1 / 84

Människan miljön och kulturen KURS 1

Människan miljön och kulturen KURS 1. DISPOSITION Historiografi Drag i människans utveckling Floddalskulturerna Grekland Rom Folkvandringarna Kyrkan Feodalisman Stadsväsendet. Historiografi. Vad är historia? beskrivning av det förflutna det förflutna i sig själv vetenskap

thora
Download Presentation

Människan miljön och kulturen KURS 1

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Människan miljön och kulturen KURS 1 DISPOSITION • Historiografi • Drag i människans utveckling • Floddalskulturerna • Grekland • Rom • Folkvandringarna • Kyrkan • Feodalisman • Stadsväsendet

  2. Historiografi • Vad är historia? • beskrivning av det förflutna • det förflutna i sig själv • vetenskap • Hur fås uppgifter om hur det varit? • t.ex.: • kvarlevor (ben, redskap, gravar byggnader etc.) • skriftliga källor (dokument, brev, beslut, berättelser etc. • muntliga källor

  3. Historien använder hjälpvetenskaper: • geologi • botanik • etnologi • jämförande språkforskning • kemi • fysik etc. • Varför läser vi historia? • vi lär oss : • varför det är som det är • ser samband • vidgar medvetandet • vi blir mer kritiska • men lär vi oss något ???

  4. Historiens indelning • Förhistorisk tid • inget skriftligt material och sönderfaller i : • stenålder • bronsålder • järnålder • Historisk tid • skriftligt material och uppdelas i: • gamla tiden • medeltiden • nya tiden

  5. Drag i människans utveckling • Samlarstadiet • människan levde på det naturen gav : bär rötter, svamp etc. • rörligt liv • kamp för överlevnad • ingen högre kultur • Jägarstadiet • naturprodukter samt jakt och fiske: vapen, krokar, nät, verktyg • rörligt liv • existensen säkrad • möjlighet för kulturell verksamhet

  6. Jordbruksstadiet • levebrödet producerades själv (spannmålsodling och boskapsskötsel) • fast bosättning • livsmedel lagrades • nya metoder • försvarssystem • ekon. system • sociala system • regler för samhällslivet • kulturella aktiviteter • Typiskt för tidiga kulturer • tro på natur och andeväsen • syns i : begravningsseder, offer och avbildningar

  7. ofta blev ledaren eller en speciell grupp individer förmedlare mellan andevärlden och människorna • det resulterade i en avvikande position och medförde speciella förmåner eller rättigheter

  8. Floddalskulturerna • Första högkulturerna i: • Tvåflodslandet • Mesopotamien • Persien • Egypten • Kina • Indien • Dessa områden fyllde villkoren: • vatten • god jordmån • rätt klimat • råvaror

  9. Mesopotamien Kulturfolk • Sumerer (c. 4000f.kr.) • Stadsstatsbaserade länder ex. Ur, Uruk, Eridu • Typiskt: • utvecklad rättsskipning (Lipit-Isthars lag) • näringar:jordbruk & handel • religion = polyteism • kultur : kilskrift, högtstående arkitektur och konst

  10. Fornbabylonien (från c. 2300 f.kr.) • skapades av akadderna som krossade Sumer • typiskt: • handeln viktigast • stadsväsendet blomstrade • expansion till Medelhavet • enhetlig lagstiftning; Hammurabis lag (vedergällningsprincipen) • Assyrien • hettiter krossade fornbabylonien • långvariga strider tills assyrierna segrade: • militärvälde (stat) • Ninive huvudstad

  11. främsta regenter: • Assurnasirpal II • Assurbanipal • Nybabylonien (600-talet f.Kr.) • upprättades av kaldeerna • tillgrep folkförflyttningar • främsta regent: • Nebukadnessar • kulturellt utvecklat: • matematik • astronomi • astrologi • stjärnbilder • sjudagarsveckan

  12. Persien • expansion från 500-talet f.Kr. under Kyros och Kambyses • omfttade senare hela Främre orienten • främsta regent: • Darius el. Dareios • effektiv civil förvaltning • vägnät • effektiv post- & kurirtrafik • tolerans mot kuvade • religion • Zarathustra införde dualism • näringsliv • jordbruk, handel, hantverk • pengar (dareiken) i bruk

