1 / 59

Periodiska systemet

Periodiska systemet. Historia. Fem män. Demokritos Dalton Joseph John Thomson Ernest Rutherford James Chadwick. Demokritos. 400-t f.kr. Odelbar. Dalton. 1700-t Massiva kulor. Joseph John Thomson. 1856-1940 . Upptäckte elektroner 1897 Nobelpriset 1906. Ernest Rutherford.

odell
Download Presentation

Periodiska systemet

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Periodiska systemet

  2. Historia Fem män • Demokritos • Dalton • Joseph John Thomson • Ernest Rutherford • James Chadwick

  3. Demokritos • 400-t f.kr. • Odelbar Dalton • 1700-t • Massiva kulor

  4. Joseph John Thomson 1856-1940 • Upptäckte elektroner 1897 • Nobelpriset 1906

  5. Ernest Rutherford • Atomen har en positivt laddad kärna • Elektronerna bildar ett hölje

  6. James Chadwick • Upptäckte neutronen 1932 • Fick Nobelpriset i fysik 1935

  7. Mannen som vi tror på nu • Niels Bohr (Atommodellen)

  8. Atomens byggnad • Tre olika saker (elementarpartiklar) • Protoner laddning +1 • Neutroner 0 • Elektroner -1

  9. AK Var finns vad? Atomkärnan • Protoner (+1) • Neoutroner (0) Höljet • Elektroner (-1)

  10. Atomnummer • Varje ämne har ett speciellt antal protoner (atomnumret) • Antalet neutroner kan variera Neutral => Påverkar inte laddningen • Elektronerna ska vara lika många som protonerna i en atom.

  11. Isotoper • Antalet neutroner kan variera • Den vanligaste isotopen står i periodiska systemet. • Vissa isotoper är radioaktiva exempelvis

  12. Vätets isotoper

  13. De olika skalen • K, L, M o.s.v. • Max 2 elektroner i det innersta • Sedan max 8, 18, 32 o.s.v. (Formeln är 2n2) K L M

  14. Valenselektroner • Innersta skalet (k skalet) har som mest 2 elektroner • De andra skalen kan ha som mest 8 elektroner om de är det yttersta skalet • Elektronerna i yttersta skalet kallas för valenselektroner • Förutom k skalet strävar alla atomer att ha 8 elektroner i yttersta skalet

  15. Att rita en atomenligt Bohrs atommodell atomnummer O 8 12 masstal Tänk på föregående sida!

  16. Grupp Period

  17. Ädelgasstruktur • Ädelgasstruktur är när yttersta skalet är fullt, dvs. 8 elektroner (förutom k skalets 2) • Detta har grupp nr 18 i periodiska systemet (dvs. helium, neon, argon osv.) • Alla andra grundämnen eftersträvar ädelgasstruktur, vilket de får genom att ge eller ta elektroner. • Detta medför att alla ämnen i grupp 1 vill ge en elektron och alla ämnen i grupp i grupp 17 vill ta en elektron. • Detta medför att de helst vill vara i jonform

  18. Joner, vad är det? • Joner är atomer med för många eller för få elektroner AK 6+ AK 6+

  19. Hur bildas joner? • En atom som lämnar ifrån sig eller tar upp elektroner. 6+ 5=

  20. Vad får de för laddning? 8+ 7+

  21. Vätejonen - +

  22. Joner bygger kristaller Cl- Na+

  23. Lösningar som innehåller joner leder ström • Varför leder då vatten ström? • Är det farligare att bada i saltvatten än sötvatten när det åskar?

  24. Jonbindning • Bindning mellan en positiv och en negativ jon, dvs. mellan en metall och en icke metall. • Dessa föreningar kallas salter • Bildar kristaller • Löses upp i vattenlösningar och i smälta

  25. Kovalent bindning • I kovalenta bindningar delar två atomer på ett eller flera elektronpar och på så vis får 8 valenselektroner

  26. Metallbindning • I en metall släpper metallatomerna ifrån sig sina valenselektroner till ett gemensamt "elektronhav", som håller ihop alla de positiva joner som bildas. Detta kallas metallbindning.

