Standardiserade bed - PowerPoint PPT Presentation

Sophia
slide1 n.
Skip this Video
Loading SlideShow in 5 Seconds..
Standardiserade bed PowerPoint Presentation
Download Presentation
Standardiserade bed

play fullscreen
1 / 34
Download Presentation
Standardiserade bed
223 Views
Download Presentation

Standardiserade bed

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript

    1. Standardiserade bedmnings- metoder 1 presentation - HOME hur kan dessa bidra till bttre insatser fr brukarna? de direkta effekterna av bedmningsmetoder r inte s mycket forskat p. Det r oerhrt svrt att kunna sga att det r just bedmningsmetoden som gav ett positivt utfall fr klienten. frnuftsmssigt s verkar det s, och enligt utsagor och vittnesml s medfr bedmningsmetoder nytta + hoppas att det under hand kommer att svara p denna frga och vi terkommer till den p slutet Att regelbundet med en standardiserad metod bedma en problembild eller ett hjlpbehov med hjlp av klientens/brukarens uppgifter och handlingar. + mtningar av verkligheten r inte exakt detsamma som verkligheten + verktyg bland andra presentation - HOME hur kan dessa bidra till bttre insatser fr brukarna? de direkta effekterna av bedmningsmetoder r inte s mycket forskat p. Det r oerhrt svrt att kunna sga att det r just bedmningsmetoden som gav ett positivt utfall fr klienten. frnuftsmssigt s verkar det s, och enligt utsagor och vittnesml s medfr bedmningsmetoder nytta + hoppas att det under hand kommer att svara p denna frga och vi terkommer till den p slutet Att regelbundet med en standardiserad metod bedma en problembild eller ett hjlpbehov med hjlp av klientens/brukarens uppgifter och handlingar. + mtningar av verkligheten r inte exakt detsamma som verkligheten + verktyg bland andra

    2. 2 Vad menas med systematiska bedmningar? 2 - Formulret har en frdig struktur, dvs samma frgor stlls till samtliga klienter/brukare (som instrumentet passar) och svaren innehller alternativ som r faststllda i frvg. Svaren har kvantifierats s att de kan jmfras vid olika tidpunkter. Vad menas med systematiska bedmningar? 2 - Formulret har en frdig struktur, dvs samma frgor stlls till samtliga klienter/brukare (som instrumentet passar) och svaren innehller alternativ som r faststllda i frvg. Svaren har kvantifierats s att de kan jmfras vid olika tidpunkter.

    3. Grunden Transparens Likstllighet Objektivitet Oberoende 3 1 - bedmningar kan ju f lngtgende konsekvenser fr klienten. Bde de hjlpskandes rttskerhet och yrkesetiken talar fr att man som professionell ppet kan redovisa bde vilken information som bedmningen grundar sig p och hur bedmningen gtt till. 2 - Det finns ocks rttviseaspekter som talar fr att alla personer br f sina problem bedmda p basis av ett relevant underlag och p ett s ppet och enhetligt stt som mjligt. Bedmningarna br vara oberoende var i landet klienten bor eller vilken handlggare som trffar klienten. Dessa krav p transparens, likstllighet och objektivitet kan tillgodoses bland annat genom att ett standardiserat bedmningsinstrument anvnds som en del i ett beslutsunderlag. Man brukar d sga att vi gr en systematisk bedmning. En systematisk bedmning innebr att ett beslut vgleds av en tydligare modell dr frutbestmda faktorer vgs samman p ett i frvg bestmt stt, fr s mnga klienter/brukare som mjligt. 1 - bedmningar kan ju f lngtgende konsekvenser fr klienten. Bde de hjlpskandes rttskerhet och yrkesetiken talar fr att man som professionell ppet kan redovisa bde vilken information som bedmningen grundar sig p och hur bedmningen gtt till. 2 - Det finns ocks rttviseaspekter som talar fr att alla personer br f sina problem bedmda p basis av ett relevant underlag och p ett s ppet och enhetligt stt som mjligt. Bedmningarna br vara oberoende var i landet klienten bor eller vilken handlggare som trffar klienten. Dessa krav p transparens, likstllighet och objektivitet kan tillgodoses bland annat genom att ett standardiserat bedmningsinstrument anvnds som en del i ett beslutsunderlag. Man brukar d sga att vi gr en systematisk bedmning. En systematisk bedmning innebr att ett beslut vgleds av en tydligare modell dr frutbestmda faktorer vgs samman p ett i frvg bestmt stt, fr s mnga klienter/brukare som mjligt.

    4. Behovs/situations bedmning 4 Men tnker ni, alla klienter r ju olika och vi kan inte gra p samma stt fr alla, det fungerar ju inte Bedmningar gra man hela tiden och man har flera kllor fr detta. Vad vi alltid frsker att pongtera r att standardiserade bedmningsmetoder alltid endast r en del av hela bedmningsarbetet, oerhrt viktigt att komma ihg detta. Hr kan vi ha vanliga samtal, inhmtande av information frn tex lrare i den blaste bubblan, sen har vi andra metoder, vi kan anvnda tre sm hus, ntverkskartor, och rita ledsna och glada gubbar i mittenbubblan. Sen har vi de standardiserade metoderna i den lilla bubblan. Men tnker ni, alla klienter r ju olika och vi kan inte gra p samma stt fr alla, det fungerar ju inte Bedmningar gra man hela tiden och man har flera kllor fr detta. Vad vi alltid frsker att pongtera r att standardiserade bedmningsmetoder alltid endast r en del av hela bedmningsarbetet, oerhrt viktigt att komma ihg detta. Hr kan vi ha vanliga samtal, inhmtande av information frn tex lrare i den blaste bubblan, sen har vi andra metoder, vi kan anvnda tre sm hus, ntverkskartor, och rita ledsna och glada gubbar i mittenbubblan. Sen har vi de standardiserade metoderna i den lilla bubblan.

