1 / 31

Satsled och satstruktur

Satsled och satstruktur. Språkvetenskaplig databehandling Maria Holmqvist 2011-03-14. Innehåll. Repetition: Ordklasser och fraser Satsled Satsledsanalys Syntaktiska kategorier vs. Syntaktiska relationer Satser Vad är en sats? Huvudsatser och bisatser

Download Presentation

Satsled och satstruktur

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Satsled och satstruktur Språkvetenskaplig databehandling Maria Holmqvist 2011-03-14

  2. Innehåll • Repetition: Ordklasser och fraser • Satsled • Satsledsanalys • Syntaktiska kategorier vs. Syntaktiska relationer • Satser • Vad är en sats? • Huvudsatser och bisatser • Övningar: identifiera huvudsatser och bisatser

  3. Språkets uppbyggnad

  4. Definitioner • Fras = ord som tillsammans bildar en syntaktisk enhet • Satsled = enheter som bygger upp en sats • Sats = ordkombination som (minst) innehåller ett subjekt och ett predikat.

  5. De fem frastyperna • Nominalfraser (NP): • den stora förvirringen • en god paj • den imponerande upphämtningen av Björkman • huset som låg uppe på kullen • Verbfraser (VP) • löste problemet • letadeupp sin bortsprungna katt • Adjektivfraser (AdjP) • mycket vacker • Adverbfraser (AdvP) • ännu inte, hit och dit, visserligen, väldigt starkt • Prepositionsfraser (PP) • på en kvart • i ett hus • vid eftermiddagens tillställning

  6. Satsled: frasernas funktion • Primära satsled ingår direkt i en sats: • subjekt • predikat • objekt (direkt och indirekt) • agent (i passiva satser) • predikativ • adverbial • Sekundära satsled är delar av primära satsled: • attribut • adverbial Den mycket stora hundenåt faktiskt uppallt som fanns på det uppdukade middagsbordet.

  7. Satsled 1 • predikat (finit verb) • finit + ev. infinita verb + ev. partikel: Niklas vill köpa en digitalkamera. • subjekt • en nominalfras: Niklas vill köpa en digitalkamera. • en infinitiv: Att köpa en digitalkamera skulle vara kul. • en bisats: Att Niklas skulle köpa en digitalkamera var känt. • opersonligt det: Det knallar och går. • objekt • en nominalfras: Niklas ville köpa en digitalkamera. • en infinitiv: Niklas gillade att köpa en digitalkamera. • en bisats: Alla visste att Niklas skulle köpa en digitalkamera. • opersonligt det: De hade det gott. • adverbial • en adverbfras: Niklas kommer troligen aldrig att skaffa den där kameran. • en prepositionsfras: Niklas skaffar kameran under sportlovet. • en nominalfras: Niklas köper kameran nästa vecka. • en bisats: Niklas köper kameran om han lyckas sälja sin gamla dator.

  8. Satsled 2 • agent – • en prepositionsfras som inleds med ”av”: Den digitala kameran skulle faktureras av butiken, men något blev fel. • predikativ (predikatsfyllnad) • en nominalfras: Digitalkameror blev årets julklapp. • en adjektivfras: Digitalkameror är mycket populära. • attribut – (ingår alltid i nominalfraser) • en adjektivfras: Den övertygande försäljaren. • genitivformer: försäljarens svada/hans snack. • pronomen: den här kameran. • räkneord: fyrtiofem kameror • prepositionsfraser: kameran med alla finesser • en bisats: kameran som fått så mycket fin kritik • substantiv: professor Sandewall, Umeå, björkarnas stad • adverb: det stora varuhuset därborta

  9. Satsens kärna • Alla satser har en relation som kallas nexus: • förbindelsen mellan subjekt och predikat (finit verb) • Niklas springer. Det regnar. • I svenskan finns subjektstvång! • Kännetecken: • Subjekt: Vem är det som gör något? • Predikat: Vad gör subjektet? • Undantag: • Imperativsatser (uppmaningar). Här är subjektet alltid underförstått: Gör det! Tänk efter! Klicka på OK. • Rubriker, svar på frågor (s.k. elliptiska konstruktioner, satsfragment). • Vad såg du? Ett flygplan.

  10. Objekt • Direkta objekt: Han köpte bilen. Svarar på frågan vad/vem? • Indirekta objekt: Han gav honom bilen. Svarar på frågan Till vem/vad, åt vem/vad? • Prepositionsobjekt (vid prepositionsverb): Han tänkte på henne. Omdiskuterat objekt. Ibland ses dessa som adverbial i och med att de inte är rena nominalfraser utan prepositionsfraser.

