1 / 58

Hur kommer morgondagens platsannons se ut?

Hur kommer morgondagens platsannons se ut?. ”Vi söker dig som vill ha en spännande framtid” Nyckelord: Innovativa lösningar och förmåga till nytänkande Personlighet och själ Värderingar Utmaningar Våga satsa Nya och kreativa idéer Öppet sinne. Vilka är vi?. Annica Peter.

moanna
Download Presentation

Hur kommer morgondagens platsannons se ut?

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Hur kommer morgondagens platsannons se ut? • ”Vi söker dig som vill ha en spännande framtid” • Nyckelord: • Innovativa lösningar och förmåga till nytänkande • Personlighet och själ • Värderingar • Utmaningar • Våga satsa • Nya och kreativa idéer • Öppet sinne

  2. Vilka är vi? Annica Peter

  3. Fyll i meningen…. När jag var liten ville jag bli …

  4. Vad är dina tankar kring entreprenöriellt lärande?

  5. Lust till lärande • Vad skapar motivation och lust till att lära sig?

  6. Lust till lärande Hur skapar vi motivation och lust till lärande? Lärare som lär sig i sin egen undervisning och som därför tillåter undervisningen att utvecklas. Entreprenöriellt förhållningssätt Bedömning som motiverar och inte avmotiverar Vilka är våra nästa steg? (STEPS…)

  7. Pedagogisk planering- hur gör vi idag? Utifrån entreprenöriellt lärande

  8. Aktivitet Syfte Bedömning • Vilka förmågor i syftestexterna vill vi träna och kring vilket centralt innehåll? När och hur skall bedömning ske för att passa förmågor som ska bedömas och för att öka lärandet? Hur har vi tänkt att eleverna ska träna förmågorna i syftestexten?

  9. När? Var? Hur? Utmaningar som stimulerar entreprenöriella kompetenser? • Få träna på att ta initiativ • Få träna på att ta ansvar för sitt lärande • Få träna på att omsätta idéer till handling • Utveckla nyfikenhet • Utveckla sin självtillit • Utveckla sin samarbetsförmåga • Utveckla sin kreativitet • Samarbeta med omvärlden • Verklighetsanknytning • Samverkan med arbetslivet • Kommunikationsförmåga

  10. Lärande Ansvarstagande Lära känna sig själv Utmanas Lära sig att lära Delaktighet Kommunicera Nyfikenhet Lust till lärande Samarbeta Testa sina idéer

  11. Att bedöma elever • Era tankar!

  12. Summativ – formativbedömning • Vad är det för skillnad? • Spelar det någon roll vilket jag använder mig av? Vad finns det för krav på dokumentation?

  13. Tankar om bedömning • Bedömning av elever kan vara det mest positiva eller negativa man som lärare kan göra för en elevs lärande. Allt beroende på hur vi väljer att bedöma och hur vi väljer att förmedla vår bedömning. • I en undersökning där eleverna fick genomför PISA –testet muntligt presterade alla generellt 42 % bättre än de gjort skriftligt! • Hur ska bedömning ske? Vad finns det för vägar att välja mellan? Hur påverkar de lärandet? • När ska bedömning ske? 75 % • Hur ska vi dokumentera vår bedömning utefter de förmågor som vi bedömer? • Hur kan vi effektivt förmedla vad eleverna ska utveckla? Hur skriver vi inför utvecklingssamtal?

  14. Exempel på ”Bedömning för lärande” Planeringsprocess Matriser • Bedömningstekniker • Involvera eleverna i planering • Måldialoger • Målplansch • Exit tickets m.m. Halva rättningar checklistor Utvecklande och lärande frågor No hands up! måldialoger elevexempel • Feedback • Nya strategier • Inte göra om samma fel • Icke hämmande feedback kamratbedömning IUP, hur kan vi vara precisa men ändå effektiva Two stars and a wish

  15. Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med god anpassning till sammanhanget.

  16. Göran Svanelid ; ingår i gruppen som skapar nya NP i SO • Analysförmåga • Kommunikativ förmåga • Metakognitiv förmåga • Förmåga att hantera information • Begreppslig förmåga

  17. ”Det är ingen vild gissning att de nationella prov i SO som kommer att ges första gången våren 2013 kommer att innehålla en stor portion av analytiska uppgifter.” Göran Svanelid

  18. Tydliggöra värdeorden i Lgr och synliggöra kunskapskraven Med vilka ”ögon” tittar jag på elevernas arbete? Är den användbar ur ett elevperspektiv?