    5. Olika typer av bedmningar Mluppfyllelse Situation Funktion Behov Diagnos Prediktion 5 Vid alla typer av bedmning r den frsta frgan man br stlla sig; Vad ska bedmas? Varfr behvs en bedmning just nu? Drefter kommer fljdfrgan; Hur skall denna bedmning g till? Vilken metod skall jag vlja fr att f ett s bra underlag som mjligt fr min bedmning? Det finns flera olika stt att samla in information om klienten nr man gr en systematisk bedmning. Vid alla typer av bedmning r den frsta frgan man br stlla sig; Vad ska bedmas? Varfr behvs en bedmning just nu? Drefter kommer fljdfrgan; Hur skall denna bedmning g till? Vilken metod skall jag vlja fr att f ett s bra underlag som mjligt fr min bedmning? Det finns flera olika stt att samla in information om klienten nr man gr en systematisk bedmning.

    6. Olika typer av instrument intervjuformulr checklistor frgeformulr skattningsskalor sjlvskattningsformulr observationer av beteenden och situationer 6 Begreppet standardiserade bedmningsmetoder innebr inte att alla stt att samla in data r likadant. Formen varierar och kan frekomma i form av strukturerade och standardiserade intervjuformulr, standardiserade checklistor, frgeformulr, skattningsskalor, sjlvskattningsformulr samt observationer av beteenden och situationer. Det r dock inte alltid som det r klara grnser mellan dessa termer. Begreppet standardiserade bedmningsmetoder innebr inte att alla stt att samla in data r likadant. Formen varierar och kan frekomma i form av strukturerade och standardiserade intervjuformulr, standardiserade checklistor, frgeformulr, skattningsskalor, sjlvskattningsformulr samt observationer av beteenden och situationer. Det r dock inte alltid som det r klara grnser mellan dessa termer.

    7. Varfr anvnda bedmningsmetoder systematiskt? 7

    8. 8 1. Vid bedmning av behov av insats, dvs som std i beslutssituationen. Vad behver den hr klienten? 2. Vid uppfljning av enskilda klienter/brukare. Hur har insatsen verkat fr klienten? Har en frbttring skett? 3. Vid sammanstllning av information om en grupp klienter. Vilka klienter kommer till oss och vad har de fr problem/styrkor? vad behver denna grupp av klienter fr hjlp. 4. Vid sammanstllning av uppfljning av en grupp klienter. Hur har det gtt fr vra klienter generellt? + Vid rapportering av information frn landets kommuner. Hur r lget i landet? Hur ser det ut i olika kommuner? en upprepad bedmning av klienter efter insats ger mjlighet att erbjuda insatser som visat sig vara verksamma fr klienter med samma typ av problem i en liknande livssituation. Information fr att pverka politiker, ge resurser till vissa typer av insatser Den systematiska bedmningen ger ven mjlighet att reflektera kring resultatet vad r bra, vad behver frbttras? Systematisk bedmning kan ocks vara ett bidrag till ett gemensamt sprk, fr att underltta kommunikation om klienten/brukaren och dennes problem mellan olika aktrer t ex socialtjnst, psykiatri, frskringskassan och arbetsfrmedlingen. Ytterligare frdelar kan vara att samverkan och samarbete mellan forskning och praktik ges kade frutsttningar. P nationell niv kan den systematiska bedmningen ge bidrag till en nationell statistik. Detta kan ocks medfra en strre verblick ver insatsers resultat.1. Vid bedmning av behov av insats, dvs som std i beslutssituationen. Vad behver den hr klienten? 2. Vid uppfljning av enskilda klienter/brukare. Hur har insatsen verkat fr klienten? Har en frbttring skett? 3. Vid sammanstllning av information om en grupp klienter. Vilka klienter kommer till oss och vad har de fr problem/styrkor? vad behver denna grupp av klienter fr hjlp. 4. Vid sammanstllning av uppfljning av en grupp klienter. Hur har det gtt fr vra klienter generellt? + Vid rapportering av information frn landets kommuner. Hur r lget i landet? Hur ser det ut i olika kommuner? en upprepad bedmning av klienter efter insats ger mjlighet att erbjuda insatser som visat sig vara verksamma fr klienter med samma typ av problem i en liknande livssituation. Information fr att pverka politiker, ge resurser till vissa typer av insatser Den systematiska bedmningen ger ven mjlighet att reflektera kring resultatet vad r bra, vad behver frbttras? Systematisk bedmning kan ocks vara ett bidrag till ett gemensamt sprk, fr att underltta kommunikation om klienten/brukaren och dennes problem mellan olika aktrer t ex socialtjnst, psykiatri, frskringskassan och arbetsfrmedlingen. Ytterligare frdelar kan vara att samverkan och samarbete mellan forskning och praktik ges kade frutsttningar. P nationell niv kan den systematiska bedmningen ge bidrag till en nationell statistik. Detta kan ocks medfra en strre verblick ver insatsers resultat.

