Miljöinventering av byggnader

1. Miljöinventering av byggnader En kortfattad presentation av metoden med ”miljörosorna” … 1

2. Varför miljöinventering? • Lagstiftningen (miljöbalken, förordningar om bl a farligt avfall, asbest, PCB mm). Verksamhetsutövarens egenkontroll • Köp och försäljning av fastigheter (miljöskulden) • Underlag för ekonomisk värdering i samband med fastighetsöverlåtelser - ”Environmental Due Diligence” (EDD) • Framtida miljöklassning av byggnader • Framtida förmånligare försäkringsvillkor • Krav för att erhålla bättre lånevillkor • ..... 2

3. Varför ”Miljöstatusför Byggnader”? • Mest spridda metoden - Bred acceptans • Certifieringskrav för inventerarna • Krav på kompetens inom Bygg, VVS och El • De största fastighetsägarna och konsultföretagen är medlemmar • Utvecklingsarbete pågår ständigt – Idag finns såväl en Markmodul, MIBB-modul (bostäder) som en alldeles ny ”Lite”-version. • En modul för Energideklaration planeras. Den skall anpassas till EU-direktivet ”Energiprestanda för byggnader” när de svenska kraven väl är fastlagda i slutet av 2004. • En särskild utredningsman tittar just nu på lagstiftningen 3

4. Drivkrafter – Några exempel [1] • Översikt av miljöstatus hos det egna fastighets-beståndet • ”Benchmarking” genom jämförelser med andra • Prioritering av åtgärder på kort och lång sikt • Samordning med underhållsplanering • Förestående ombyggnad, hyresgästanpassning • Kontroll på inomhusmiljön • Underlag för miljöutredning t ex enligt ISO 14001 • Del i ett kvalitets- och miljöledningssystem 5

5. Drivkrafter – Några exempel [2] • Verktyg för ständiga förbättringar – sätta och följa upp mål • Underlag för dialog med fastighetsvärderare • Verktyg för värdeökning • Kommunikation med hyresgäster (måldialog) • EU-direktivet om byggnaders energiprestanda • Klassning av fastigheter (Jfr ByggaBoDialogen) • Marknadsföring • 3:e partsinventering  en oberoende värdering 6

6. Lite historik [1] … • I samklang med byggsektorns frivilliga miljöåtagande tog ett antal företag i april 1997 ett initiativ i syfte att uppnå ett gemensamt synsätt vid miljöinventering och bedömning av befintliga byggnader • Koppling finns till ”Miljömanualen” • En intresseförening bildades för att främja tillämp-ningen och utvecklingen av ”Miljöstatus för Bygg-nader” • Sedan hösten 2001 är det en ekonomisk förening 7

7. Lite historik [2] • Föreningen har idag ett 30-tal medlemmar: • Fastighetsföretag • Kommuner • Konsulter • Entreprenörer • Hyresgäster • På väg mot svensk bransch-standard. Även intresse från England och Canada: • ca 20 miljoner m2 i 2.400 byggnader har inventerats www.miljostatus.se 8

8. Vilka miljöaspekter behandlas? • Ett 90-tal miljörelaterade frågor (miljö-aspekter) ingår i den fullständiga versionen indelade i 4 st huvudgrupper: • Inomhusmiljö 46 st • Utemiljö 8 st • Energi 6 st • Naturresurser 29 st 9

9. Inomhusmiljö Elektriska fält Uteluftsintag Legionella Återluft Ljus Rensbarhet Ljud OVK Luft Filter (byte, klass etc.) Fukt Fibrer Radon … Städbarhet … Termiskt klimat TVOC, VOC Formaldehyd Energi & Energianvändn el, värme … Asbest Naturresurser Vattenanvändning PVC DU-instruktioner Freon Miljöstörande ämnen Kadmium Restprodukthantering Kvicksilver Restproduktminimering Bly Avlopp Övrigt … Utemiljö Trafikbuller Högspänningsledningar Markföroreningar Skick på fasader och fönster Vindmiljö Yttertakets skick Struktur för miljöstatus … 10

10. Varje miljöaspekt klassas … 5 Genomgående bra miljöval 4  Bra miljöval delvis 3  ”Normkrav” - normal standard 2  Delvis dåligt/ej klarlagt 1  Dåligt Varje klassning motiveras i en kommentarsruta! Kopplingar finns här till ”Miljömanualen”. 11

