f r ndring motivation bem tande
Download
Skip this Video
Download Presentation
* Förändring * * Motivation * * Bemötande *

Loading in 2 Seconds...

play fullscreen
1 / 31

F r ndring Motivation Bem tande - PowerPoint PPT Presentation


  • 153 Views
  • Uploaded on

* Förändring * * Motivation * * Bemötande *. Socionom, fil dr Anette Skårner, Universitetslektor, Institutionen för socialt arbete. Psykolog, psykoterapeut Sven-Eric Alborn, Kliniksamordnare, Beroendekliniken. * Förändring *. Vem vill Förändras? Process

loader
I am the owner, or an agent authorized to act on behalf of the owner, of the copyrighted work described.
capcha
Download Presentation

PowerPoint Slideshow about ' F r ndring Motivation Bem tande ' - lourdes


An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript
f r ndring motivation bem tande

* Förändring ** Motivation ** Bemötande *

Socionom, fil dr Anette Skårner,

Universitetslektor, Institutionen för socialt arbete.

Psykolog, psykoterapeut Sven-Eric Alborn, Kliniksamordnare, Beroendekliniken.

f r ndring
* Förändring *
  • Vem vill Förändras?
  • Process
  • Sker i ett socialt och samhälleligt sammanhang
  • Olika förutsättningar för förändring
  • Till vad kan/skall man förändras?
  • Hur skall man förändras?
  • För vem skall man förändras?
  • Vill andra att man skall förändras?
  • Kan man acceptera att människor inte vill förändras (hela tiden)?
  • Tolerans för misslyckanden
motivation
* Motivation *
  • Individuellt
  • Socialt
  • Samhälleligt
  • Hopp om förbättring
  • Rädsla för försämring
  • Motiverad till vad och när?
  • Ambivalens
bem tande och samspel
* Bemötande och samspel *
  • Individ
  • Nätverk
  • Organisation och Vårdkedjor
  • Tillgänglighet
slide5

Orsaker till missbruk och beroende

Multifaktoriell bakgrund

Symptom

Sociala, psykosociala & psykologiska faktorer

Tankar

Känslor

Varseblivning

Minne

Dagliga funktioner

Relationer

Arbete

Sårbarhet

Neurobiologiska, neurokemiska

& genetiska faktorer

ett heterogent och komplext fenomen
Ett heterogent och komplext fenomen
  • Missbruk och beroende är multifaktoriella problem som kan lösas både med och utan professionell hjälp och professionell hjälp behöver nödvändigtvis inte alltid syfta till att ”bota”

”Vården och behandlingen bör präglas av en öppen och kritisk hållning till förenklade synsätt och endimensionella förklaringsmodeller, men också accepterandet av den enskildes unika bakgrund och förutsättningar. Att man accepterar olikheterna hos enskilda klienter och patienter och så långt som möjligt främjar individuella lösningar är också ett argument för pluralism” (NR s 34).

v gen ut ur missbruk
Vägen ut ur missbruk…
  • En långvarig process med flera olika faser, vars konkreta förlopp varierar med individuella omständigheter (t.ex kön, ålder, missbrukets svårighetsgrad, social situation och socialt nätverk).
  • Själva beteendeförändringen utgör bara ett sista (eller om man så vill första) steg.
  • Drivkrafter bakom förändring, är en kombination av negativa konsekvenser av missbruket och positiva omständigheter som ger hopp eller pekar på möjligheten till ett annat liv
  • Bestående missbruksfrihet hänger samman med kulturella och andra faktorer i omgivningen, som t.ex. stöd från närstående och tillgång till attraktiva alternativ till missbruket.
slide8

”Det är väl bra att vara drogfri…

… men sen måste man ju hitta nåt annat och jag hittar fan aldrig nåt annat. Det blir en jävla tristess bara.”

slide9
”Det var inte så svårt att sluta med själva drogen. Men att förändra sitt liv, det var inte roligt! Hade jag vetat hur det skulle bli så hade jag nog inte slutat. Man tvingas ta tag i så mycket skit som man inte velat kännas vid innan. Nu ser jag en lång tid av mörker framför mej och förhoppningsvis ett bra liv nånstans där framme. Men jag tar mitt liv på ett mycket större allvar nu.”
slide10
”Jag bara la av, pang! Jag vaknade en morgon och kände att livet höll på att åka iväg och jag stod kvar på perrongen. Jag hade börjat må lite dåligt också, panikångest och så på avtändningarna. Nu har jag egen familj och jag har min firma. Nu får jag bestämma över mej själv och ekonomin är en uppåtgående kurva. När jag ser vad jag har gjort är det som självförtroendet byggs upp mer och mer.”
det sv ra r allts inte att sluta missbruka det sv ra r att inte b rja igen
Det svåra är alltså inte att sluta missbruka… … det svåra är att inte börja igen