    9. Nyttan fr klienten Blir delaktig Blir tillfrgad om samma livsomrden oavsett vem klienten trffar Fr information i frvg hur utredningsarbetet gr till Fr verblick ver resurser och behov Fr en sammanfattning av vad som framkommit Fr en planering som bygger p klientens behov och situation Behver inte upprepa berttelsen Uppfljning sker av behov och situation ver tid Planering kan revideras efter aktuella behov och situation 9 1 - ibland finns en rdsla frn socialarbetaren att det r konstigt att komma med ett papper, det har visat sig vara tvrtom, ven frn barn som varit med 3 trygghet 4. styrkor och svageter 5 - knsla av att bli lyssnad p1 - ibland finns en rdsla frn socialarbetaren att det r konstigt att komma med ett papper, det har visat sig vara tvrtom, ven frn barn som varit med 3 trygghet 4. styrkor och svageter 5 - knsla av att bli lyssnad p

    10. Nyttan fr socialarbetaren: Involverar alltid klienten Underlttar och bidrar till arbetsallians med klienten Fr snabbt god knnedom om klientens situation och behov Relevant kunskap till underlag fr bedmning och vrdplan Ger struktur i utredningsarbetet Skiljer p insamlandet av information och reflektionen som sker med klienten Ger underlag till skriftlig dokumentation Anvnds av olika vrdgivare vilket bidrar till gemensamt sprk, kad samverkan 10 2- det blir inte lika hotfullt nr man frgar alla samma sak, 3- upptcker behov som man inte visste fanns 6 skillnad p myndighetsutvning i form av bedmning i en utredning och vid sjlva behandlingen2- det blir inte lika hotfullt nr man frgar alla samma sak, 3- upptcker behov som man inte visste fanns 6 skillnad p myndighetsutvning i form av bedmning i en utredning och vid sjlva behandlingen

    11. Nyttan fr chefen: Sakliga och relevanta beslutsunderlag kad mjlighet till insyn och kunskap om klienters behov och situation Rttssker dokumentation Flja utveckling ver tid och justera/utveckla verksamheten utifrn mlgruppens behov. Uppfljningsverktyg Nyanserad aktuell information om mlgruppen Anvndas i verksamhetsplan och verksamhetsberttelse. Sakligt underlag fr diskussion i arbetsgrupp, ledningsgrupp och politiker Egen kunskapsproduktion 11 Hller ni med? andra frdelar?Hller ni med? andra frdelar?

    12. Risker inte reflekterar ver resultatet stirra sig blind p siffror att inte kunna metoden tillrckligt bra alltid endast en del av utredningen andra yrkesgruppers begrnsade kunskap 12 3 typ advokater i en vrdnadstvist - familjerttare3 typ advokater i en vrdnadstvist - familjerttare

    13. Frutsttningar Vilja nyfikenhet - intresse Acceptans att nya metoder tar tid Chefer Del av arbetet Lt vissa g fre, stdpersoner 13 Det r inte ltt att brja anvnda en bedmningsmetod, srskilt inte p ett systematiskt stt. 3- Chefen mste efterfrga 4 - Onsdagsmten Interna utbildare Det finns ju ett stort problem i den hga personalomsttningen Mste pverka utbildningen!!Det r inte ltt att brja anvnda en bedmningsmetod, srskilt inte p ett systematiskt stt. 3- Chefen mste efterfrga 4 - Onsdagsmten Interna utbildare Det finns ju ett stort problem i den hga personalomsttningen Mste pverka utbildningen!!

    14. Hur kan bedmningsmetoder bidra till bttre insatser fr brukarna? 14 Denna r frhoppningsvis utvrderad, vilket frutsatte att bedmningsmetoder av god kvalitet anvndes dessa mste testas Beskrivning av klienters behov p frvaltningen d kan man tillhandahlla rtt insatser fr de typer av klienter som man har Denna r frhoppningsvis utvrderad, vilket frutsatte att bedmningsmetoder av god kvalitet anvndes dessa mste testas Beskrivning av klienters behov p frvaltningen d kan man tillhandahlla rtt insatser fr de typer av klienter som man har

    15. HOME Home Observation for Measurment of the Enviroment Strukturerad intervju med standardiserade bedmningar i barnfamiljer som utreds av socialtjnsten. Syftar till att bedma barnets situation i hemmet och frldrarnas omsorgsfrmga. 15 HOME:s primra syfte r att, i hemmilj, mta kvaliteten och kvantiteten av stimulans och std som finns fr ett barn i dess hemmilj. Intervjun r ett komplement till den ordinarie utredningen HOME:s primra syfte r att, i hemmilj, mta kvaliteten och kvantiteten av stimulans och std som finns fr ett barn i dess hemmilj. Intervjun r ett komplement till den ordinarie utredningen

    16. Konstruktionen av HOME Milj och utveckling Avsaknad av mtt Mta milj 16 3 huvudfaktorer ledde till konstruktionen av HOME Brjade utvecklas redan p tidigt 60-tal i USA. Frstelsen av vikten av miljns bidrag fr barns kognitiva utveckling Otillrckligheten av mtt av miljn As Bloom (1964) concluded, SES was, (and still is), important when assessing and predicting developmental risks for children. SES is a crude estimate that fails to illuminate differences between environments Behovet av en omfattande bedmning av miljn nr man planerar insatser. 3 huvudfaktorer ledde till konstruktionen av HOMEBrjade utvecklas redan p tidigt 60-tal i USA. Frstelsen av vikten av miljns bidrag fr barns kognitiva utveckling Otillrckligheten av mtt av miljn As Bloom (1964) concluded, SES was, (and still is), important when assessing and predicting developmental risks for children. SES is a crude estimate that fails to illuminate differences between environments Behovet av en omfattande bedmning av miljn nr man planerar insatser.

