F r ndring motivation bem tande
Download
1 / 31

F r ndring Motivation Bem tande - PowerPoint PPT Presentation


  • 153 Views
  • Uploaded on

* Förändring * * Motivation * * Bemötande *. Socionom, fil dr Anette Skårner, Universitetslektor, Institutionen för socialt arbete. Psykolog, psykoterapeut Sven-Eric Alborn, Kliniksamordnare, Beroendekliniken. * Förändring *. Vem vill Förändras? Process

loader
I am the owner, or an agent authorized to act on behalf of the owner, of the copyrighted work described.
capcha
Download Presentation

PowerPoint Slideshow about ' F r ndring Motivation Bem tande ' - lourdes


An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript
F r ndring motivation bem tande

* Förändring ** Motivation ** Bemötande *

Socionom, fil dr Anette Skårner,

Universitetslektor, Institutionen för socialt arbete.

Psykolog, psykoterapeut Sven-Eric Alborn, Kliniksamordnare, Beroendekliniken.


F r ndring
* Förändring *

  • Vem vill Förändras?

  • Process

  • Sker i ett socialt och samhälleligt sammanhang

  • Olika förutsättningar för förändring

  • Till vad kan/skall man förändras?

  • Hur skall man förändras?

  • För vem skall man förändras?

  • Vill andra att man skall förändras?

  • Kan man acceptera att människor inte vill förändras (hela tiden)?

  • Tolerans för misslyckanden


Motivation
* Motivation *

  • Individuellt

  • Socialt

  • Samhälleligt

  • Hopp om förbättring

  • Rädsla för försämring

  • Motiverad till vad och när?

  • Ambivalens


Bem tande och samspel
* Bemötande och samspel *

  • Individ

  • Nätverk

  • Organisation och Vårdkedjor

  • Tillgänglighet


Orsaker till missbruk och beroende

Multifaktoriell bakgrund

Symptom

Sociala, psykosociala & psykologiska faktorer

Tankar

Känslor

Varseblivning

Minne

Dagliga funktioner

Relationer

Arbete

Sårbarhet

Neurobiologiska, neurokemiska

& genetiska faktorer


Ett heterogent och komplext fenomen
Ett heterogent och komplext fenomen

  • Missbruk och beroende är multifaktoriella problem som kan lösas både med och utan professionell hjälp och professionell hjälp behöver nödvändigtvis inte alltid syfta till att ”bota”

    ”Vården och behandlingen bör präglas av en öppen och kritisk hållning till förenklade synsätt och endimensionella förklaringsmodeller, men också accepterandet av den enskildes unika bakgrund och förutsättningar. Att man accepterar olikheterna hos enskilda klienter och patienter och så långt som möjligt främjar individuella lösningar är också ett argument för pluralism” (NR s 34).


V gen ut ur missbruk
Vägen ut ur missbruk…

  • En långvarig process med flera olika faser, vars konkreta förlopp varierar med individuella omständigheter (t.ex kön, ålder, missbrukets svårighetsgrad, social situation och socialt nätverk).

  • Själva beteendeförändringen utgör bara ett sista (eller om man så vill första) steg.

  • Drivkrafter bakom förändring, är en kombination av negativa konsekvenser av missbruket och positiva omständigheter som ger hopp eller pekar på möjligheten till ett annat liv

  • Bestående missbruksfrihet hänger samman med kulturella och andra faktorer i omgivningen, som t.ex. stöd från närstående och tillgång till attraktiva alternativ till missbruket.


”Det är väl bra att vara drogfri…

… men sen måste man ju hitta nåt annat och jag hittar fan aldrig nåt annat. Det blir en jävla tristess bara.”


”Det var inte så svårt att sluta med själva drogen. Men att förändra sitt liv, det var inte roligt! Hade jag vetat hur det skulle bli så hade jag nog inte slutat. Man tvingas ta tag i så mycket skit som man inte velat kännas vid innan. Nu ser jag en lång tid av mörker framför mej och förhoppningsvis ett bra liv nånstans där framme. Men jag tar mitt liv på ett mycket större allvar nu.”


