1 / 28

Sårbarhetsanalyser av vägnät - gjort sedan förra mötet

Sårbarhetsanalyser av vägnät - gjort sedan förra mötet. Referensgruppsmöte 16 november 2009. Väglänkars betydelse för omledning. Motivering. Mått på väglänkars betydelsefullhet speglar typiskt deras roll under normala förhållanden - ”primär” betydelsefullhet

Download Presentation

Sårbarhetsanalyser av vägnät - gjort sedan förra mötet

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Sårbarhetsanalyser av vägnät- gjort sedan förra mötet Referensgruppsmöte 16 november 2009

  2. Väglänkars betydelse för omledning

  3. Motivering • Mått på väglänkars betydelsefullhet speglar typiskt deras roll under normala förhållanden - ”primär” betydelsefullhet • Vi vill mäta länkars betydelsefullhet som omledningsalternativ till andra länkar under avbrott - ”sekundär” betydelsefullhet • Även betydelsefullhet i denna mening kan motivera högre prioritering vid investeringar

  4. Primär betydelsefullhet:Betydelsefullhet under normala förhållanden • Utgår från två tidigare studerade mått: • Länkflöde (fordon per timme) • Fångar hur många som utnyttjar länken och påverkas av störning • Total försening vid avbrott på länk (fordonstimmar) - vårt typiska sårbarhetsmått • Fångar också kvalitén på bästa alternativ

  5. Sekundär betydelsefullhet:Betydelsefullhet som omledningsalternativ • Flödesbaserad sekundär betydelsefullhet: Flöde som leds över till länken vid avbrott på annan länk • Fångar hur många som kan komma att utnyttja länken • Förseningsbaserad sekundär betydelsefullhet: Extra försening som skulle drabba omlett flöde om det skulle bli avbrott även på denna länk • Fångar också kvalitén på näst bästa alternativ

  6. Ett exempel • Tre start/målpunkter: A, B, C • Sex länkar: a, b, c, d, e, f • Betrakta länk f …

  7. Ett exempelPrimär betydelsefullhet • f används normalt (bara) för resor mellan B och C • Normalt länkflöde:Ff = FBC

  8. Ett exempelPrimär betydelsefullhet • Avbrott på länk f: flödet leds om över länk b och d • Total försening vid avbrott på f ≈ FBC·(Tb + Td - Tf - Te)

  9. Ett exempelSekundär betydelsefullhet • Fortfarande intresserade av länk f … • Resor mellan A och B använder normalt länk a och d

  10. Ett exempelFlödesbaserad sekundär betydelsefullhet • Om det blir avbrott på länk a så ligger länk f på bästa alternativa rutt • Omlett flöde till f vid avbrott på a: Fa = FAB

  11. Ett exempelFörseningsbaserad sekundär betydelsefullhet • Total försening för omledd trafik ≈ FAB ·(Tc + Tf + Te - Ta - Td) …

  12. Ett exempelFörseningsbaserad sekundär betydelsefullhet • Total försening för omledd trafik ≈ FAB ·(Tc + Tf + Te - Ta - Td) • Vid avbrott på både a och f: Länk c, b och d är näst bästa alternativ. Total försening ≈ FAB ·(Tc + Tb + Td - Ta - Td) • Skillnad i försening med och utan f ≈ FAB ·(Tb + Td - Te - Tf)

  13. Summering över alla länkar • För att hitta den totala betydelsefullheten av f upprepar vi beräkningarna och summerar över alla start/målpunkter A, B och C och alla andra länkar a, b, c, d och e • Vi viktar ihop länkar t.ex. proportionellt mot deras längd - enkel modell för hur sannolika avbrott är på varje länk • Alltså mer värdefullt att utgöra alternativ till länk med hög sannolikhet till avbrott

  14. Exempel forts.Inga alternativa rutter • Vid avbrott på både d och f finns inga rutter mellan A och B eller mellan B och C • Vi beräknar försening som tid till avbrottet upphör - genomsnittlig försening halva avbrottets längd

  15. Tillämpning Norra Sverige • Studieområde: 18 kommuner • 12 timmars avbrott • Nätverk, reseefterfrågan och restider som vanligt från modellsystemet SAMPERS