    17. HOME:s utbredning 17 ver 800 artiklar i en mngd olika typer av studier, dels dr home anvnds fr att mta insatsers effekter, predicera olika saker och tester av sjlva HOME. predicera kognitiv utveckling kn etniska skillnader riskpopulationer unga frldrar rekommenderas av DoH i England The applicability of the HOME Inventory is broad. It can be used by different professions in human services who make home visits, e.g. social workers, visiting nurses and therapists. It can be used in cases of young parents or children with special needs. In some countries home visits have been a routine part of public child health procedures whenever therapeutic services were sought for childrens problems that were clearly related to disturbed family practices ver 800 artiklar i en mngd olika typer av studier, dels dr home anvnds fr att mta insatsers effekter, predicera olika saker och tester av sjlva HOME. predicera kognitiv utveckling kn etniska skillnader riskpopulationer unga frldrar rekommenderas av DoH i England The applicability of the HOME Inventory is broad. It can be used by different professions in human services who make home visits, e.g. social workers, visiting nurses and therapists. It can be used in cases of young parents or children with special needs. In some countries home visits have been a routine part of public child health procedures whenever therapeutic services were sought for childrens problems that were clearly related to disturbed family practices

    18. Valet av HOME HOME valdes att komplementera BBiC fr att: Validerat bedmningsinstrument HOME r det enda instrument som tar upp aspekter av hemmiljn som har direkt pverkan p barnet HOME kan ge ett viktigt bidrag till en djupare bedmning inriktar sig frmst p domnen frldrafrmga i BBiC Vl utfrt ger HOME information om frgor och omrden som gr utver de som ingr i materialet HOME har ett antal underskalor och kan drfr identifiera omrden av styrkor svl som svagheter 18 ven andra domner fr mycket info frn intervjuerna ven andra domner fr mycket info frn intervjuerna

    19. Olika HOME fr olika barn Infant-Toddler (IT) 0-2 r Early Childhood (EC) 3-6 r Middle Childhood (MC) 7-10 r Early Adolescent (EA) Child Care (CC-IT & CC-EC) Disability Adaptions (DA) Development Delay DD-IT, DD-EC, DD-MC Auditory Impairment AI-IT, AI-EC, AI-MC Visual Impairment VI-IT, VI-EC, VI-MC Orthopedic Impairment OI-IT, OI-EC, OI-MC 19

    20. Dimensioner som tcks in 20 hr ser ni de olika delskalor som ingr i de ldersgrupper som vi anvnder oss av. nnu r inte termerna anpassade till BBIC men efter testerna skall sdana anpassningar gras. hr ser ni de olika delskalor som ingr i de ldersgrupper som vi anvnder oss av. nnu r inte termerna anpassade till BBIC men efter testerna skall sdana anpassningar gras.

    21. Hur gr det till? Typisk dag fr barnet. Detaljerade beskrivningar Specifik tidsperiod Observera interaktion Observera hemmet Flj frklaringarna Mycket information Tar 60-90 min 21 - Grs i hemmet liknar det samtal som ni har redan idag Genom att g igenom en typisk dag fr barnet, uppmuntras man att ska mycket detaljerade beskrivningar av barnets beteende och hndelser. Nr socialarbetarna fr detaljerade beskrivningar av srskilda exempel p beteenden eller hndelser, frgar de var andra familjemedlemmar fanns, vad de gjorde och hur de agerade mot varandra. skattningarna baseras p om en hndelse intrffat eller om den inte har det under en specifik tidsperiod. i mnga fall handlar det om under tiden fr besket, men ocks det senaste ret. Under bedmningen observeras interaktionen mellan barnet och den ansvariga fr barnet. Bde barnet och frldern r allts nrvarande. observera hemmet, be att f ta en titt i barnets rum det r viktigt att skattningarna fljer frklaringarna till frgorna fr att bedmningar skall bli konsekventa och jmfrbara frgorna och delskalorna kar skerheten fr att viktiga behovsomrden tcks in diskussioner vid enskilda teman ger ofta information som gr utver den som r ndvndigt fr att skatta frgan - Grs i hemmet liknar det samtal som ni har redan idag Genom att g igenom en typisk dag fr barnet, uppmuntras man att ska mycket detaljerade beskrivningar av barnets beteende och hndelser. Nr socialarbetarna fr detaljerade beskrivningar av srskilda exempel p beteenden eller hndelser, frgar de var andra familjemedlemmar fanns, vad de gjorde och hur de agerade mot varandra. skattningarna baseras p om en hndelse intrffat eller om den inte har det under en specifik tidsperiod. i mnga fall handlar det om under tiden fr besket, men ocks det senaste ret. Under bedmningen observeras interaktionen mellan barnet och den ansvariga fr barnet. Bde barnet och frldern r allts nrvarande. observera hemmet, be att f ta en titt i barnets rum det r viktigt att skattningarna fljer frklaringarna till frgorna fr att bedmningar skall bli konsekventa och jmfrbara frgorna och delskalorna kar skerheten fr att viktiga behovsomrden tcks in diskussioner vid enskilda teman ger ofta information som gr utver den som r ndvndigt fr att skatta frgan