  27. To do • Gör uppgifter på s 193 i kemi direkt • Stencil 13.3 • Stencil 13.4 • Stencil 12.11 • Stencil 12.12 • Gör uppgifter s 194 i kemi direkt

  28. Elektrokemi

  29. Oxidation och reduktion

  30. Oxidation och reduktion • När metaller utsätts för syre oxiderar de • Järn blir rost och faller sönder • Koppar får en grön yta

  31. Oxidation och reduktion CU CU2+ + - - O O2- + - - Kopparatomen oxideras – den lämnar ifrån sig elektroner och blir en positiv jon Syreatomen reduceras – den tar upp elektroner och blir en negativ jon

  32. Oxidation och reduktion • Oxidation: ämnet avger elektroner • Reduktion: ämnet upptar elektroner • En oxidation och en reduktion sker alltid samtidigt. Detta kallas för redox.

  33. Andra redox Cellandningen C6H12O6 + 6O2→ 6CO2 + 6H2O Vad oxiderar och vad reduceras? Glukosen oxiderar Syret reduceras

  34. Andra reduktioner och oxidationer • Hårpermanentning

  35. Metaller och oxidation Metaller efterstävar precis som andra ämnen att uppnå ädelgasstruktur. Alla metaller eftersträvar att släppa ifrån sig elektroner och bli positiva joner Ädla metaller har svårare att släppa ifrån sig elektroner Om joner ifrån en ädel metall kommer i kontakt med en oädlare metall kommer den ädla metallen reduceras till atomer och den oädlaste bli joner.

  36. Offeranod

  37. Kemisk energi • Ett ämne som har ädelgasstruktur har lägre energinivå än om det är i atomform • Detta medför att atomen lämnar ifrån sig energi vid oxidation. • Denna energi kan bl.a. omvandlas till värmeenergi eller elektrisk energi

  38. Galvanisk cell Sänker man ned två olika metaller i en jonlösning får man en elektrisk spänning. Spänningens storlek beror på metallernas ädelhet Elektronerna rör sig från den oädla metallen genom ex. en glödlampa till den ädla metallen Den oädla metallen kommer att lösa upp sig och då slutar det galvaniska elementet att fungera.

  39. e- e- e- H2 e- e- e- e- e- e- Zn2+ Zn H+ H+

  40. SKRIV KLART LABBRAPPORTEN • GÖR UPPGIFTER PÅ S. 208 I HÄFTE 3

  41. Batteri I ett batteri finns det kemisk energi lagrad i form av metallen i höljet. När batteriet används så övergår den kemiska energin i höljet till elektrisk energi som kan användas för att exempelvis driva en lampa.

  42. Batteri Batterier är en form av galvaniska celler När batteriet används oxiderar zinkhöljet till zinkjoner Mangandioxiden reduceras till mangan

  43. Zinken oxideras till joner och avger elektroner (minuspol på batteriet) Manganjonerna i manganoxiden reduceras till mangan Batteri Vad händer med zinkhöljet?

  44. Elektrolys • I en galvanisk cell sker reaktionen spontant (av sig själv) eftersom ämnena vill uppnå ädelgasstruktur • Vill man att reaktionen skall gå åt andra hållet måste man tillföra ström. Detta kallas för elektrolys.

  45. Elektrolys Negativa joner förflyttar sig till den positiva elektroden (Anod) och reduceras till grundämnet Positiva joner förflyttar sig till den negativa elektroden (katod) och oxideras till grundämnet

  46. Elektrolys Elektrolys kan användas för att ex förzinka plåt som rostskydd.

  47. Moment att kunna • Känna till hur en atom är uppbyggd • Veta vilka partiklar som påverkar en atoms massa • Veta att elektronerna finns i olika skal kring atomkärnan • Veta hur grundämnen är ordnade i det periodiska systemet • Känna till något om vilken information det periodiska systemet innehåller • Känna till valenselektronernas betydelse • Veta hur bindningar skapas mellan atomer i en molekyl • Känna till och kunna ge exempel på tre bindningstyper • Veta vad en oxidation innebär • Veta vad en reduktion innebär • Känna till vad det innebär kemiskt om en metall är ädel eller oädel • Veta hur ett batteri är konstruerat • Känna till varför ett batteri tar slut • Kunna beskriva vad som händer vid en elektrolys • Veta hur man tillverkar aluminium

More Related