1 / 16

Det svenska politiska systemet:

Det svenska politiska systemet:. Valsystem och parlamentarism. Upplägg. Valsystem och röstbeteende Det parlamentariska statskicket: riksdag och regering. Proportionella valsystem : karaktäristiska drag. Partier nominerar Väljare röstar på partier

terris
Download Presentation

Det svenska politiska systemet:

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Det svenska politiska systemet: Valsystem och parlamentarism

  2. Upplägg • Valsystem och röstbeteende • Det parlamentariska statskicket: riksdag och regering

  3. Proportionellavalsystem: karaktäristiska drag • Partier nominerar • Väljareröstarpå partier • Mandatallokeras till partier i proportion till detantalröster de fått • Gradenavproportionalitetkanvarierarblaberoendepå • Antaletvaldistrikt • Närvaronavettkompletterandenationelltvaldistrikt • “Trösklar”

  4. Det svenska valsystemet • Trösklar: 4 % i hela landet, 12 % i enskilt distrikt (valkrets) • 310 mandat fördelas genomfasta mandat till varje valkrets (29) • 39 fördelas utifrån valresultat i hela landet (utjämningsmandat) • Partier centrala, men det finns inslag av personval • Sveriges valsystem en av de mest proportionella

  5. Trender bland väljarna • Minskat valdeltagande: från omkring 90 % under 1970-talet, till omkring 80 % idag • Minskad partidentifikation • Tilltagande röstsplittring • Ökad väljarrörlighet

  6. Väljarrörlighet ökat radikalt

  7. Folkomröstningar • Rusdrycksförbud (1922, nej) • Högertrafik (1955, nej) • Pensionsfrågan, ATP (1957, oklart) • Kärnkraften (1980, oklart) • EU-medlemskap (1994, ja) • Införandet av euron (2003, nej)

  8. Den representativa demokratin • Det proportionella valsystemet • Regional grundprincip, kompletterat med utjämningsmandat • Partiernas dominanta ställning… • …men personvalets ökande betydelse

  9. Parlamentarism • Regeringen är för sin sammansättning och politik beroende av den partipolitiska ställningen i folkrepresentationen • I Sverige krävs enbart att regeringen tolereras av parlamentet (riksdagen) • Väljarna har ett indirekt inflytande över regeringsbildningen • Statschef och regeringschef separata funktioner

  10. Riksdagens roll: några centrala aspekter • Riksdagens arbete reglerat i RF och Riksdagsordning (t.ex. utskottens antal och roll, majoritetsprincip) • Riksdagens arbetsår kallas för riksmöte • Lagstiftningsmakt, finansmakt och kontrollmakt

  11. Riksdagen: organisering av arbetet i utskott • Riksdagsarbetet sker främst utskott (minst 15) • Varje utskott ska i princip spegla den proportionella fördelningen av partier i riksdagen • Främsta uppgifter: bereda propositioner och motioner • EU-nämnden

  12. Riksdagen: motionsrätten • Motion läggs under den allmän motionstid eller i anslutning till proposition från regeringen • Partimotioner • Motionsskrivande som opinionsbildning

  13. Utskottens roll • Nytt ärende bordläggs och hänvisas till relevant utskott • Utskott behandlar proposition och motioner • Utskottsbetänkande: utlåtande och reservationer • Votering i riksdagen: bordläggning, huvudalternativ och partipiskans betydelse

  14. Riksdagen: den centrala budgetprocessen • Från underifrån till uppifrånprocess? Uppbindning av politiken • Förändringen av budgetprocessen påverkades av bl.a.: • Nya idéer om finans- och budgetpolitik • Negativa erfarenheter från 1970-talets ekonomiska kriser och budgetutveckling

  15. Budgetprocessens faser • Steg 1: Vårproposition (april): fastställande av utgiftstak och preliminär fördelning mellan områden. Beslut i riksdagen • Steg 2: Budgetproposition (september): Utgiftsram, fördelning på utgiftsområden • Steg 3: Finansutskottet behandlar frågan om utgiftstak och fördelning. Riksdagsbeslut om utgiftstak och fördelning • Steg 4: Fackutskottet behandlar respektive utgiftsområde • Steg 5 (december): Beslut om budgeten i sin helhet i riksdagen

  16. Regeringens roll: majoritets- eller minoritetsregering? • Minoritetsregering vanligast • Majoritetsregering undantag • Koalitionsregering • Samlingsregering • Minoritetsregering med organiserat samarbete med partier utanför regeringen i riksdagen

More Related