Att tidigt uppmärksamma riskbruk/missbruk Hur går vi vidare i VG-regionen

1. Att tidigt uppmärksamma riskbruk/missbruk Hur går vi vidare i VG-regionen Fredrik Spak Lektor, docent, psykiater Socialmedicin, ÖL PV Göteborg Sahlgrenska Akademin www.socmed.gu.se

2. Bakgrund (gås ej igenom)- Deltog i utvecklingen sekundär prev. av alkohol i Askim och Göteborg 90-t- Utvärderat alkoholprevention i VG 2004-2006- Utvärderar sekprev. VG 2004-2010- Utvärderar riskbruksarbete företagshälsovård VG. - Forskningsledare SPIRA, ODHIN, Tandvård VG (RCT implementeringsstudier)- Analyserar nationella surveys av läkares och sköterskor arbete med riskbruk- Expertgrupp Riktlinjer för Missbruk och behandling samt levnadsvanor (alkohol) -Aktiv i FMB (Forksningsrådet missbruk och beroende, Göteborgs Univ och sjukvård

3. Riskabla levnadsvanorsvart: ingen riskökning, rött:riskunderlag, blått: ej använt riskunderlag Bristande motion Rökning Alkohol Ökad risk Kost Exposition

4. Detta innebär att socialstyrelsens prioritering mellan olika levnadsvanor (horisontell prioritering) inte vilar på solid grund, riskerna med alkohol är underskattade

5. Global burden of disease: De tio främsta orsakerna till förlorade DALY:s (Disability adjusted Life Years) WHO 2002 Tobak 12,2% Blodtryck 10,9% Alkohol 9,2% Kolesterol 7,6% Övervikt 7,4% Lågt intag av frukt och grönsaker 3,9% Fysisk inaktivitet 3,3% Narkotika 1,8% Oskyddat sex 0,8% Järnbrist 0,7%

6. Till detta kommer alkoholens koppling till våld och sociala problem • Bra genomgång i BRÅs rapport om Våld 2008. • Snitt: Alkohol inblandat i ungefär hälften av våldsutövningen

7. Always or often addressed issues of alcohol with their patients. Nationella enkäter till all vårdpersonal, PV. Holmqvist, Bendtsen, Hermansson, Nilsen, Spak %

8. Andra undersökningar • SORAD, SKL visar inte samma positiva utveckling

9. Kan vi dra lärdom av annat alkoholpreventivt arbete i VG?Utvärdering av alkohol- och drogprevention i Västra Götaland som det bedrivits av VAD-gruppen 2002-2004 • Fredrik Spak och Per Blanck Socialmedicinska sektionen, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet

10. Lyckats relativt väl med nätverksbyggetKommunerna följer alkoholhandlingsplanen till viss delMånga aktiviteterLåg uthållighetSer kommunerna värdet med verksamheten?Bristande prioriteringUtvärdering men ingen forskning VIDARE: när staten drog in stimuleringsbedragen försvann upphörde mycket av arbetet

11. Riksrevisionenom ungdoms-preventionen från staten (se föregående slides) (nov 2010)anser också att länsstyrelserna bör satsa på färre, större och mer långsiktiga projekt. Socialstyrelsen och länsstyrelserna bör prioritera projekt och metoder som visat sig ge effekt. De bör också förbättra uppföljningen av de krav som ställs på kommuner och ideella organisationer i egenskap av bidragsmottagare.

12. Sekundärprevention av alkohol i VG-regionen, erfarenheter: Rätt storskalig satsning 2005-2010Aktiviteter ungefär som på andra ställen i SverigeSvårt att få gehör på högre ort förrän implementeringen av Riktlinjerna för missbruk och beroende påbörjat Forskning och implementering mycket svårare efter Vårdvalet

13. Recept för framgångsrikt arbete med sekundärprevention av alkoholskador i VG-regionen • Långsiktig planering (>5 år) • Integrering av arbetet med andra levnadsvanor • Eftersom ambivalensen till att arbeta med alkoholfrågor är större än för övriga levnadsvanor bör den problematiken undersökas och tacklas • Kunskapscentrum för hälsofrämjande sjukvård och förebyggande arbete inrättas. Detta skall också tillföras resurser för forskning (OBS nätverk räcker inte)

14. Behövs för framgångsrikt arbete med sekundärprevention av alkoholskador i VG-regionen • Uppdragshandlingarna bör bli mer specificerade • Kvalitetsäkringsindikatorer • Undervisning om betydelsen och syftet med hälsofrämjande åtgärder (kan annars upplevas som tveksamma när akutfallen hopas) • Arbete bedrivs med personcentrerade modeller • IT-anpassning (svag i VG)