*

Det drogfria/nyktra livet måste få en egen

mening och ett eget innehåll som går utöver

det faktum att det är drogfritt…

att sluta missbruka
Att sluta missbruka
  • Kämpa mot det fysiska beroendet
  • Göra slut med sin stora passion
  • Klara situationer ensam
  • Bryta med den gamla bekantskapskretsen
  • Skaffa nytt umgänge
  • Ny identitet – som accepteras av andra
  • Lära sig nya färdigheter
  • ”Nytt arbete”
  • ”Byta social klass”
habilitering rehabilitering latin ha bilis
HABILITERING / REHABILITERING(latin: Ha´bilis)
  • Habil

Tjänlig, skicklig

  • Habilitering

Utveckling av ny förmåga

  • Rehabilitering

Återvinnande av förlorad förmåga

slide14

Bemötande

Att möta individen där den befinner sig –

kräver kunskap om och förståelse för:

LIVSSITUATION – Social, ekonomisk, kön, ålder, etnicitet

EMOTION – Hur personen känner

KOGNITION – Hur personen tänker

MOTIVATION – Vad är viktigt/oviktigt för personen

professionell hj lp
Professionell hjälp
  • ”Kuratorn, henne behöver jag inte tänka på hur hon mår av min berättelse”
  • ”Det är som rätten att vara egoist i en utsatt situation”
  • ”Människor som är inne i ett missbruk kan förstå, men dom kan inte ge mej något. Dom andra vännerna vill jag inte belasta och dom kan inte fatta vissa saker heller”

© Anette Skårner

professionell hj lp expertis och medm nsklighet
Professionell hjälpExpertis OCH Medmänsklighet
    • ”Allians”

– man kan tvinga människor till vård, men inte till förändring

  • ”Som en vän”
    • se klienten som person
    • själv framträda som person
    • lyssna på klientens egna uppfattningar
  • ”Renaming power won’t make it disappear” (Minuchin 1996)
  • Tolkningsföreträde
slide17

Lamberts metaanalys av faktorer

som förklarar utfall i psykoterapi

Den terapeutiska relationen (empati, respekt, värme m.m.), dvs. gemensamma faktorer; 30 %

Klientens förväntan på terapins effekt (vetskap om terapins anseende); 15 %

Utomterapeutiska faktorer

(jagstyrka, miljöstöd m.m.); 40 %

Metoder & tekniker 15 %

METOD eller RELATION?

(Lambert m.fl. 1992)

slide18

Terapeutiskt kontinuum

Förändring av yttre situation

Inre utveckling och förändring

Kognitiv

terapi

DBT

Psyk.dyn

Korttids-terapi

Interpers.

terapi

Socialt stöd

Omvådnad

Medicinsk

Behandling

Psyko-

farmaka

Stödterapi

Psykosocial behandling

Psyko-pedagogisk behandling

MI

Antabus

KBT

Återfalls-prevention

Campral

Revia

12-stegs-behandling

Psykodynamisk

Insikts-

terapi

slide19

Konceptuell nivå

Låg nivå: Aktivt vägledande behandling.

Fast struktur.

Hög nivå:Icke styrande behandlingsformer.

Mc Lachlan

slide20

Men…

    • Droger ger försämrad kognitiv förmåga.
    • Droger kan ge psykiatriska symptom.
    • Psykiska störningar/sjukdomar är vanliga bland personer med missbruk. Missbruk är vanligt bland
    • personer med psykiatrisk problematik
  • Gör det svårt att bedöma den egentliga funktionsnivån
slide21

PRINCIPER FÖR INSATSER VID KOMPLEXA PROBLEM

  • REALISTISKA MÅL – FÖRÄNDRING I EGEN TAKT
  • INVOLVERA BRUKARE OCH NÄTVERK
  • STÖD I BOENDE OCH VARDAG – FÖRUTSÄTTNING FÖR ”BEHANDLING”
  • SAMVERKAN MELLAN VÅRDGIVARE
bem tande organisation
Bemötande – Organisation

Hur väl arbetsgruppen fungerar och hur vården organiseras kan ha direkt påverkan på behandlingsresultaten. (Armelius, 2002).