  11. Agent - passiva satser • Agent: • den av-inledda prepositionsfrasen i passiva satser • lika med subjektet i motsvarande aktiva satsen James Bond jagade boven Subjekt Direkt objekt Boven jagades av James Bond Subjekt Agent

  12. Adverbial • Kan vara primära eller sekundära satsdelar. • Två huvudtyper: • Tids-, rums, sätts- eller omständighetsadverbial (viktiga egenskaper kring en handling eller händelse). • Satsadverbial. Preciserar något kring hela satsen, inte bara för verbet.

  13. TSR-adverbial • utgörs av adverbfras, prepositionsfras, eller bisats • tidsadverbial: • Erik har rest runt i världen i sex månadernu. • sättsadverbial: • Hon sprang jättefort. • rumsadverbial: • Erik har rest runt i världen i sex månader nu. • allmänna omständighetsadverbial: • Eftersom han fick jobb i London var han tvungen att sälja sin lägenhet i Midsommarkransen. • Adverbfraser kan ibland förväxlas med adjektivfraser. Byt ut lämpligt subjekt/objekt mot ett motsvarande med annat numerus. Ändras frasen är det adjektivfras, ändras det inte är det adverbfras.

  14. Satsdelar - satsadverbial • Satsadverbial modifierar hela satsen • negationsadverbial • konjunktionella adverbial • talarattitydsadverbial • framhävandeadverbial • i huvudsatser: efter det finita verbet • i bisatser: före det finita verbet (”BIFF-regeln)

  15. Predikativ (predikatsfyllnad) • Egentligen bestämningar till nominalfraser (på ett annat sätt än attribut) • antingen bestämningar till subjekt: subjektiv predikativ • Katten är busig. Huset är stort. Pernilla blev läkare. Fönstren gapade tomma. • bestämning till objekt: objektiv predikativ • Nisse tvättade fönstren rena. Stormen gjorde dem strömlösa. • subjektiv predikativ efter kopulaverb (vara, bliva, heta, kallas, utnämnas till) • Kongruensböjning (samma numerus och genus som huvudordet) • Ofta nominalfraser eller adjektivfraser, men även prepositionsfraser som Hon är på gott humör.

  16. Fraser och satsledsanalys • Greta Jansson är 96 år. • Han växte upp på landsbygden när man hade självhushållning. • Hennes pappa byggde bilen de rodde. • Hon köpte sin första radio när hon var 19 år. • Hon fick pengar av sin mor. • Önskan att fånga en vacker flicka gjorde honom mån om sitt yttre. • Förra året shoppade han för 10 000 kr i månaden. • Av allt att döma har de fyra bott i byggnaden.

  17. Satsledsanalys forts. • Greta Jansson är 96 år. • Han växte upppå landsbygdennär man hade självhushållning. • Hennes pappa byggde bilen de rodde. • Varje kväll måste de ägna mycken tidåt sina studier. • Hon köpte sin första radionär hon var 19 år. • Önskan att fånga en vacker flicka gjorde honom mån om sitt yttre. • Förra året shoppade han för 10 000 kr i månaden. subj v pred subj v rumsadvl tidsadvl subj v dir.obj. tidsadvl v subj v dir.obj indir. obj. subj v dir.obj. tidsadvl subj v dir. obj. obj. pred. tidsadvl v subj omständighetsadvl.

  18. Vad är objekt och predikativ? • De var glada över segern mot Australien. • Bandyfinalen blev ett riktigt sömnpiller. • Tidningarnas beröm gör Carolina lycklig. • Tidningarna berömde Carolina i veckor efter VM-guldet. • Luften var klar och stilla och isarna låg blanka och inbjudande. • Sorgsen gick hon sakta hemåt. • Bröderna mindes sin barndom. • Han förblev ogift resten av sitt liv.

  19. Vad är en sats? • En sats är en grammatisk konstruktion som innehåller en nexusförbindelse, dvs ett finit verb och ett subjekt. Satsvärdiga fraser att beundra Silvia deras beundran av Silvia Satser Svenskarna beundrar Silvia. Beundrar svenskarna Silvia? … att de beundrar Silvia

  20. Satsanalys:Semantik/syntax

  21. Meningsanalys på fyra olika sätt Svenskarna beundrar faktiskt Silvia NP Verb Adv NP Subjekt PredVb Satsadvl DirektObj Upplevare - - Föremål Varelse Tillstånd Attityd Varelse syntaktisk analys 1 2 semantisk analys 3 4

