Fiskodlingens miljöpåverkan

1. Fiskodlingens miljöpåverkan Landskapsbilden Ljud Lukt Hinder Fet vattenhinna Övergödning Reversibel Sjukdomar Icke reversibel Rymningar

2. Övergödning och fosfor Mycket näringsfattigt (Ultraoligotroft) - t ex Sveriges fjällsjöar Näringsfattigt till medelmåttigt näringsrikt (oligotroft-mesotroft) - De flesta av Sveriges sjöar Mycket näringsrikt (hypereutroft) ca 100 sjöar i södra Skåne, mälardalen och Östergötland Näringsrikt (Eutroft) P-halt (g/l) 0 25 50 75 100 125 150 175 200

3. Övergödning och fosfor Nuvarande fosforhalt: 8.4 μg/l

4. Bedömning av produktionsvolym i Sjöar • Inflöde • Vatten • Näringsämnen Näringsämnen via foder Utflöde Tillgängliganäringsämnen & Primärproduktion Sedimentation

5. Flöde av fosfor Fosfor i foder 100% Fiskbiomassa 30% Foderspill 3% Löst fosfor 26% Urin 18% Fekalier 49% Partikulär fosfor i sediment 52% Återlösning

6. Tillgängliganäringsämnen & Primärproduktion

7. Fiskproduktion (kg per hektar) 25,0 Spens - log10FP = 3.0406 -1,996(log10TP)-0,509 Downing - log10FP = 0.332 + 0.531 log10TP 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 Totalfosfor (μg per l)

9. Vattendirektivet är utgångspunkten

10. Bedömning i 7 steg • Steg 1: Referensvärde (ref-P, μg/l) • De flesta svenska ytvatten är mer eller mindre påverkade av mänsklig aktivitet. För att kunna skatta vattnets nuvarande status i relation till ett teoretiskt opåverkat tillstånd används ett referensvärde. • Steg 2: Ekologisk kvalitetskvot (EK) • För att klassificera en sjös status delas referensvärdet med det observerade värdet. Den erhållna ekologiska kvalitetskvoten (EK) jämförs med klassgränserna i tabellen nedan och hänförs till rätt klass.

11. Steg 3: Klassgräns fosfor (P-klass, μg/l) För att kunna uttrycka klassgränsen som en koncentration (μg/l) delas referensvärdet med EK-värdet för vald klassgräns. Olika vatten olika skyddsvärda – god eller hög status? Steg 4: Fosforutrymme (Fri-P, μg/l) Med fosforutrymme menas skillnaden mellan sjöns klassgräns och observerad halt Inteckning av fosforutrymme? Steg 5: Fosfordos från fiskodling (L, kg/år) L = Produktion  (FK Pfoder - Pfisk) * 10

12. Steg 6: Koncentrationsökning av fiskodling (Odl-P, μg/l) För att beräkna den koncentrationshöjande effekten av fosfortillskott i ett ytvatten används vanligen en massbalansmodell som uppskattar långtidsmedelvärden av totalfosforkoncentrationen i en sjö när den är i jämvikt, d v s efter en längre tid med samma fosfortillskott. Den koncentrationsökning fiskodlingen teoretiskt ger upphov till kan beräknas enligt följande: Odl-P = 1.12 * (TPin / (1+ √T))0.92

13. Steg 7: Ryms sökt odlingstillstånd inom ramen för fosforutrymmet? Teoretisk fiskproduktion (ton/år) = Tolerabel belastning / ((FK * CI - CR)*10). För slutlig bedömning jämförs den teoretiska fiskproduktionen, baserat på sjöns fosforutrymme, med det sökta odlingstillståndet.

15. Bedömning av nyetablering • Tillgången på vattenkemiska data • Tidsserie på minst tre år och en provtagning varje månad • Fatta ett preliminärt beslut utifrån de data som finns tillgängliga och ge ett tidsbegränsat tillstånd i 5-10 år (prövotid). • Vid stor osäkerhet i datakvalitet kan försiktighetsprincipen tillämpas • Ett kontrollprogram inrättas som fångar upp den vattenkemiska statusen vid starten av odling och eventuella förändringar under perioden. • Efter prövotiden kan en bra bedömning göras utifrån data i kontrollprogrammet och tillståndsgiven produktion revideras.

16. Närsaltseffekter av fiskodling Inteckning av P-utrymme 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 Odling • Nuvarande tillståndsgivna produktion ligger på sammanlagt 2750 ton. • Den totala potentialen ligger på ca 35 000 ton per år.