  19. Exempel på mer analytisk matris • Matris Föra underbyggda resonemang • Resonemang innefattar alla förmågor som kräver att eleven underbygger-ger argument- för sina påståenden. • Förmågor som kan räknas hit är • Dra slutsatser • Skapa förklaringar • Argumentera för sin ståndpunkt • Göra jämförelser • Beskriva samband • Beskriva konsekvenser

  20. Vad har detta med lärandet att göra? Det gäller att skapa förutsättningar för hjärnan att få vara kreativ! Viss ledning behövs för att skapa kreativitet, men för mycket hindrar det fria tänkandet

  21. John Hattie – Synligt lärande ”När eleven får tränas i att ta ett succesesivtstörre ansvar för sin kunskapsutveckling och när läraren blir elev av sin egen undervisning dvs lär sig av hur undervisnigen ska bli bättre, då blir det riktigt bra resultat"

  22. Sammanlagt 138 faktorer analyseras och rangordnas efter sina effektstorlekar. Faktorerna delas in i sex huvudkategorier – eleven, hemmet, skolan, läraren, läroplanen/utvecklingsprogram och undervisningen – för att övergripande visa hur stora bidrag till elevers studieresultat respektive område ger. Hatties syfte med studien är att få fram en sammanhållen idé om vad som är viktigt för att förklara och påverka elevers studieresultat.

  23. Framgångsfaktorer för elever Tydliga mål, bli duktig på självskattning är framgångskriterier och att göra lärandet synligt är nyckelkomponenter för att få engagerade elever. En sjätte påverkansfaktor av relativt stor betydelse för skolprestationerna är elevernas motivation (0.48). Hattie diskuterar såväl värdet av motivationsbegreppet som sådant, som alla andra faktorer (intresse, uppmuntran, tydliga mål osv.) som ligger bakom motivation. Han noterar också att det är lättare att ”avmotivera” elever än att motivera dem.

  24. Försumbara effekter När det gäller betydelsen av kön (0.12) finns det jämförelsevis många studier. Enligt Hattie finns det inga belägg för att skillnader mellan könen i sig leder till skillnader i skolprestationer. Det förekommer större skillnader inom grupper av pojkar och inom grupper av flickor än det är mellan könen.

  25. Hatties sammanfattning kring skolan De starkaste effekterna från skolan kan, enligt Hattie relateras till kännetecken inom skolor, såsom klimatet i klassrummet, influenser från kamrater eller frånvaron av störande elever i klassrummet. Andra betydelsefulla effekter inkluderar anpassning av läro- och kursplaner för att blir mer ändamålsenligt utmanande (exempelvis genom acceleration eller särskilda kursplaner för begåvade elever), och att skolan har rektorer som ser sig själva som ledare för undervisningen i styrningen av skolan. Påverkanseffekter som ligger nära noll är integrering, nivågruppering, klasstorlek, ”öppna” kontra ”traditionella” klassrum, åldersblandade/åldershomogena klasser och sommarkurser. Bland de mer negativa återfinns att gå om en årskurs och elevers skolbyten.

  26. Framgångsrika rektorer De mer specifika strategier som anges för framgångsrika rektorer är uppmuntran och delaktighet i lärarnas lärande och utveckling, planering, koordinering och utvärdering av undervisningen. Detta exempelvis genom direkt inblandning i stöd och utvärdering i form av regelbundna klassrumsbesök och användning av formativ och summativ återkoppling till lärarna.

  27. Framgångsrika lärare Inom huvudkategorin läraren visar Hatties genomgång att gemensam videoanalys av undervisningen (0.88) har den högsta effektstorleken. Med detta avses en form av lärarutbildning/fortbildning enligt modellen: teori, demonstration, övning, återkoppling, stöd. Enligt Hattie uppvisas de bästa effekterna med återkommande och spridda tillfällen. Lärares tydlighet i undervisningen (0.75) avser lärares förmåga att klargöra mål och kriterier för måluppfyllelse samt tydligheten i undervisningen kring organisation, förklaringar, exempel, handledd övning och bedömning av elevernas lärande. Att bygga förtroendefulla relationer (0.72) med eleverna handlar om att respektera elevernas bakgrund och kultur samt ha förmåga att lyssna, känna empati, ge värme och uppmärksamhet. Elevens förtroende för läraren skapar trygghet i studiesituationen och leder till goda studieresultat.

  28. Framgångsrik undervisning Formativ undervisning Ger eleverna feedback sker i dialog med eleven utvecklar elevers strategiska problemlösningsförmåga undervisning med transparenta och tydliga mål

  29. Planering tillsammans från Syfte- Aktivitet –Bedömning till en färdig, entreprenöriell LPP. • Träning i att skriva matriser utifrån Lgr 11. Tillsammans formulera matriser för att säkrare tolka värdeorden i Lgr. • Utarbeta elevexempel • Andra förslag?

  30. Måldialoger – ställa frågor för reflektion • Vad menas med att..? • När behöver du kunna det? • Hur kan du göra för att lära dig? • Vem kan du lära dig med? • Hur kan du visa att du kan? • När vet du att du verkligen kan? • Vad tror du är nästa steg för att du ska utveckla förmågan att…?

More Related