Periodiska systemet

1. Periodiska systemet Gransäterskolan 9B 2012

2. Grundläggande termer • Atom – minsta byggstenen (enligt Demokritos) • Grundämnen – består av en eller flera atomer av samma sort, t ex He eller O2 • Molekyl – består av flera atomer, tex O2 eller H2O • Kemisk förening – består av flera atomer av olika sort, t ex H2O

3. Atomens delar • Redan 384 f. Kr. sa Demokritos att allt består av oerhört små partiklar vilka inte kan sönderdelas. Han kallade dessa små partiklar för atomer. • På 1900 – talet kom man fram till att atomerna inte var de minsta beståndsdelarna utan de bestod av protoner, neutroner och elektroner. • Idag vet vi även att det finns kvarkar.

4. Atomens delar • Varje atom består av en atomkärna som innehåller protoner och neutroner. • Runt atomkärnan kretsar i hög hastighet elektroner

5. Atomens delar • Protonerna är positivt laddade • Elektronerna är negativt laddade • Neutronerna är oladdade • Eftersom en atom har lika många protoner som elektroner blir den oladdad

6. Atomens delar • Då protonen är positivt laddad och elektronen negativt laddad kommer de att dras mot varandra och på så sätt hålls elektronerna nära kärna. • På grund utav elektronernas höga hastighet runt kärnan dras de aldrig in i den

7. Atomens delar Testa dig själv • Beskriv skillnaden mellan en molekyl och en kemisk förening. • Vilka delar består en atom av? • Vilken laddning har atomens delar? • Vilken laddning har en atom?

8. Atomens delar Fördjupning • Atomen består mest av tomrum. • Elektronerna är mycket mindre än kärnan. • Om en atom var stor som Globen skulle atomkärnan inte vara större än ett blåbär. • Mellan kärnan och elektronerna finns ingenting.

9. Olika atomslag • Alla ämnen som finns runt oss är uppbyggda av ungefär 100 olika atomslag. • Det som avgör vilket atomslag en atom har är antalet protoner som finns i respektive atom. • Väte har alltid en proton medan helium alltid har två protoner. Syre består av åtta protoner och järn har 26 protoner.

10. Periodiska systemet

11. Periodiska systemet • Mendelejev var den som skapade det periodiska systemet. • Han placerade ämnen efter vikt och de atomslag med liknande egenskaper under varandra. • I periodiska systemet finns alla grundämnen eller atomslag. • Varje atomslag har ett nummer, atomnummer, vilket talar om hur många protoner atomslaget innehåller.

12. Periodiska systemet Grupper Perioder • De lodräta raderna är grupper. • Grundämnen i samma grupp har liknande egenskaper. • Till exempel grupp 18, där finns ädelgaserna. Dessa ämnen vill inte bilda föreningar med andra atomer. • De vågräta raderna är perioder. • Grundämnen i samma period har lika många elektronskal.

13. Elektronskal • Elektronerna rör sig i så kallade elektronskal runt atomkärnan. • I det innersta skalet ryms två elektroner. • I de övriga skalen finns det plats för åtta elektroner.

14. Elektronskal Skalen fylls med elektroner från kärnan och utåt. När det är fullt i ett skal hamnar elektronerna i nästa skal osv.

15. Ädelgaser • Vi sa tidigare att atomerna i grupp 18 inte vill förenas med andra atomer. • Detta beror på att de har fulla elektronskal. • He, helium har atomnummer två och därmed två elektroner och de innersta skalet är fullt. • Ne, neon har atomnummer tio och därmed tio elektroner och det innersta och nästa skal är fullt. Två elektroner i det innersta och åtta elektroner i nästa skal.

16. Valenselektroner • Elektronerna som är i det yttersta skalet för atomslaget kallas för valenselektroner. • Antalet valenselektroner varierar beroende på hur många elektroner atomslaget innehåller. • Alla ämnen i en grupp har samma antal valenselektroner vilket förklara varför de har liknande egenskaper. • I grupp 1 har atomerna en valenselektron, i grupp 2 har de två, och så vidare.

17. Halogener • I grupp 17 har alla ämnen sju valenselektroner. • Detta gör att de gärna tar upp en extra elektron och bildar negativa joner, för att få fulla elektronskal. • Grupp 17 är halogener och giftiga men reagerar gärna med andra ämnen.

18. Alkalimetaller • I grupp 1har alla ämnen en valenselektron. • Detta gör att de gärna avger den yttersta elektronen för att få fulla skal och bildar positiva joner. • Grupp 1 är alkalimetaller, vilka är mjuka metaller som lätt reagerar gärna med syre och vatten.

19. Atomslag En del atomslag är vanligare än andra. Vilka atomslag som är vanligast skiljer sig åt mellan jorden, universum och kroppen.

20. Periodiska systemet Testa dig själv • Vad menas med atomnummer? • Vad kallas de vågräta och lodräta raderna i periodiska systemet? • Varför har ämnen i samma grupp liknande egenskaper? • Vad kallas elektronerna i det yttersta skalet?