  13. Egypten • De äldsta fynden från 6000-talet f.Kr. • Begränsat utrymme som framtvingade en politisk organisation • Gamla Riket (3000-2200 f.Kr.) • Politik: • enat av farao Menes • Memfis huvudstad • härskarätten, dynastin, regerade • privilegierad ämbetsmannakår

  14. Religion • polyteism • Osiris (flodgud) • Ra (solgud) • faraon dyrkades • prästerna centrala med privilegier) • dödskult med balsamering • sjunde dynastin pyramidbyggare (2600-2500 f.Kr.) • Näringar • jordbruk • handel (medelhavsområdet) • hantverk • Kultur • skrift (hieroglyfer) • astronomi, matematik • kalendrar

  15. Mellersta Riket (2200-1700) • faraon despotisk • Tebe huvudstad • expansion mot Öst • krossades av hyksos (nomadfolk) • Nya Riket (från c.1600 f.Kr.) • Typiskt: • Tebe huvudstad • aktiv expansion i Medelhavet (Totmes III) • klippgravar • Konungarnas dal tillkom • härskare: RamsesII, Echnaton (monoteism) • prästerna viktiga • införlivades med Persien, Alexanders välde och Rom

  16. Kina Äldsta tiden = härskarätternas tid Härskaren betraktades som himlens son • Shangperioden (1500-c.1000 ) • typiskt: • stadsstatsbildningar • klassamhälle med teckentydare och jordägare som de främsta • Kaurissnäckan anvädes som betalningsmedel • skrivtecken • brons i bruk

  17. Chouväldet (1000-250 f.Kr.) • typiskt: • makten hos stora jordägare med militärmakt (feodalherrar) • viss rikslagstiftning förekom • senare enades riket och muren påbörjades • Lao-tse och Kon-fut-se (500-talet) • Han-dynastin (200f.--220 e.Kr.) • typiskt: • länsväsende • tjänstemannavälde • expansion i norr och syd • sidenvägen till Europa och Rom • Tang-dynastin (c 600-900 ) • styrka och grund för senre utveckl

  18. Indien Induskulturen c. 2500-1500 f.Kr. Omfattar ett stort område men ärendast delvis utgrävt. Kunskapen begränsad • Typiskt: • jordbrukskultur • avanserade stadsbildningar • stadsplaner och avlopp • handel & hantverk • fruktbarhetsreligion • Arierna erövrar? Indien på 1000-t

  19. typiskt: • kastväsendet införs (håller arierna vid makten) • dyrkan av sol, himmel och måne införs • arierna för med sig sanskrit

  20. Grekland • Kännetecken för utvecklingen • geografin medförde att stadsstater uppkom • styrelseformerna formades av näringslivet • oligarkin utveklades till demokrati • utflyttning (tre kolonisationer) ledde till att grekiska världen vidgades • 1:a kolonisationen ledde till kamp med perserna (400-t f.Kr.)

  21. Attiska sjöförbundet räddade grekerna • efter de peloponnesiska krigen (431-404) dominerade Sparta • Makedonien expanderade från 350-t. och krossade perserväldet • orientaliskt inflytande på grekiskt tänkande som resultat av 3:dje kolonisationen • politiskt hade grekerna fyllt sin mission då Alexanders välde föll samman.

  22. Oligarki Sparta Eforer verkställde Gerusian gamlas råd, gav förslag Folkförsamling ja/nej Två kungar militära ledare Demokrati Aten Arkonter verkställde Femhundramannarådet beredde Folkförsamling beslutanderätt Tio strateger militära ledare Ostrakism Grekiska styrelseformer

  23. Grekisk religion • Blandning av bl.a. andetro och orientalisk mytologi • Tre nivåer av gudar och gudomligheter: • Olympiska gudar (panhellenska) • mänskliga, evigt unga, odödliga • Zeus, statslivet • Hera, härden, äktenskapet • Poseidon, sjöfart, hav • Hades, dödsriket • Hermes , budbärare, resenärer

  24. Pallas Atena, krigskonsten • Afrodite, skönheten • Apollon, bildningen • Dionysos, livsglädjen • Heroer (lokala gudar) • Herakles • Teseus • Oidipus • Naturväsen • hjälpte eller stälpte i det dagliga livet. jfr. våra tomtaroch troll samt jättar och älvor • nymfer • kentaurer • satyrer

