandekommunikativförmåga Låg kognitiv svårighetsgrad Tvåspråkigaeleverbehövergåutmeddenna axel för en optimal språk – och kunskapsutveckling. Jim Cummins

8. Stöttning Ge eleverna orden/fraser Guten Tag. Guten Morgen. Hallo. AufWiedersehen. Tschüs. Bitte schön. Dankeschön. Wie bitte. SchönesWochenende! Dankegleichfalls.

9. Modellering med hjälp av skrivmallar 1. Identifiera problemet. Välj ett av problemen. Det som intresserar dig mest just nu och som du skulle vilja skriva om. Formulera om det till en mening. Du skulle kunna formulera meningen såhär: ”Det största problemet jag har just nu med min skolgång/min fritid/mina kompisar/min familj är…” Hur du än formulerar meningen, så ska den klart visa vad du ska diskutera. Välj bara inte ett problem som är alldeles för privat eller känsligt. 2. Orsak. Skriv nu en ny mening, som ska inleda nästa stycke i din uppsats, ett stycke om ditt problems orsaker. Din mening skulle kunna börja: ”Orsakerna till mitt problem är…” 3. Konsekvenserna. Nästa steg är att beskriva konsekvenserna till ditt problem. Den meningen skulle kunna börja: ”Konsekvensen är att…” eller ”Som en följd av att…” 4. Lösning. Till sist ska du ge en lösning till ditt problem. Du kan börja meningen: ”En möjlig lösning på mitt problem är…” Det kanske rent av finns flera alternativa lösningar. Vad du har gjort nu kallas komposition. Du har fyra meningar som introducerar fyra olika stycken, var och en handlar om en aspekt av ditt problem. Nu ska du utöka, förklara och definiera de här aspekterna mer i detalj. Det kommer att blir tydligare och mer intressant om du med ord och fraser visar din attityd till problemet, dess orsaker, dess konsekvenser och en möjlig lösning.

10. Om jag t ex utgår från det suggestopediska synsättet, kan ny text med fördel introduceras på följande sätt: • Bildpromenad • Foton på årstider, vackra naturbilder • Lappar med tidsuttryck • Olika klädesplagg som man visar upp (text om kläder) • Introduktion av målspråkets maträtter – foton, förpackningar m m • Mycket går ut på att få gissa, öka spänningen inför introduktionen av den nya texten m m. • Orden läses av mig, eleverna uttalar efter mig och ofta sker härmning även mellan eleverna – allt för att göra sig mer förberedd på den text som ska läsas. (Introduktion, repetition, härmning – allt utan stress). • Texten läses av läraren, eleverna följer med i texten och upptäcker att de mer eller mindre redan är bekanta med viktiga ledord i texten. • Därefter läses läraren texten utan att eleverna ser den – allt för att höra text och orden från introduktionen upprepas igen.

11. Lässtrategi – engelska (åk 9, moderna språk) • Långa/längre engelsktexter kan också behöva introduceras på olika sätt: • Bildpromenad • Ordlekar • Tillsammans med bänkkompis gå igenom ordens förståelse (få omedelbar bekräftelse) • Högläsning av läraren/band • Filmvisning inför läsningen (om boken finns utgiven som film) • Läsning i grupp – kan någon sammanfatta delar • Läsning i par – sammanfattning även här av de olika delarna • Leta efter ledord • Med fördel ha en gemensam läsning igen med därtillhörande frågestund och analys • Under slutet av lektionen kan eleverna få ge återkoppling om de har förstått den nya texten • Genom exit ticket, gröna (tummen upp) eller röda blad (tummen ner). Eller reflektera i loggböcker.