Hur kan vi få hjärnan att gärna vilja jobba med matte?

1. Hur kan vifå hjärnan att gärna vilja jobba med matte?

2. Det knepigaste av allt är att hjärnan inte gör det man säger till den, hjärnan gör istället som den blir behandlad Källa Attila Szabo Utbildningsförv. Stockholm

3. För att hjärnan skall göra något ansträngande så är det nödvändigt att lusten finns att göra det.

4. Skulle vi komma ihåg allt vi sett och hört den senaste veckan skulle hjärnan inte klara av det, den skulle haverera under informationsmängden

5. För att inte krascha så finns det en stabilitet eller tröghet i systemet som gör att hjärnan har ett visst motstånd mot inlärning

6. För att lära sig behöver hjärnan lyfta sig över denna tröskel av tröghet, vilket medför en ansträngning. Hjärnforskningen visar att ansträngningen måste i sin tur belönas.

7. Det finns två viktiga belöningsformer: • det yttre belöningssystemet • det inre belöningssystemet

8. Yngre barn är i större behov av yttre belöning, tex genom återkopplingsfraser ”du är duktig” ”du klarar det nästa gång” (Jag kan något och det betyder något för min lärare)

9. När det inre belöningssystemet tar över upplever vi själva välmående och stolthet. ”Aha känslan” ”Flow” ”The sky is the limit”

10. Denna typ av eufori vill vi uppleva om och om igen. (jmfr barnet som lärt sig cykla) Vi blir mindre och mindre beroende av den yttre belöningen.

11. Undersökningar om matematikundervisningen visar tydligt att läraren är den enskilt viktigaste faktorn för inlärning.

12. Läraren är den viktigaste faktorn inte endast när det gäller inlärning, utan även när det gäller blockeringar. Hur skall en blockerad stressad hjärna uppleva den nödvändiga lusten att lyfta sig över tröskeln och lära sig något.

13. Hjärnforskningen poängterar att det inte är den pedagogiska situationen utan den pedagogiska relationen i undervisningen som är viktigast.

14. Debatten om matematikundervisningen i skolan fokuseras ofta på begrepp som Laborationer Elevgruppens storlek Nivågruppering Avsatt tid för ämnet

15. Relationers betydelse för inlärningen har först i senare års forskning börjat uppmärksammas.

16. Relationen till inlärning behöver inte alltid inkludera läraren. Det finns gott om elever som på egen hand lär sig saker från omgivningen. Det kan handla om böcker, kamrater, internet mm

17. Det gäller att skapa spänning och intresse i inlärningen, varje pedagogisk situation ska vara en del av ett drama. Signalen från läraren att ”det betyder något för mig att du lyckas med det här” är en mycket stark kraft i processen. Martin Ingvar Professor i neurofysiologi

18. Hur skall vi anpassa undervisningen till hjärnans inbyggda tröghet? Hur skall vi sätta igång det inre belöningssystemet?

19. HUR KAN ELEVEN KOLLA OM DEN HAR LYCKATS Tyst räkning i boken Kolla facit Jag klarar inte detta! Fråga läraren Rätt Fel Du klarar dig inte utan mig! Belöning med ny uppgift

20. Matematisk aktivitet i par eller grupp Kreativt/kritiskt tänkande, samarbete, diskussion Förklaringar mellan elever Gemensam diskussion, presentation av lösningar Läraren leder det matematiska resonemanget

21. Att man diskuterar uppgifter och dess lösningar visar att det betyder något för läraren att eleverna lyckas.

22. Om eleverna har lyckats lösa uppgiften så ökar tilltron till sitt eget lärande. De har ”levererat” något. De har löst uppgiften utan lärarens hjälp.

23. Belöningen är inte längre lärarens beröm. Det inre belöningssystemet är ”kontaktat”.

24. Är detta lätt att fixa? Svaret är NEJ! Men det kan vara väl värt att ha i bakhuvudet!