Kloning och stamceller

1. Kloning och stamceller Naturkunskap B Aldijana Puskar

2. Stamceller och kloning • De senaste åren har vi lärt oss allt mer om den tidiga embryoutvecklingen. Vi har lärt oss att odla embryoceller i laboratorier och att manipulera dem på olika sätt. • Forskare kan idag klyva embryon. De kan ta ut somliga celler från embryots inre och odla dem vidare. De kan stoppa in nya cellkärnor i ett nybefruktat ägg. Tekniker som nu gör det möjligt att på olika sätt klona djur och att skapa stamceller, som skulle kunna utvecklas till alla olika celltyper i kroppen.

3. Stamceller • Stamceller är celler med evigt liv, som delar sig gång på gång i cellkultur. Och som kan utvecklas till många av de olika celltyper som finns i kroppen. Man hoppas därför att stamceller ska kunna ersätta celler som på olika sätt gått sönder i kroppen.

4. Stamceller i medicinens tjänst Laga skadat hjärta: Stamceller skulle kunna laga ett hjärta som skadats vid en lätt hjärtattack. Man skulle då föra in stamceller invid hjärtat. Som på plats utvecklas till muskelceller och nya blodådror. Sådana transplantationer har lyckats både på möss och människa. Bota diabetes: Man har fått stamceller att bilda små klumpar av celler som tillverkar insulin. Som man hoppas kunna operera in i bukspottkörteln på diabetiker. Som ersättning för de insulinproducerande celler som förstörts. Behandla Parkinsons sjukdom: Vid Parkinsons sjuka försvinner en grupp nervceller som bildar signalämnet dopamin. Sådana celler från grisar eller aborterade foster kan idag transplanteras in i patienter. Men dessa celler räcker inte för alla som skulle behöva behandlingen. Därför hoppas läkarna kunna använda stamceller för att bilda stora mängder nervceller som gör dopamin.

5. Två typer av stamceller • Två huvudtyper av stamceller skulle kunna användas till detta. Dels embryonala stamceller. Som utvinns ur tidiga embryon, från ägg som blivit över vid provrörsbefruktning. Förutom embryonala stamceller finns vuxna stamceller som kan tas från vuxna människors benmärg.

6. Kloning • Kloning innebär att man skapar flera individer med samma gener. I princip är alltså enäggstvillingar naturligt "klonade". • Hos växter är detta lätt att göra. Man klonar växter var gång man tar en stickling, planterar ett skott eller sätter en potatis. Alla bintje-potatisar är en enda klon. Liksom alla Ingrid Marie-äpplen. • Att klona däggdjur är betydligt svårare. Bortsett från när enäggstvillingar föds sker det aldrig naturligt.

7. Dollykloning • År 1997 lyckades man för första gången klona ett vuxet djur. Fåret Dolly föddes. Hon har följts av en lång rad av klonade får, kor och grisar. Ja, man har till och med lyckats klona vuxna katter och möss. • Med den tekniken hoppas man kunna skaffa många kopior av husdjur som på olika sätt visat sig vara speciellt lyckade: goda mjölkkor, grisar med ovanligt saftigt och smakrikt kött, osv.

8. För att skapa en kopia av ett vuxet djur gör man så här 1. Man tar små kroppsceller, till exempel från en slemhinna, från det djur som ska kopieras. 2. Sedan tar man en äggcell från en annan individ. Man opererar bort dess cellkärna, så att ägget inte innehåller några egna arvsanlag. 3. Äggcellen slås ihop med den lilla kroppscellen. I den hopslagna cellen finns nu bara arvsanlag från den som ska kopieras. 4. Den hopslagna cellen kommer nu att bete sig som ett nybefruktat ägg. Den bildar ett embryo, som kan planteras in i en hona. Och utvecklas till ett färdigt djur. Som är en kopia av det djur som ursprungligen donerade en kroppscell.

9. Klyva embryo • Då ett embryo är i fyra- till åttacellsstadiet har cellerna inte börjat specialisera sig. Alla celler kan då i princip bli var sitt färdigt djur. • Man kan därför ta ett sådant tidigt embryo och dela det i två eller fyra delar. Och därmed få flera nya embryon. Som kan växa till sig och föras in i fostermödrar. Som sedan kan föda de konstgjorda enäggstvillingarna eller - fyrlingna. • I princip uppkommer naturliga enäggstvillingar på ett liknande sätt. Ett tidigt embryo faller av sig självt sönder i två halvor. Som bildar varsitt embryo, som bägge lyckas inplanteras i livmodern. • Under 1980-och 90-talen var en stor andel av de kalvar som föddes i Frankrike konstgjorda enäggstvillingar eller enäggsfyrlingar. Framställda genom att man särat på celler i tidiga embryon.

10. Skulle man kunna klona människor? • För varje lyckat klonat djur finns det dussintals missfall. Och djur som fötts med allvarliga missbildningar. Många djur – exempelvis katt – har man inte lyckats klona alls. Fast man försökt många gånger. Varför det blir så många missfall och missbildningar vet man inte. Därför vet man inte heller vad man skulle kunna göra åt det. • Ett annat problem med kloning är att vi inte vet hur länge de klonade djuren egentligen kommer att leva. Man vet varken hur hela djur eller enstaka celler håller reda på hur gamla de är. Det är därför möjligt att de räkneverk som styr åldrandet inte nollställs vid kloning. Så att klonade djur kommer att dö i förtid. • Alla seriösa forskare är därför ense om att det är vansinne att idag försöka klona människor.