    22. Komponenter i HOME Det finns tre huvudkomponenter: en intervjuguide fr varje lderskategori frklaringar till skattningarna fr varje lderskategori skattningsformulr (intervjuguiden) 22 HOME anvnder en kombination av direkt observation och samtal (intervju) med den som har ansvar fr barnet vi kommer att titta nrmare p dessa varje version innehller ett antal skalor som i sin tur innehller ett antal frgor fr att bedma olika aspekter av barnets hemmilj till dessa frgor finns det frklaringarHOME anvnder en kombination av direkt observation och samtal (intervju) med den som har ansvar fr barnet vi kommer att titta nrmare p dessa varje version innehller ett antal skalor som i sin tur innehller ett antal frgor fr att bedma olika aspekter av barnets hemmilj till dessa frgor finns det frklaringar

    23. Exempel p skattningar 23 om vi d tittar p hur en frgorna ser ut i delskalorna. jag har tagit tv frgor frn varje s att ni fr en uppfattning vad det handlar om.om vi d tittar p hur en frgorna ser ut i delskalorna. jag har tagit tv frgor frn varje s att ni fr en uppfattning vad det handlar om.

    24. Exempel p skattningar 24

    25. Frklaringar till skattningar PUNKT 15 Frldern uppmuntrar barnet att tala och tar sig tid att lyssna Det hr avser att ta reda p om frldern intresserar sig aktivt fr barnets erfarenheter och aktiviteter. Frgar han/hon aktivt vad barnet gjorde nr han/hon var p en vns fdelsedagsparty tvrs ver gatan, eller vad barnet gjorde i skolan den morgonen? Fr att f tillgodorkna sig detta mste frldern aktivt frska f barnet att tala om sina erfarenheter. 25 hur skall man d gra fr att tolka frgorna, det finns utfrliga beskrivningar fr varje frga om dettahur skall man d gra fr att tolka frgorna, det finns utfrliga beskrivningar fr varje frga om detta

    26. Intervjuguiden Om intervjuguiden: Strukturerar intervjun kring en typisk dag Delar in dagen i vissa rutiner Frslag till vgledning och frgor finns p vnster sida Punkter som ska skattas och som troligen kommer upp under diskussionen r listade p hger sida Kan anvndas tills intervjuaren knner sig sker 26 vi skall snart titta nrmare p detta...vi skall snart titta nrmare p detta...

    27. Exempel frn intervjuguiden Hemaktiviteter 1 Kunde du tillbringa ngon tid med ..? Vad gjorde ni? F en beskrivning, t.ex. tittade p teve med barnet eller lekte med honom/henne eller inkluderade barnet i hushllsarbetet. Om leksaker inte nmns och det inte tckts in tidigare: Lekte ni med ngra leksaker? Vilka andra leksaker har . lekt med den senaste veckan? Vilka leksaker har du lekt med tillsammans med honom/henne? (punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 11 och 12) 27 Intervjudelen ger en enkel ram fr att strukturera en bedmning med hjlp av HOME-intervjun. Intervjun baseras p samtal med frldrarna om en vanlig (typisk) dag fr barnet. Dagen har delats upp i ett antal nyckelhndelser eller tidpunkter i intervjun, till exempel Att stiga upp, och intervjuaren fr viss vgledning och frslag p frgor fr att inleda en diskussion om varje del av dagen. Anvisningar till intervjuaren str i vanlig stil och freslagna frgor i fet stil. Anvisningarna r placerade p vnster sida i texten. Den motsvarande sidan till hger innehller punkterna i HOME-intervjun som med sannolikhet kommer upp under diskussionen om den aktuella delen av dagen.Intervjudelen ger en enkel ram fr att strukturera en bedmning med hjlp av HOME-intervjun. Intervjun baseras p samtal med frldrarna om en vanlig (typisk) dag fr barnet. Dagen har delats upp i ett antal nyckelhndelser eller tidpunkter i intervjun, till exempel Att stiga upp, och intervjuaren fr viss vgledning och frslag p frgor fr att inleda en diskussion om varje del av dagen. Anvisningar till intervjuaren str i vanlig stil och freslagna frgor i fet stil. Anvisningarna r placerade p vnster sida i texten. Den motsvarande sidan till hger innehller punkterna i HOME-intervjun som med sannolikhet kommer upp under diskussionen om den aktuella delen av dagen.

    28. 28 s hr det det ut p hger sida, mnga punkter terkommer under intervjuns lopp s att man har flera tillfllen att fylla i, men man kan ju ocks g bakt och fylla i eller anteckan eller ha det i minnet.s hr det det ut p hger sida, mnga punkter terkommer under intervjuns lopp s att man har flera tillfllen att fylla i, men man kan ju ocks g bakt och fylla i eller anteckan eller ha det i minnet.

