Download
1 / 35
350 likes | 509 Views
GULLSPÅNGSÄLVEN 2009. Vattenprovtagning med teleskophämtare. Undersökningarna 2009. Ordinarie vattenkemi 17 stationer i vattendrag 7 stationer i sjöar Kiselalger 7 lokaler i vattendrag Växtplankton Möckeln och Lonnen Bottenfauna 7 lokaler i vattendrag 13 lokaler i 6 sjöar. Innehåll.
E N D
GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 Vattenprovtagning med teleskophämtare
Undersökningarna 2009 Ordinarie vattenkemi 17 stationer i vattendrag 7 stationer i sjöar Kiselalger 7 lokaler i vattendrag Växtplankton Möckeln och Lonnen Bottenfauna 7 lokaler i vattendrag 13 lokaler i 6 sjöar
Innehåll • Avrinningsområdet • Syretillstånd • Metaller • Väderförhållanden • Näringstillstånd • Vattenföring, ämnes- transport och arealförlust • Växtplankton • Surhetstillstånd • Kiselalger • Organiskt material • Bottenfauna
Avrinningsområde och punktkällor • Timsälven • Svartälven • Letälven-Gullspångsälven
Väderåret 2009 • Årsmedeltemperatur 6,0 °C jämfört med 5,4 °C (normalvärdet 1961-90)
Väderåret 2009 • Årsnederbörd 686 mm jämfört med 685 mm (normalvärdet 1961-90)
Arealspecifik kväveförlust 2009 • Låg förlust motsvarar normalläckage från icke kvävemättad skogsmark • Måttligt hög förlust motsvarar normalläckage från påverkad skogsmark och ogödslad vall
Arealspecifik fosforförlust 2009 • Mycket låg förlust motsvarar läckage från opåverkad skogsmark • Låg förlust motsvarar läckage från vanlig skogsmark • Måttligt hög förlust motsvarar läckage från hyggen och vallodling
Surhetstillstånd 2007-2009 (medel av min) • Huvudsakligen god eller svag buffertkapacitet • Mycket svag buffertkapacitet i Svartälven vid Sågen (2625) • Vid 2009 års bottenfaunaunder-sökning var surhetsstatusen nära neutral vid samtliga sju lokaler i rinnande vatten
Surhetstillstånd 1974-2009 Gullspångsälven (1005) • Ökande buffertförmåga p.g.a. kalkningsinsatser
Organiskt material2007-2009 (medel) • Huvudsakligen låga eller måttligt höga halter av organiskt material • Hög halt i Daglösens norra del • Mycket hög halt i Hovaån vid Nötebron (1101)
Organiskt material 1989-2009Timsälven (3001) • Ökande halter av organiskt material kan främst kopplas till ökande flöde
Syretillstånd 2007-2009 (medel av min) • Syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd i Öjevettern • Syrefattigt tillstånd i Daglösens norra del och Östersjön • Svagt syretillstånd iBredreven, Lersjön,Ullvettern och Lonnen
Metaller 2009 • Mest mycket låga eller låga halter • Måttligt höga blyhalter nedströms i april, augusti, oktober och december • Tydlig avvikelse från jämförvärdet för bly (4 ggr), liten för zink och molybden (2 ggr), i övrigt liten eller ingen avvikelse • Bottenfaunan i Lesjöälven har bedömts vara påverkad av föro- rening, troligen bly från Lesjöfors industriområde
Metaller 2009 • Mest mycket låga eller låga halter • Måttligt hög zinkhalt i januari • Liten avvikelse från jämförvärdet för molybden (2 ggr), i övrigt liten eller ingen avvikelse • Periodvis måttligt höga halter av bly och koppar även i Hovaån och Kilstabäcken • Hög kopparhalt i Kilstabäcken i februari
Näringsstatus (fosfor)2007-2009 • Generellt hög eller god näringsstatus • Måttlig näringsstatus i Timsälven vid utloppet i Möckeln • Dålig näringsstatus i Hovaån p.g.a. påverkan från främst jordbruk
Näringstillstånd (fosfor) 1974-2009Gullspångsälven (1005) • Flera orsaker till minskande fosforhalter: reningsverk, nedläggning av jordbruk, avfolkning av glesbygd, bättre standard på enskilda avlopp och fosforfattiga tvättmedel
Näringstillstånd(kväve) 2007-2009 • Generellt måttligt höga kvävehalter • Låg halt i Östersjön • Mycket hög halt i Hovaån • Hög halt av ammoniumkväve och samtidigt förhöjda värden för alk. och kond. påvisade genomslag från Filipstads reningsverk i norra Daglösen i mars
Näringstillstånd (kväve) 1974-2009Gullspångsälven (1005) • Minskande kvävehalter främst p.g.a. utsläppsbegränsningar vid Björkborns industriområde
Alger 2009 (klorofyll) • Klorofyllhalten (augusti) bedömdes som måttligt hög i Bredreven och centrala Daglösen • Övriga sjöar hade låg klorofyllhalt
Kiselalger var en dominerande grupp i Möckeln i augusti 2009. Bilden visar oligotrofiindikatorn Aulocoseira cf. Alpigena (foto: Medins Biologi AB)
Växtplankton 2009 • Både Möckeln och Lonnen bedömdes ha god näringsstatus • Den potentiellt besvärsbildande Gonyostomumsemen dominerade i båda sjöarna, men år 2009 var biomassan liten • Lonnen bedöms som mindre lämplig som dricksvattentäkt eftersom Gonyostomum med sina slemtrådar kan sätta igen filter. Den kan även inverka negativt på badvattenkvaliteten genom att orsaka klåda hos känsliga personer • Andra typer av besvärsbildande alger, t.ex. potentiellt giftbildande blågrönalger (cyanobakterier) förekom bara i liten mängd
Kiselalger 2009 • Undersökningen av kiselalger påvisade hög status vid flertalet lokaler. • Älgälven nedströms fiskodling vid Sävenfors hade god status. • Kroppaälven nedströms fiskodling vid Gammalkroppa hade måttlig status. • I Lungälven, Kroppaälven och Älgälven var IPS-index sämre på ned- ströms- jämfört med uppströmslokalen. Indexet visar påverkan av närings- ämnen och lätt nedbrytbar organisk förorening. • Surhetsindexet ACID påvisade måttligt sura förhållanden i Älgälven upp- ströms Sävenfors och Lungälven vid fiskodling.
Bottenfauna 2009 • Näringsstatusen expertbedömdes som hög på lokalerna i Svartälven uppströms Hällefors och Gullspångsälven. • Näringsstatusen expertbedömdes som god på lokalerna i Lesjöälven nedströms Lesjöfors samt Storforsälven upp- och nedströms Storfors. • Näringsstatusen expertbedömdes som måttlig på lokalerna i Hovaån och Svartälven nedströms Hällefors. • I Svartälven nedströms Hällefors förekom olja i vattnet och bottensubstra- tet, vilket bl.a. kan vara orsaken till de mundelsskador på fjädermyggslarver som noterades 2006 och 2007. • I Lesjöälven nedströms Lesjöfors bidrog sannolikt förhöjda blyhalter till den låga individtätheten av bottenfaunaorganismer. • Vid expertbedömningen var näringsstatusen måttlig i Öjevettern medan den var god eller hög vid övriga lokaler. I Öjevetterns och Daglösens norra del var det syrefattigt i bottenvattnet.
