Vad kan vi g ra f r att minska oj mlikhet i h lsa
This presentation is the property of its rightful owner.
Sponsored Links
1 / 34

Vad kan vi göra för att minska ojämlikhet i hälsa? PowerPoint PPT Presentation


  • 103 Views
  • Uploaded on
  • Presentation posted in: General

Vad kan vi göra för att minska ojämlikhet i hälsa? . Lars Lindholm. Disposition:. Problemet – ojämlik hälsa Utbildning och hälsa Skulle minskade avhopp från gymnasiet förbättra folkhälsan?. Vad kostar ojämliket i hälsa i VG under ett år?.

Download Presentation

Vad kan vi göra för att minska ojämlikhet i hälsa?

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Presentation Transcript


Vad kan vi g ra f r att minska oj mlikhet i h lsa

Vad kan vi göra för att minska ojämlikhet i hälsa?

Lars Lindholm


Disposition

Disposition:

Problemet – ojämlik hälsa

Utbildning och hälsa

Skulle minskade avhopp från gymnasiet förbättra folkhälsan?


Vad kostar oj mliket i h lsa i vg under ett r

Vad kostar ojämliket i hälsa i VG under ett år?

..1600 dödsfall i förtid, 27000 förlorade levnadsår, ett produktionsbortfall på 2,2 miljarder och en förlust av hälsa på 13,9 miljarder kronor.


H lsa och utbildning

Hälsa och utbildning

Hälsa och utbildning korrelerar, dvs de som har bra utbildning har god hälsa och tvärtom.


Vad kan vi g ra f r att minska oj mlikhet i h lsa

Relativ dödlighet beroende på utbildning och ålder. Män 1999-03


Andel kvinnor i ldern 25 34 som rapporterar inte god h lsa

Andel kvinnor i åldern 25-34 som rapporterar ”inte god hälsa”

Grundskola 60%

Gymnasium 30%

Universitet 22%


Vad kan vi g ra f r att minska oj mlikhet i h lsa

HRLK

1

0

År


Livstidsh lsa f r sex kohorter fr n 16 till 100 r

Livstidshälsa för sex kohorter (från 16 till 100 år)

Kvinnor grundskola

Män grundskola

Kvinnor gymnasium

Män gymnasium

Kvinnor universitet

Män universitet


Vad kan vi g ra f r att minska oj mlikhet i h lsa

”God hälsa” ”Ganska god” ”Inte god” ”Död”

1000

År 0

0

0

0


Definition av states

Definition av ”states”

”God hälsa”=1-0,9

”Ganska god hälsa”=0,8-0,89

”Inte god hälsa”< 0,8

”Död” = 0


Vad kan vi g ra f r att minska oj mlikhet i h lsa

”God hälsa” ”Ganska god” ”Inte god” ”Död”

1000

16 år

0

0

0

?

?

?

?

17 år


K llor

Källor:

Dödlighet SCB

Övriga övergångssannolikheter från ”Hälsa på lika villkor” 2010 (Norrland)


Vad kan vi g ra f r att minska oj mlikhet i h lsa

Förväntade QALYs (16-100 år) efter utbildning och kön


Kan vi och vill vi minska gapen

Kan vi (och vill vi) minska gapen?


Det beror fr mst p hur vi ser p kausaliteten

Det beror främst på hur vi ser på kausaliteten!

Utbildning ger bra hälsa

Bra hälsa leder till god utbildning

En tredje ”faktor” bestämmer både utbildning och hälsa


Utbildning ger bra h lsa

Utbildning ger bra hälsa.

Utbildning ger möjlighet till bra jobb med hög lön, stort eget besluts-utrymmen och god fysisk arbetsmiljö.


Utbildning ger bra h lsa1

Utbildning ger bra hälsa.

God utbildning gör det lättare att förstå relevant information, och underlättar kommunikation med vårdanställda.


Utbildning ger bra h lsa2

Utbildning ger bra hälsa.

God utbildning ändrar synen på risker. Nästan alla riskabla beteenden (rökning, fysisk passivitet, dåliga matvanor, köra utan bilbälte etc) är ovanligare hos sådana med god utbildning.


Utbildning ger bra h lsa3

Utbildning ger bra hälsa.

God utbildning ger hög status. Status är hälsofrämjande. Symboler för status blir som regel mer hälso-vänliga ju bättre utbildning en grupp har.


Slutsats

Slutsats:

Utbildning är en determinant (bestämmningsfaktor) för hälsa!!!


Minska avhoppen fr n gymnasieskolan

Minska avhoppen från gymnasieskolan!

Andelen som fullföljer varierar betydligt mellan olika kommuner men också mellan enskilda år i samma kommun. Kommuner som ”tar tag” i problemet har ökat andelen som fullföljer med 10-15 %-enheter på ett år!


Vad kan g ras

Vad kan göras?

Motverka studieavbrott

SKL 2012


Vad kan g ras1

Vad kan göras?

Bra bemötande är avgörande


Vad kan g ras2

Vad kan göras?

Bra bemötande är avgörande

Tydliga mål och betoning på resultat gör skillnad


Vad kan g ras3

Vad kan göras?

Bra bemötande är avgörande

Tydliga mål och betoning på resultat gör skillnad

Att vara på rätt utbildning


Vad kan g ras4

Vad kan göras?

Bra bemötande är avgörande

Tydliga mål och betoning på resultat gör skillnad

Att vara på rätt utbildning

Kvalitet genom samarbete och delaktighet


Vad kan g ras5

Vad kan göras?

Bra bemötande är avgörande

Tydliga mål och betoning på resultat gör skillnad

Att vara på rätt utbildning

Kvalitet genom samarbete och delaktighet

Förmåga att upptäcka och tillgodose behov


Ett exempel

Ett exempel!

Två lärare i klassrummet 50% av tiden skulle kosta ca 8 mkr per år per 1000 elever


Vad kan vi g ra f r att minska oj mlikhet i h lsa

”Exempel -interventionsresultat”


Kostnadseffektivt

Kostnadseffektivt?

Ca 90 000 SEK/QALY

(gränsvärde 500 000)


Den riktiga studien kommer att bygga p plug in erfarenheter

Den ”riktiga” studien kommer att bygga på ”Plug in” erfarenheter


Sammanfattning

Sammanfattning:

Utbildning avgörande betydelse för hälsan!

Färre avhopp skulle sannolikt minska gapen till en högst rimlig kostnad!

Hälsa är ändå bara en ”biprodukt”!

Kausaliteten är den springande punkten för beslutsfattare och forskare!

Är det värt att ta en chans?


  • Login