  25. Dyrkan: • tempel som hölls öppet på gudens dag • offerseremonier • sång • dans • inga präster, personligt gudsförhållande • Följder: • teatern (ur Dionysoskulten) • idrotten (OS) (Zeuskulten)

  26. Grekisk livssyn Två dominerande synsätt: • Apolloniska livssynen • ”intet för mycket” • besinning, måttfullhet • acceptera vad gudarna har i beredskap • övermod ”hybris” hämnades av gudarna • Dionysiska livssynen • möjligheterna obegränsade • ”njut och lev”

  27. Grekisk filosofi Intresset vändes från det ockulta till omgivningen. Förklaring av tillvaron det viktiga. • Hellensk filosofi • Joniska naturfilosoferna • vad är alltings gemensamma urämne • Pytagoreerna • matematiken kan förklara allt • Sofisterna • allt är relativt

  28. Sokrates & Platon • intresset till individen • absolut sant och rätt finns • visdom ger kunskap om det rätta • den som vet rätt gör rätt • skillnad mellan fenomenensvärld och ideernas värld • Aristoteles • erfarenhet och förnimmelser ger kunskap • kunskap kan systematiseras • kunskap kan härledas , bevisas och definieras • skapade och grundade de flesta gamla vetenskaper • A. blev auktoritet och lärorna bestod till slutet av medeltidwen

  29. Hellenistisk filosofi ( bör uppfattas som en livssyn ) • cynikerna • behovsfrihet = lycka • stoikerna • osjälviskhet, behärskning och pliktuppfyllelse • epikureerna • måttfullhet • individualitet

  30. Grekisk konst och litteratur • Utmärkande: • klarhet • stramhet • fulländning • individuell prägel Konsten betjänade religionen • Arkitektur = tempelkonst Typiskt: kolonnaden / pelarhallen • Tre typer: - dorisk - jonisk - korintisk

  31. Skulptur 1. Äldsta stilen (arkaiska) c.560-480 f.Kr. • motiv: vackra ynglingar • typiskt: harmoni • saknar porträttlikhet • egyptiska drag • brons Ex. Feidias - Pallas Athene, Zeus Polykleitos - spjutbäraren Myron - diskuskastaren 2. Klassiska tiden • formstelhet ersätts med realism • marmor

  32. Ex. Praxiteles - Hermes Lysippos - Skraparen 3. Hellenistiska tiden • dramatik och rörelse införs i skulpturen Ex. Laokoongruppen från Rhodos • Litteraturen 1. Episk diktning (berättande) • hexameter Ex. Homeros: Illiaden, Odysseén 2. Lyriken (stämningsdikter) • berättar om livets glädje och sorg Ex. Tyrtaios, Anakseon, Sapfo

  33. 3. Dramat • tragedi (sorgespel) Ex. Aiskylos, Sofokles, Euripides • komedier (lustspel) Ex. Aristofanes, Menandros 4. Övrigt • historieskrivning Ex. Herodotos, Tukydides

  34. Grekernas arv till eftervärlden • Demokratiska idealet • skapa rättvisa • tillvarata medborgarnas kunskap och intresse • Kunskapssynen • förmågan att utvidga och systematisera vetandet • forskningens och experimentens betydelse • Filosofin • grunden för existensen och dess villkor

  35. Rom / Romarriket Indelas i : • Kungadömet c. 700- 509 f.Kr. • Republiken 509-31 f.Kr. • Kejsartiden 31f.Kr.-395 e.Kr. • Principatet • 31-180 e.Kr • Militärdespotismens tid • 180-284 e.Kr. • Samregenternas tid • 284-395 e.Kr Uppdelningen bygger på styrelseformen

  36. Roms expansion Uppdelas i : • Första skedet • 396 Veiji • c. 300 latinska folken • 265 Apenniniska halvön • Andra skedet (puniska krigen) • Sicilien, Sardinien, Korsika (241) • Cisalpinska gallien (222) • Spanien (201) • Nordafrika (146) • Asia (133) • Tredja skedet • Transalpiska gallien (51) • Egypten (30)

  37. Kungadömet • Enligt sagan grundades Rom av Romulus och Remus 753. f.Kr. • Bakgrunden något oklar men folk fanns på kullarna c.600. • Troligen en etruskisk stad och romarna gjorde sig fria på 400-t. • Enligt sagan fördrevs den sista kungen Terquinius Superbus 309f.Kr.