  22. En taxonomi av satstyper sats huvudsats bisats påståendesats frågesats imperativsats nominal-bs adverbiell bs attributiv bs tid, plats, villkor, ... relativsats ja/nej-fråga x-fråga att-sats indirekt frågesats

  23. Skillnader mellan huvudsats och bisats I • Funktion • huvudsatser står typiskt självständigt • Svenskar äter potatis • bisatser utgör typiskt led i en större fras eller sats • Jag vet att svenskar äter potatis • Form: • Huvudsatser börjar på många olika sätt (NP, bisatser, prepositioner…) • Bisatser inleds ofta med subjunktion (att, om, medan, innan,…), relativpronomen (som, vilken) eller pronominaladverb (där, var). • Niklas köpte kameran när han sparat i sex månader. • Valet var svårt eftersom det fanns så många att välja bland. • Kameran som han valde var dyrare än beräknat.

  24. Skillnader mellan huvudsats och bisats • Placering av satsadverbial • T.ex. inte, kanske • HEFF-regeln • I huvudsatser efter det finita verbet • Svenskar äter inte hundar • BIFF-regeln • I bisatser innan finita verbet • Det är väl känt att svenskar inte äter hundar 'inte' efter finit (HEFF) 'inte' före finit (BIFF)

  25. Huvudsatser: 3 undertyper • Påståendesatser • Svenskar äter inte hund. • Frågesatser • Äter svenskar hund? (ja/nej-fråga) • Vad äter svenskar? (x-fråga, sökande fråga) • Imperativsatser • Ät mer hund! • Obs! Subjektet kan antas vara ett outsagt du/ni

  26. Bisatser: undertyper • Bisatsernas undertyper svarar mot de vanligaste satsdelarna: • Nominala bisatser är subjekt eller objekt • Jag tror att kineser äter hund • Att de äter hund är rätt fantastiskt. • Jag vet inte vad han vill ha.

  27. Bisatser: undertyper • Adverbiella bisatser står som adverbial • De kan inte vara kloka eftersom de äter hund. • Om du beställer hund går jag härifrån. • Kineser är okej fast de äter hund. • Adverbialets typ signaleras av subjunktionen • villkor • Om det blir regn, stannar vi inne. • tid • Vi går ut när solen skiner. • orsak • Vi stannade hemma eftersom det regnade.

  28. Bisatser: undertyper • Attributiva (relativa) bisatser står som attribut. • Jag känner inga svenskar som äter hund. • Jmf. Jag känner inga hundätande svenskar. • Bisatsinledaren kan vara ett relativpronomen eller adverb: • Jag har en farbror vars fru är kinesiska. • Staden där jag bor

  29. Bisatser av olika grader H: Jag tror inte b1: [att Pelle menar b2: [vad han säger] [när han blir så där upprörd] ]. • Huvudsats: Jag tror inte [ … ] . • Bisats av första graden (b1): • att Pelle menar [ … ] [ … ] • Bisatser av andra graden (b2): • vad han säger • när han blir så där upprörd

  30. Vad är huvud- resp. bisatser? När jag läser hyfs-och-stilspalten kan jag ofta inte låta bli att lite skamset krypa ihop i stolen. Jag känner igen mig i mycket av det folk anmärker på, och som tjugotreåring tillhör jag kanske en generation som inte lägger mycket vikt vid hyfs och stil. Däremot menar jag alltid väl. Jag skulle aldrig drömma om att medvetet såra någon, vara oförskämd eller respektlös.

  31. Ordklasser, satsled och satsgränser? • Totalt har sju män i åldrarna 36 till 56 år åtalats för nio fall av grovt skattebrott, grovt bokföringsbrott och grovt försvårande av skattekontroll. De påstådda brotten består i att affärsmännen skapat en svårgenomtränglig skog av bolag i olika länder och plockat ut oskattade vinster med hjälp av falska fakturor. Enligt Ekobrottsmyndigheten, EBM, ska svenska staten ha gått miste om minst 50 miljoner kronor i utebliven moms, arbetsgivaravgift och källskatt. De åtalade nekar i allt väsentligt till anklagelserna. Rättegång väntas hållas i Stockholms tingsrätt i slutet av detta år eller i början av nästa. De svindlande intäkterna skapades genom att affärsmännen lyckades ta fram ett betalningssystem som gjorde att amerikanska besökare på spel- och porrsajter på internet kunde köpa tjänster med kreditkort - något som inte är tilllåtet i USA. - Tricket var att man sålde fiktiva hotellcheckar, flygrabatter, foton och annat som kunde användas som betalning för exempelvis pokerspel på nätet och olika porrtjänster, säger vice chefsåklagare Thomas Langrot vid EBM.

More Related