    29. Frtjnster Mnga olika aspekter Djupgende bedmning Barns Behov i Centrum Formen Ltt att anvnda Identifierar svagheter svl som styrkor 29 . mnga aspekter, finns inget liknande Formen, det r ju ett samtal ni har idag, det blir endast mer strukturerat. mnga aspekter, finns inget liknande Formen, det r ju ett samtal ni har idag, det blir endast mer strukturerat

    30. Begrnsningar Mter inte alla aspekter En informant vid ett tillflle Enbart HOME-skattningar kan inte anvndas Mter inte familjefunktion 30 mter inte alla faktorer som pverkar ett barns hemmilj mter inte alla faktorer som pverkar ett barns hemmilj

    31. IMS studie Syftet med IMS studie r att prva HOME Syftet r ocks att utifrn resultaten av prvningen, om s behvs, revidera formulren s att de anpassas till svenska frhllanden. 31 bakgrunden till att home blivit ett projekt p ims r att flera bbic-kommuner brjade anvnda HOME, eftersom det ingick i bbic-arsenalen av bedmningsmetoder. vi blev sedan kontaktade av de som arbetar med BBIC fr att testa HOME. bakgrunden till att home blivit ett projekt p ims r att flera bbic-kommuner brjade anvnda HOME, eftersom det ingick i bbic-arsenalen av bedmningsmetoder. vi blev sedan kontaktade av de som arbetar med BBIC fr att testa HOME.

    32. Upplgg 7 kommuner, 2 stadsdelar i Gteborg Kan vi lita p resultaten tillfrlitlighet Fr vi fatt det vi vill veta validitet Ger det meningsfull information relevans Fungerar det under svenska frhllanden anpassning Nr freligger ett problem normering 32 i projektet ingr fr nrvarande 7 kommuner och 2 stadsdelar i Gteborg. Lule, Uppsala, Stockholm Spnga, Nykping, Linkping, Helsingborg och Gunnared och Backa i Gteborg. frhoppningsvis blir det ca 10 till vi kommer att samla in data under det kommande ret tills vi har ca 150 intervjuer. Fr att vi skall kunna anvnda informationen som framkommer under intervjuerna till forskningsprojektet s fr familjerna skriva p en samtyckesblankett. ven om de inte vill vara med i vrt projekt s genomfrs naturligtvis intervjun nd. Fr att kunna mta tillfrlitligheten hos home s grs hembesket av tv socialarbetare. 1 intervjuar medan den andra lyssnar. Bda fyller i var sitt intervjuformulr oberoende av varandra, sedan kan vi jmfra deras skattningar fr att se hur de verensstmmer. Vi vill ocks ta reda p om HOME verkligen mter det som det r meningen att mta om resultatet frn en intervju visar att frldern kan ha problem med lyhrdheten mot barnet, dvs r bermmande, positiv och tilltande mot barnet, kan vi veta att HOME verkligen indikerar att det finns ett problem hr. fr att kunna f en uppfattning om detta s ber vi frldrarna om tilltelse (skriftligt medgivande) att barnets frskolelrare/dagispersonal/fritidspersonal skall svara p ngra frgor skriftligt och anonymt. dessa frgor motsvarar de olika frgedimensionerna i HOME. Genom att sedan jmfra svaren kan vi frhoppningsvis f en indikation om HOME har en god validitet. fr att testa relevansen fr socialtjnsten s ber vi socialarbetarna efter varje intervju som gjort intervjuerna svara p frgor om hur intervjusituationen och om familjen. vi ber ocks familjen svar p frgor om intervjusituationen. tex om intervjun var ett bra stt att frmedla information p svra frgor, tiden, om att barnet var med. utifrn dessa prvningar kan vi komma att frndra HOME till viss del. Antagligen blir det mindre frndringar. Det finns en del frgor som knns omoderna och som kan anpassas till svenska frhllanden. normering siffrorna p sammanstllingen. viktigt fr att se om det freligger ett problem eller ej, vad betyder det att man har ett visst vrde. Normering visar de resultat som kommer ur test av grupper av individer. En normering bidrar bland annat till att visa fr vilken/vilka grupper ett instrument r tillmpligt. En normerad skala definierar var en persons vrde ligger i relation till vrden som andra personer uppntt (t ex ett urval av normalpopulationen). Skl att anvnda normerade skalor kan vara att utrna om en person placeras under genomsnittet, vid genomsnittet eller ver genomsnittet, dvs relationen till ett trskelvrde, en cut-off-grns i projektet ingr fr nrvarande 7 kommuner och 2 stadsdelar i Gteborg. Lule, Uppsala, Stockholm Spnga, Nykping, Linkping, Helsingborg och Gunnared och Backa i Gteborg. frhoppningsvis blir det ca 10 till vi kommer att samla in data under det kommande ret tills vi har ca 150 intervjuer. Fr att vi skall kunna anvnda informationen som framkommer under intervjuerna till forskningsprojektet s fr familjerna skriva p en samtyckesblankett. ven om de inte vill vara med i vrt projekt s genomfrs naturligtvis intervjun nd. Fr att kunna mta tillfrlitligheten hos home s grs hembesket av tv socialarbetare. 1 intervjuar medan den andra lyssnar. Bda fyller i var sitt intervjuformulr oberoende av varandra, sedan kan vi jmfra deras skattningar fr att se hur de verensstmmer. Vi vill ocks ta reda p om HOME verkligen mter det som det r meningen att mta om resultatet frn en intervju visar att frldern kan ha problem med lyhrdheten mot barnet, dvs r bermmande, positiv och tilltande mot barnet, kan vi veta att HOME verkligen indikerar att det finns ett problem hr. fr att kunna f en uppfattning om detta s ber vi frldrarna om tilltelse (skriftligt medgivande) att barnets frskolelrare/dagispersonal/fritidspersonal skall svara p ngra frgor skriftligt och anonymt. dessa frgor motsvarar de olika frgedimensionerna i HOME. Genom att sedan jmfra svaren kan vi frhoppningsvis f en indikation om HOME har en god validitet. fr att testa relevansen fr socialtjnsten s ber vi socialarbetarna efter varje intervju som gjort intervjuerna svara p frgor om hur intervjusituationen och om familjen. vi ber ocks familjen svar p frgor om intervjusituationen. tex om intervjun var ett bra stt att frmedla information p svra frgor, tiden, om att barnet var med. utifrn dessa prvningar kan vi komma att frndra HOME till viss del. Antagligen blir det mindre frndringar. Det finns en del frgor som knns omoderna och som kan anpassas till svenska frhllanden. normering siffrorna p sammanstllingen. viktigt fr att se om det freligger ett problem eller ej, vad betyder det att man har ett visst vrde. Normering visar de resultat som kommer ur test av grupper av individer. En normering bidrar bland annat till att visa fr vilken/vilka grupper ett instrument r tillmpligt. En normerad skala definierar var en persons vrde ligger i relation till vrden som andra personer uppntt (t ex ett urval av normalpopulationen). Skl att anvnda normerade skalor kan vara att utrna om en person placeras under genomsnittet, vid genomsnittet eller ver genomsnittet, dvs relationen till ett trskelvrde, en cut-off-grns

