Hedern och skammen i en religiös kontext

1. Hedern och skammeni enreligiös kontext Marianne Englund, leg psykolog - Hjälpkällan

2. Agendan • Presentation - Marianne Englund, leg psykolog - Hjälpkällan • Introducera tankegången om hedern och skammen • Den slutna religiösa gruppen som arena för heder och skam • Jehovas vittnen som exempel

3. Hedern och skammen religionen kulturen maktstrukturen kön och sexualitet Marianne Englund, leg psykolog - Hjälpkällan

4. Heder och skam i makt och kultur • Där mer än en person samlas uppstår en hierarki? • Reglering av relationer och roller i hierarkier/maktstrukturer/kulturer • Skam- och skuldkultur • Individ och grupp • Regler • Normer Marianne Englund, leg psykolog - Hjälpkällan

5. Heder och skam • Socialt och kulturellt fenomen • Vi fogar oss även när vi inte önskar det • Att bära ett kollektivt ansvar • Rykte och anseende • Den enskildes skam blir allas skam • Det spelar ingen roll vad du är, bara vad folk tror att du är Marianne Englund, leg psykolog - Hjälpkällan

6. Affekter – biologisk grund (Tomkins)medfödd förmåga • Glädje • Nyfikenhet • Förvåning • Rädsla • Ilska • Lidande • Avsky - luktsinnet • Avsmak - smaksinnet • Skam - synsinnet Marianne Englund, leg psykolog - Hjälpkällan

7. Skam- och skuldförmågan • Funktionen är: • Relationsbevarande • Relationsreglerande • Under första levnadsåret – skamförmågan • Genom synsinnet • Känslorna och höger hjärnhalva start i livet • Vid 6-7 års ålder – skuldförmågan • Genom handlingarna • Regler om rätt och fel Marianne Englund, leg psykolog - Hjälpkällan

8. Skam och skuldförmågan • Skammen handlar om • Vem jag är i mina egna ögon – se mig själv ur någon annans perspektiv – sociala band och tillhörighet • Reglerar i vilken mån vi tillåts uttrycka andra emotioner • Rädsla om att bli sedd som någon man inte är • Självutplåning – Jag har gjort fel – styggelse (inom religionen) • Skulden handlar om • Vad jag gjort - handlingar • Självbestraffning - Jag har gjort fel • Gottgörelse möjlig – botgöring (inom religionen) • Marianne Englund, leg psykolog - Hjälpkällan

9. Thomas Scheff Det är normerna i samhället (församlingen) som har ett starkt inflytande över beteendet, våra känslor och det kroppsliga. Skammen är en informell normövervakaresom leder till normmässigt beteende Under omgivningens förtryck (organisationens)finns ett undvikande av uppror som också leder till tolerans av system som är orättvisa och ojämlika Marianne Englund, leg psykolog - Hjälpkällan

10. Jehovas vittnen som exempelvidmakthåller maktstrukturen • Normsystemet • Språket • Kön och sexualitet Marianne Englund, leg psykolog - Hjälpkällan

11. Jehovas vittnen och normervad man underförstått förväntas göra och avstå ifrån • Högre utbildning riskabelt • Anmälningsplikt • Tvivel tabubelagt • Olämpligt beteende kontrolleras • Klädsel och utseende • Känslor är bedrägliga • Kritiskt tänkande är oandligt Marianne Englund, leg psykolog - Hjälpkällan

12. Jehovas vittnen och språketskapar ett unisont sätt att tänka – underkastelse – den överenskomna synen • Sanningen – utanför lögn • Vänner - utanför fiender • Bröder och systrar– avsexualiserar relationerna • Andligt stark – hög aktivitet • Lojal – med organisationens lära • Världslig – människorna utanför, negativt • Märkt – markering vid olämpligt beteende • Utesluten – absolut utfrysning • Avfälling – oförlåtligt illojal offentligt • Ändens tid – livet nu en parantes • Äldste – bevakar renheten • Dömande kommitté – intern domstol • Gå i tjänsten – predika • Ödmjukhet – inte ifrågasätta • Restriktioner – begränsning vid olämpligt beteende Marianne Englund, leg psykolog - Hjälpkällan

13. Jehovas vittnen – kön och sexualitet • Mannen har det andliga ansvaret - huvudet • Kvinnan ska underordna sig – det svagare kärlet • Sexualiteten utövas inom äktenskapet • Homosexualitet får ej utövas • Onani tabubelagt • Generellt ett fokus på sexualiteten som ett hot och en lockelse som Satan använder sig av Marianne Englund, leg psykolog - Hjälpkällan

14. Jehovas vittnen som exempel • Församlingens renhet – rykte - heder • Kollektivt ansvar – lojalitet mot organisationen • Din egen person underordnad • ”Ofullkomlig” – defekt - skam • Ständigt be – förstärkande av skam • Uteslutning – skambelägga genom symboliskt dödförklarande Marianne Englund, leg psykolog - Hjälpkällan

15. Internaliserad skamkvardröjande skam även efter utträde • Jag är en ofullkomlig människa – defekt • Lojalitet den främsta egenskapen • Mina tankar och känslor är bedrägliga • Jag bär ett ”kollektivt” ansvar - skuld • Jag måste tänka på vilket intryck jag ger • Klädsel • Intressen • Prioriteringar Marianne Englund, leg psykolog - Hjälpkällan