  16. ResultatPrimär betydelsefullhet - normalt länkflöde • Det normala länkflödet avslöjar ”ryggraden” i det regionala vägnätet

  17. ResultatPrimär betydelsefullhet - total försening vid avbrott • Länk betydelsefull om flödet och/eller genomsnittlig resenärs försening är stora • Många stora vägar betydelsefulla p.g.a. höga flöden, många små p.g.a. dåliga/inga alternativ

  18. ResultatFlödesbaserad sekundär betydelsefullhet • Länkar parallellt med E4:an och runt städer är betydelsefulla p.g.a. stora omledda flöden • Länkar som är alternativ till långa länkar är betydelsefulla p.g.a. hög sannolikhet för avbrott

  19. ResultatFörseningsbaserad sekundär betydelsefullhet • Länk betydelsefull om genomsnittligt omlett flöde och/eller genomsnittligt skillnad i försening med/utan länken är stora • Betydelsefullhet förskjuts än mer till glesa områden p.g.a. dåliga/inga näst bästa alternativ

  20. Slutsatser • Vi identifierar länkar som är betydelsefulla som omledningsalternativ • Analysen kan också användas under aktiv omledning • Två mått - vilket ska vi använda? • Om avbrott på enskild länk är isolerad händelse: Använd flödesbaserad sekundär betydelsefullhet • Vid risk för fler avbrott (samma källa eller kedjereaktion): Använd förseningsbaserad sekundär betydelsefullhet • Kan utvidgas till mer än två samtidiga avbrott - ökar dock beräkningsbördan kraftigt

  21. Resenärskostnader p.g.a. långa, oväntade avbrott

  22. Motivering • Vilket ekonomiskt värde ska sättas på de förseningar som uppstår vid oväntade avbrott i vägnätet? • Flera effekter kan motivera annat (högre) värde än normalt restidsvärde: • Stora restidsökningar - kostnader kan öka mer än proportionellt mot restiden p.g.a. minskad tid till dagens aktiviteter • Oväntade händelser - större kostnader p.g.a. att resenärer kortsiktigt inte kan anpassa sitt resande fullständigt

  23. Effekten av restidsökningar • En resa sker mellan två aktiviteter - t.ex. från hemmet till arbetet på morgonen • Kostnad uppstår eftersom vi hellre vill tillbringa tid hemma eller på jobbet än i bilen • En ökad restid innebär att vi måste lämna hemmet tidigare eller komma senare till jobbet, vilket innebär högre kostnader • Hur vi anpassar avresetidpunkten beror på hur vi värderar tid hemma jämfört med på jobbet • Stora restidsökningar kan innebära att det är bättre att ställa in resan helt

  24. Effekten av information • Första dagen/dagarna efter avbrott råder bristfällig information om förhållandena • Helt oinformerade resenärer lämnar hemmet vid samma tid som normalt - ökad restid gör att de kommer sent till jobbet • Resenärer kan också ha osäker/felaktig information - överkompenserar och reser onödigt tidigt - kommer tidigare än normalt till jobbet • Efter en tid lär sig resenärer om förhållandena och kan anpassa avresetidpunkter optimalt

  25. Effekten av flexibla arbetstider • Flexibla arbetstider gör att tid förlorad på morgonen kan tas igen på kvällen • Denna fördel kan dock motverkas om restidsökning drabbar både morgon- och kvällsresan

  26. Numeriska värden • I internationell litteratur finns skattningar av värdet av tid hemma, på jobbet och i bilen för olika tider på dygnet • Dessa värden kan användas för att få ett hum om kostnaderna av restidsökningar under olika antaganden om resenärers information och restidsökningens storlek • Mer exakta värden skulle kräva mer ändamålsanpassad skattning med svenska data - något för framtiden?

  27. Exempel - inte slutliga värden

  28. Tillämpning i sårbarhetsanalys • Arbetet är tänkt att leda till en förenklad modell som kan användas i sårbarhetsanalyser • Kan ge en bättre modell för kostnaderna av inställda resor - länkar utan omvägar

More Related