11. Genomförande av inventeringen • Utgångspunkten kan vara någon form av enkät vad avser behovet av inventering. Detta kan påverka inventeringens uppläggning • Inläsning av fastigheten, kontroll av ritningar, eventuellt utförda mätningar etc. • Miljöinventering och intervju av driftpersonal och andra personer som vistas i lokalerna. Databearbetning av besiktningsobserva-tioner och bestämning av miljöstatus • Utvärdering och resultatsammanställning i en rapport • Vid behov kompletterande mätningar (radon, formaldehyd, VOC, PCB, vattenkvalitet) • Handledning och instruktioner säkerställer enhetliga bedömningar 12

12. Elektriska och magnetiska fält (2 parametrar) 5 Formaldehyd (1) VOC (1) 4 3 Vattenkvalitet (1) Fukt (4) 2 1 Termiskt klimat (5) Legionella (3) 0 Städbarhet (3) Ljud (5) Radon (2) Ljus (2) Luft (15) Exempel på miljöros - Inomhusmiljö Grön ros ~ Status Gulröd ros ~ Mål 13

13. Farligt avfall Asbest CFC (R12) Kadmium (batterier) Kvicksilver PCB (olja, fogar, elektronik etc.) Bly (batterier) Oljor … Övriga ämnen Bly (ej batterier) Flamskyddsmedel HCFC (R22) Kadmium i plast PVC (mattor, rör etc.) Krom Radon … Miljöskadliga ämnen i byggnaderExempel på material/ämnen som inventeras 14

14. Tidsperiod 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 • Introducerades: Tidigare än1930- talet. • Vanligt förekommande i: • Bygg: Beklädnad av tak, väggar, bjälklag, golvmattor & lim etc (Eternit, Malmex …) • VVS: 1930-1965 i ventilationskanaler, aggregat, värmeisolering och brandskydd etc • Aktuell lagstiftning: Förbud sedan 1976 att använda i byggvaror. Klassas som farligt avfall. • Omhändertagande: Arbetarskyddsstyrelsen har gett ut föreskrifter om hur asbest och asbesthaltigt material skall hanteras. För asbestsanering krävs tillstånd från Yrkesinspektionen. Asbest … 15

15. Tidsperiod 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 • Introducerades: • Tidigare än seklets början • Vanligt förekommande i: • Bygg: Värmecentraler, pannrum, pumpgropar, tankar • VVS: Termostater, tryckgivare, nivåvippor, avlopp • El: Kretskort, reläer, brytare • Aktuell lagstiftning: • Från och med den 1 januari 1993 är försäljning av elektriska komponenter och • mätutrustning som innehåller kvicksilver förbjuden. Det är förbjudet att återinstallera • en komponent som tagits ur drift. Klassas som farligt avfall. • Omhändertagande: • Alla delar av produkten som har varit eller är i kontakt med produkten är farligt avfall. Kvicksilver … 16

16. Kvicksilver – Några exempel … Avlopp 17

17. Tidsperiod 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 • Introducerades: Tidigare än seklets början • Vanligt förekommande i • Bygg: Taktäckning, i väggar • VVS: Rörskarvar • El: I kabelmantel, batterier • Aktuell lagstiftning: Klassas som farligt avfall i batterier. • Omhändertagande Naturvårdsverket förespråkar återvinning av blyskrot. • Blyhaltigt avfall som deponeras bryts ner långsamt. Bly … 18

18. Tidsperiod 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 • Introducerades: På 1920- talet • Vanligt förekommande i: • Bygg: Fogmassor, mjukgörare i plaster, ”Akrydurgolv” • El: Transformatorer, kondensatorer • Aktuell lagstiftning: Förbud att använda PCB sedan 1972. Klassas som farligt avfall. • Omhändertagande: PCB är miljöfarligt och skall separeras och sändas till godkänd behandlingsanläggning (SAKAB) PCB … 19

19. Rapport med åtgärdsförslag [1] • Omedelbara åtgärder • ”Du kanske riskerar att bryta mot lagen eller att snabbt förlora pengar” • Kortsiktiga åtgärder • ”Du riskerar att ha missnöjda hyresgäster” • Långsiktiga åtgärder • ”Bra för Din långsiktiga ekonomi” 20

20. Rapport med åtgärdsförslag [2] • Fortlöpande revidering och uppdatering • Kostnadssatta åtgärder kan vara en option hos vissa konsulter (ingår ej i normalåtagandet) 21

21. Rapportens uppbyggnad … 22

22. ”Miljöstatus Lite” – Ny modul • En förenklad metod som kan byggas på • Snabbare och lägre inventeringskostnad • Utgår från den fullständiga versionen • Får utföras av certifierad inventerare med ”generalistkompetens” • Redovisning av resultatet i form av 2 st sammanfattande miljörosor 23

23. ”Miljöstatus Lite” – Gula rosor … 24

24. ”Miljörosorna” var det visst …! www.miljostatus.se 25