    33. Vad tycker familjerna? Bra stt att f bertta om sig sjlv Viktiga saker kommer fram Inga strre problem med frgorna Att intervjun sker i hemmet r bra Tidstgngen r okey Bra att barnet r med under intervjun 33 vi har ftt in ca 70 formulr men vill ha inte allra minst 150 stycken. detta r allts bara preliminra data men det visar t vilket hll resultatet kommer att vara. 97 % av de som hittills svarat har tyckt att intervjun har varit ett mycket eller ganska bra stt att f bertt om sig sjlv. fyra av fem tycker att de fick bertta om sdant som var viktigt fr denne och dess barn fyra av fem hade inga probelm med frgorna. var femte hade allts det och d handlade det oftast om att det var svrt att komma ihg om man gjort vissa saker. fyra av fem tyckte det var bra att vara i hemmet under intervjun. endast 5% hade absolut velat vara ngn annanstans intervjun tar oftast en timme men i vissa fall kan det dra ut p tiden, tex om man r ovan att intervjua eller om det finns strande inslag i hemmet. tre av fyra tyckte att tiden var lagom medan var femte tyckte den var fr lng. i dessa fall hade inte intevjun ibland dragit ut p tiden. ett ftal tyckte den var fr kort. nstan alla tyckte det var mycket eller ganska bra att barnet var med under intervjun. de kunde ibland tycka att barnet krvde s mycket uppmrksamhet att intervjun blev lidande. vi har ftt in ca 70 formulr men vill ha inte allra minst 150 stycken. detta r allts bara preliminra data men det visar t vilket hll resultatet kommer att vara. 97 % av de som hittills svarat har tyckt att intervjun har varit ett mycket eller ganska bra stt att f bertt om sig sjlv. fyra av fem tycker att de fick bertta om sdant som var viktigt fr denne och dess barn fyra av fem hade inga probelm med frgorna. var femte hade allts det och d handlade det oftast om att det var svrt att komma ihg om man gjort vissa saker. fyra av fem tyckte det var bra att vara i hemmet under intervjun. endast 5% hade absolut velat vara ngn annanstans intervjun tar oftast en timme men i vissa fall kan det dra ut p tiden, tex om man r ovan att intervjua eller om det finns strande inslag i hemmet. tre av fyra tyckte att tiden var lagom medan var femte tyckte den var fr lng. i dessa fall hade inte intevjun ibland dragit ut p tiden. ett ftal tyckte den var fr kort. nstan alla tyckte det var mycket eller ganska bra att barnet var med under intervjun. de kunde ibland tycka att barnet krvde s mycket uppmrksamhet att intervjun blev lidande.