17. 1,6 God status 1,4 1,2 Hög status 1 Ursprungsstatus 0,8 0,6 0,4 0,2 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 Närsaltseffekter av fiskodling Påverkansgrad Odling Slutsats: inga övergödningsproblem → starkt överdriven ”försiktighet” i många fall

19. Kust Närsalter via foder • In- och utflöde • Vatten • Fosfor/kväve Tillgängliga närsalter & Primärproduktion

20. BEDÖMNING AV UTBYTESTID (DYGN) FÖR YTVATTEN

21. BERÄKNING AV UTBYTESTID FÖR YTVATTEN Teoretisk utbytestid för ytvatten (månad) At Kustområde - + 4 . 3 3 * E 3 . 4 9 a Area (A) och volym (V) e = T y beräknas för området 3 0 innanför begränsningslinjerna At Alinje At Topografisk öppenhet ¥ å At i = i 1 = E 100 * a A Total tvärsnittsarea ¥ ( ) = å A A At tot t i = i 1 Vattenyta ADm T v ä r s n i t t s a r e a ( A t ) = A l i n j e * A D m Öppet hav eller Kustområde angränsande kustområde Begränsningslinje

22. Problemställningar havsbaserad fiskodling • Vart tar närsalterna vägen - effekt? • Hög vattenomsättning – inga lokala övergödningsproblem • Hur beräkna ett lämpligt närsaltsutrymme? • Undvika lokala miljöproblem (sedimentation) • Politiska mål med att minska övergödningen av Östersjön? • Oligotrofiering i Bottenviken? • Goda produktionsförutsättningar i havet • Glesbygdsproblematik och sysselsättningsbehov • AquaBest koncept: nettouttag av närsalter via fiskodling • Kvotera utsläpp av närsalter för olika regioner?

23. MOM Matfiskanlegg – Overvåkning – Modellering I Norge har gränsen för vad en fiskodlingslokal klarar av definierats som den maximala produktionen som tillåter ett livsdugligt bottenfaunasamhälle under odlingen och när djuren i sedimenten har försvunnit så har den maximala produktionen överskridits Övervakningen i MOM är fokuserad på sedimentundersökningar medan vattenkemin har en underordnad plats Resultat: odlingarna har flyttat ut till mer exponerade lägen – spridning av organiskt material

24. Max- och medelvärden för strömstyrkan (cm/s)

25. Teoretiska sedimentationszoner och dominerande transportriktning

26. Förrymd fisk från odling • Risk för inkorsning med vilda populationer • Genetisk degeneration • Hybridisering • “Ekologisk konkurrens” med vilda populationer • Föda • Habitat • Predation

27. Utsättning av odlad fisk Odlad öring har satts ut i sjön Møsvatn under 40 år. Genetiska studier visar att den främmande stammens gener i mycket liten utsträckning återfinns i dagens population (<3%). I Tinnsjø har stora mängder odlad öring satts ut under en 30-års period. Mycket lite av dessa fiskars gener återfinns dock hos dagens population.

28. Utsättning av laxyngel i Sävarån Ursprung i huvudsak Byskeälven 250 000 200 000 150 000 Antal 100 000 50 000 0 1989 1990 1992 1994 1995 1998 1999 2001 2004 1991 1993 1996 1997 2000 2002 2003 2005 År Ingen genetisk inblandning kan påvisas!

29. Antalrymlingarav lax & regnbågefrånNorskkassodling

30. Norge: I områden med mycket fiskodling kan upp till 80% av lekfisken i älvar vara odlad. Skottland: Mer än 90% av lekfisken i vissa älvar var odlade Färöarna: 25-50% odlad lax Reproduktiv framgång? Hanar som rymmer sent: 1% Hanar som rymmer tidigt: 29% Honor som rymmer sent: 20% Honor som rymmer tidigt: 82%

31. 23 påvisade reproduktioner av regnbåge i 15 svenska vattendrag – inga kända etableringar Regnbåge har odlats i över 100 år i Sverige och många miljoner fiskar har funnits i naturliga vatten genetiskt och ekologiskt ofarlig?

32. Bäckröding - tusentals självreproducerande populationer i hela Sverige Konkurrerar ut vår inhemska öring i små till medelstora vattendrag

33. Rymningar och riskbedömning • Finns skyddsvärda populationer? • Riskbedömning av odlingsart • Vilket geografiskt ursprung har det odlade materialet (stam & selektion)? • Spridningsmöjligheter? • Anläggningstyp?