Vårdens organisation påverkar också brukaren, vad gäller:

  • Respekt
  • Medinflytande
  • Tillgänglighet
  • Förutsägbarhet och överblick
  • Kontinuitet
  • Härbärgerande
slide23

Bemötande – Organisation

  • ÖKAD SUBSPECIALISERING – BEHOV AV ÖKAD SAMVERKAN
  • SUBSPECIALISERA KUNSKAP - INTE AV BRUKARE
  • FLYTTA VÅRDEN TILL BRUKARNA - INTE BRUKARNA TILL VÅRDEN
  • Koordination av vården, tex genom:
  • OPERATIVA TEAM
  • CASEMANAGEMENT
  • KONSULTATION
parallellprocesser
Parallellprocesser
  • Klientens/patientens beteende, känslor och reaktioner, smittar av sig på omgivningen och påverkar:

Personalgrupp och/eller vårdorganisation att överta och agera ut dennes mönster och konflikter.

  • Arbetsgruppens/organisationens sätt att agera och reagera, påverkar klienter/patienter att överta och

agera ut personalgruppens och/eller vård-organisationens mönster och konflikter.

utagerade instabila impulsstyrda klienter patienter
Utagerade instabila, impulsstyrda klienter/patienter
  • Svårt att härbärgera ångest och impulser.
  • Omedelbar behovstillfredsställelse, utagerande.
  • Klyvning ont/gott, idealisering/nedvärdering.
  • Externalisering av ansvar och kontroll

Effekt på personal/organisation:

  • Otålighet – akutingripanden
  • Brister i långsiktig planering
  • Kamp mellan olika vårdgivare
  • Konflikter i arbetsgruppen - vem har rätt, vem har fel.
  • Ideologistrider
  • Idealiserande och nedvärderande av vårdgivare och behandlingsmetoder
  • Ständigt sökande efter ”frälsningsläror”
  • Lösningen kommer utifrån – ny metod, mera resurser
instabil omogen dysfunktionell arbetsgrupp
Instabil – omogen / dysfunktionell arbetsgrupp
  • Öppna och/eller dolda konflikter kring arbete och ledning.
  • Otydlig eller rigid ansvars-, rollfördelning
  • Svag eller ”karismatisk” ledning
  • Konkurrerande subgrupper –informella ledare
  • Syndabockstänkande
  • Otydlig eller rigid struktur vad gäller regler och rutiner
  • Nedvärdering eller idealisering av egna verksamheten

Effekt på klient-/patientgruppen :

  • Konflikter och utagerande
  • Ständiga testande av gränser
  • Informella ledare
  • Rättroende/fanatisk anhängare
  • Utfrysning
  • Gränsöverskridande mellan klient - behandlare
  • Att man ”straffar ut sig”
  • Att man blir ”omotiverad” och avvisas
samverkan
Samverkan

Större behov av samverkan vid:

  • komplexa problem
  • Flera vårdgivare
  • Resurssvaga brukare
samverkan ur ett brukarperspektiv
Samverkan ur ett brukarperspektiv…

Det här med att man träffar dom samtidigt, då måste dom ju tänka på vad dom säger. Dom kan inte säga vad som helst eller skylla ifrån sig eller skylla på mej – att det är jag som har missförstått eller så. Nu verkar ju dom här jag har nu justa, men det finns ju dåliga också, det vet man ju. Så det blir som en liten säkerhetsgrej för en själv. Det blir som att ha en advokat nästan!

samverkan1
Samverkan
  • Samverkan är inte alltid lättare att få till inom en organisations olika delar än mellan olika huvudmän.
  • Exempelvis:

Samverkan allmänpsykiatri – psykiatrisk beroendevård

Samverkan vuxenenhet – funktionshinderenhet – försörjningsenhet

slide30
Det psykosociala perspektivet klargör att behandling knappast kan bli mer än en begränsad del av människors liv – även om kontakten periodvis kan vara både intensiv och betydelsefull. I ett längre perspektiv är det vad som händer utanför denna arena som är det väsentliga för vilken riktning förändringsprocessen tar.
  • Samhällets insatser för att få fler människor att lämna missbruket är alltså inte bara en vårdfråga, utan en del i en större och komplexare social och politisk fråga som bland annat handlar om hur det samhälle ser ut som möter den som försöker upphöra med sitt missbruk.
  • ”The stigma of addicition will cease a filter and shape the perceptions and responses of others” (Biernacki 1986)
till sist
Till sist……

Se människan inte bara missbrukaren!

dvs. att inte försvåra för individen att överge det liv som han eller hon inte vill leva genom att behandla henne som en person som hon inte längre vill vara…

ad