    34. Vad tycker socialsekreterarna? Familjerna oftast anmlda Inte under frsta mtet Anvnds under faktainsamlingsprocessen Mnga klienter positiva God bild av vrdnadshavaren En del frgor svra att svara p Problemsituationer uppstod 34 orsak till anmlan - anskan om kontaktfamilj, missbruk, misshandel av barn eller partner, psykiska besvr hos frlder, oro fr bristande omsorgsfrmga orsaken till utredning var oftast fokuserat p vrdnadshavaren. 70 procent positiva till att bli intervjuade med home, 30 var tveksamma men behvde inte vertygas. socialsekreterarna tyckte i 70 procent av fallen att home gav en god bild av vrdnashavarens omsorgsfrmga. vissa av de som svarade nej var tyckte det till viss del. invndingar var sdana som att home gav en fr positiv bild eftersom man i vissa fall knner klienten vl och vet att den totala bilden inte r riktigt s positiv. ibland knns det scks som att klienten ljuger eller inte talar om hela sanningen. en sak som ocks terkommer r att home har svrt att fnga vhavarens svrigheter att stta grnser. andra hllet r lttare. ca hlften tycker att det finns vissa frgor som r svra att svar p. det kan vara hur man tolkar en frga eller att en situation r svr tex nr det gller skilsmssofamiljer. hur stor skall en reaktion vara fr att vara mtbar, datorer finns inte med s om barnen spelar tv-spel hela dagarna fngas inte upp. dagstidning kan lsas via internet. nu r vi ju i ett testningsskede och vi hoppas att vi skall kunna tgrda de flesta av de svrigheter som tas upp av anvndarna. I var tredje intervjusituation uppstod problem. de var dock inte kopplade till sjlva formulret utan handlade om att det drog ut p tiden och barnet blev ofokuserat, syskon strde eller ens partner. ibland var det problem med tolk, det drog ut p tiden etc. orsak till anmlan - anskan om kontaktfamilj, missbruk, misshandel av barn eller partner, psykiska besvr hos frlder, oro fr bristande omsorgsfrmga orsaken till utredning var oftast fokuserat p vrdnadshavaren. 70 procent positiva till att bli intervjuade med home, 30 var tveksamma men behvde inte vertygas. socialsekreterarna tyckte i 70 procent av fallen att home gav en god bild av vrdnashavarens omsorgsfrmga. vissa av de som svarade nej var tyckte det till viss del. invndingar var sdana som att home gav en fr positiv bild eftersom man i vissa fall knner klienten vl och vet att den totala bilden inte r riktigt s positiv. ibland knns det scks som att klienten ljuger eller inte talar om hela sanningen. en sak som ocks terkommer r att home har svrt att fnga vhavarens svrigheter att stta grnser. andra hllet r lttare. ca hlften tycker att det finns vissa frgor som r svra att svar p. det kan vara hur man tolkar en frga eller att en situation r svr tex nr det gller skilsmssofamiljer. hur stor skall en reaktion vara fr att vara mtbar, datorer finns inte med s om barnen spelar tv-spel hela dagarna fngas inte upp. dagstidning kan lsas via internet. nu r vi ju i ett testningsskede och vi hoppas att vi skall kunna tgrda de flesta av de svrigheter som tas upp av anvndarna. I var tredje intervjusituation uppstod problem. de var dock inte kopplade till sjlva formulret utan handlade om att det drog ut p tiden och barnet blev ofokuserat, syskon strde eller ens partner. ibland var det problem med tolk, det drog ut p tiden etc.

    35. Ngra citat frn socialarbetare Att inte bara frlita sig p sin egen magknsla utan att frst att det kan vara andra variabler som kan spela in som inte jag kan se. Det r en brygga mellan mig och familjen, jag fr mer p ftterna i min bedmning och mjlighet att stlla frgor som inte alltid r bekvma att stlla. Att ha ett formulr r mer ett stt fr mig att komplettera den erfarenhet och profession som jag har. Det r ju att tillsammans med familjen jag planerat vad utredningen kommer att innehlla, och att man hller sig till det, att familjen r frberedd p det nr man trffas. Man har ngot att luta sig emot, det blir inte lika hotfullt. Det r ett bra stt att knyta an till familjen och frska neutralisera bilden av socialtjnsten med ett formulr som man skall hlla sig till, det r ngot som vi gr med alla. 35 Ngra citat frn intervjuer med socialsekreterare som anvnt HOME Ngra citat frn intervjuer med socialsekreterare som anvnt HOME

    36. Erfarenheter frn Uppsala Se frlder och barn i samspel Materialet ppet om vad vi vill veta Pedagogiskt Mycket vrdefull information Barnet delaktigt Bra fr uppfljning Anpassning Omfattande 36 Man ges mjlighet att observera samspel mellan frlder och barn p ett annat stt n vid ett vanligt hembesk. Det blir mer tydligt fr frlder vad socialsekr behver veta och det ger legitimitet att stlla frgor omkring laddade mnen. Man fr fram positiva sidor hos frldern. Det ger legitimitet att frga laddade saker som man inte annars har ltt att stlla Ltta konkreta frgor fr fldrar som har svrt att uttrycka sig. svagbegvade kan ta till sig Mycket information, komplement till andra metoder, viktiga detaljer man annars kan glmma. snt som inte kommer med i utredningen men som kan anvndas som underlag fr fortsatta diskussioner om barns behv och familjeuppfostran. bra nr man sedan skall ge uppdrag till hemterapeut anpassas efter bbic termer, vad r good enough, mnga frgor knns malplacerade i svenska frhllhanden omfattande material- man mste alltid trna!!Man ges mjlighet att observera samspel mellan frlder och barn p ett annat stt n vid ett vanligt hembesk. Det blir mer tydligt fr frlder vad socialsekr behver veta och det ger legitimitet att stlla frgor omkring laddade mnen. Man fr fram positiva sidor hos frldern. Det ger legitimitet att frga laddade saker som man inte annars har ltt att stlla Ltta konkreta frgor fr fldrar som har svrt att uttrycka sig. svagbegvade kan ta till sig Mycket information, komplement till andra metoder, viktiga detaljer man annars kan glmma. snt som inte kommer med i utredningen men som kan anvndas som underlag fr fortsatta diskussioner om barns behv och familjeuppfostran. bra nr man sedan skall ge uppdrag till hemterapeut anpassas efter bbic termer, vad r good enough, mnga frgor knns malplacerade i svenska frhllhanden omfattande material- man mste alltid trna!!