  38. Republiken 1. Samhällsklasser: • patricier ( jordägarkalss) • plebejer (hantverkare, köpmän, småbrukare) • slavar (rättslös arbetskraft) 2. Republikens styrelse: • Folkförsamlingen (3st) • folkrepresentation • ledare: folktribun med veto • Senaten • 300 valda senatorer på livstid

  39. initiativ till lagar • fick med tiden beslutsrätt i alla viktiga frågor • Ämbetsmän (verkställde) • konsuler (2) • ledde senaten • säkerhet • befälhavare • domare • skyddades av liktorer • censorer • skatter • byggnadsverksamhet • sedligheten • pretorer • domstolsföreståndare

  40. ediler • ordning • offentliga nöjen • kvestorer • statskassan I krissituationer kunde en diktator utses för sex månader 3. Bundsförvanter & provinser Princip: Divide et impera • romarna styrde i Rom • italiska folken • soldater självstyre • skattefrihet • övriga • skatt • begränsat självstyre

  41. Provinsen styrdes av: • propretor eller prokonsul • civil och militär ledare • publikaner • skatteindrivare • garnisioner • garanterade lugn

  42. Näringslivet Från jordbruksstat merkantil världsmakt Orsak: • ter. &pol expansion Följder: • ändringar i samhället • Lantbruket • Sicilien svarade för spannål = • vin- & olivodling på halvön =

  43. kapitalkrävande vilket ledde till storgods (latifundier) = • slavarbetskraft kom att dominera • Handel & sjöfart • goda hamnar i syd • efter Kartagos fall romersk handelsdominans • Ostia handelscentrum för västra Medelhavet • romerska denaren allmän • importen i huvudsak livsmedel sysslolösa småbrukare + veteraner bildade proletärerna

  44. ägde romersk rösträtt • stundtals 300000 som staten höll vid liv • erbjöds ” bröd och skådespel” av ämbetsmannakandidater Arbetsslavar i gruvor och gårdar behandlades omänskligt = oro, uppror = straff: korsfästes och till galärer Husslavar i hemmen (friköp) Riddarna • förmögna företagare med visst pol. inflytande Optimater • storgodsägare med inflytande • ”ämbetsmannaklassen”

  45. Religionen • Ursprungligen fruktbarhetsdyrkan • riter • teckentydning • Gudar • t.ex. Jupter, Janus, Vesta • Blandmytologi efter erövringen av Grekland • Dionysos- Bacchus • Zeus - Jupiter • Poseidon - Neptunus

  46. Präster • tyder gudarnas vilja • begränsad makt för de var • underställda pontifex maximus (statlig överstepräst) • Romerska rätten • tolv tavlornas lag • alla parter hördes • vittnessystemet infördes • skuld måste bevisas • skilda domstolsbyggnader

  47. Republikens fall Inre kamp : • jordägoförhållanden • proletariatet • maktgrupperingar • adelsparti • folkparti • hären Misslyckade reformförsök bl.a. bröderna Graccus. Senare inbördeskrig: • 1:a ( 88-82) Marius Sulla Res: Inga

  48. 2:a (49-45) Pompeijus Caesar Crassus (1:a triumviratet) Caesar vann och genomförde: • diktator på livstid • pontifex maximus • senaten 900 • bättre provinsförvaltning • veteraner blev kolonister • offentlig byggnadsverksamhet • julianska kalendern Caesar mördades av Brutus 15 mars 44 f.Kr. (Idus) som hot mot republiken • 3:dje Antonius Octavianus Lepidus

  49. (2:a triumviratet) Octavianus segrade och tog namnet Augustus 31fKr. Kejsardömet hade uppstått

  50. Kejsardömet • Indelas i : • Principatet 31f.Kr.-180 e.Kr. • Militärdespotismens tid 180-284 • Samregenternas tid 284-395 e.Kr. • Augustus blev: • princeps senatus • imperator • pontifex maximus • innehavare av den tribunisiska makten dvs all makt samlad i en hand

More Related