”Jag bara la av, pang! Jag vaknade en morgon och kände att livet höll på att åka iväg och jag stod kvar på perrongen. Jag hade börjat må lite dåligt också, panikångest och så på avtändningarna. Nu har jag egen familj och jag har min firma. Nu får jag bestämma över mej själv och ekonomin är en uppåtgående kurva. När jag ser vad jag har gjort är det som självförtroendet byggs upp mer och mer.”


Det sv ra r allts inte att sluta missbruka det sv ra r att inte b rja igen
Det svåra är alltså inte att sluta missbruka… att livet höll på att åka iväg och jag stod kvar på perrongen. Jag hade börjat må lite dåligt också, panikångest och så på avtändningarna. Nu har jag egen familj och jag har min firma. Nu får jag bestämma över mej själv och ekonomin är en uppåtgående kurva. När jag ser vad jag har gjort är det som självförtroendet byggs upp mer och mer.” … det svåra är att inte börja igen

*

Det drogfria/nyktra livet måste få en egen

mening och ett eget innehåll som går utöver

det faktum att det är drogfritt…


Att sluta missbruka
Att sluta missbruka att livet höll på att åka iväg och jag stod kvar på perrongen. Jag hade börjat må lite dåligt också, panikångest och så på avtändningarna. Nu har jag egen familj och jag har min firma. Nu får jag bestämma över mej själv och ekonomin är en uppåtgående kurva. När jag ser vad jag har gjort är det som självförtroendet byggs upp mer och mer.”

  • Kämpa mot det fysiska beroendet

  • Göra slut med sin stora passion

  • Klara situationer ensam

  • Bryta med den gamla bekantskapskretsen

  • Skaffa nytt umgänge

  • Ny identitet – som accepteras av andra

  • Lära sig nya färdigheter

  • ”Nytt arbete”

  • ”Byta social klass”


Habilitering rehabilitering latin ha bilis
HABILITERING / REHABILITERING att livet höll på att åka iväg och jag stod kvar på perrongen. Jag hade börjat må lite dåligt också, panikångest och så på avtändningarna. Nu har jag egen familj och jag har min firma. Nu får jag bestämma över mej själv och ekonomin är en uppåtgående kurva. När jag ser vad jag har gjort är det som självförtroendet byggs upp mer och mer.”(latin: Ha´bilis)

  • Habil

    Tjänlig, skicklig

  • Habilitering

    Utveckling av ny förmåga

  • Rehabilitering

    Återvinnande av förlorad förmåga


Bemötande att livet höll på att åka iväg och jag stod kvar på perrongen. Jag hade börjat må lite dåligt också, panikångest och så på avtändningarna. Nu har jag egen familj och jag har min firma. Nu får jag bestämma över mej själv och ekonomin är en uppåtgående kurva. När jag ser vad jag har gjort är det som självförtroendet byggs upp mer och mer.”

Att möta individen där den befinner sig –

kräver kunskap om och förståelse för:

LIVSSITUATION – Social, ekonomisk, kön, ålder, etnicitet

EMOTION – Hur personen känner

KOGNITION – Hur personen tänker

MOTIVATION – Vad är viktigt/oviktigt för personen


Professionell hj lp
Professionell hjälp att livet höll på att åka iväg och jag stod kvar på perrongen. Jag hade börjat må lite dåligt också, panikångest och så på avtändningarna. Nu har jag egen familj och jag har min firma. Nu får jag bestämma över mej själv och ekonomin är en uppåtgående kurva. När jag ser vad jag har gjort är det som självförtroendet byggs upp mer och mer.”

  • ”Kuratorn, henne behöver jag inte tänka på hur hon mår av min berättelse”

  • ”Det är som rätten att vara egoist i en utsatt situation”

  • ”Människor som är inne i ett missbruk kan förstå, men dom kan inte ge mej något. Dom andra vännerna vill jag inte belasta och dom kan inte fatta vissa saker heller”

© Anette Skårner


Professionell hj lp expertis och medm nsklighet
Professionell hjälp att livet höll på att åka iväg och jag stod kvar på perrongen. Jag hade börjat må lite dåligt också, panikångest och så på avtändningarna. Nu har jag egen familj och jag har min firma. Nu får jag bestämma över mej själv och ekonomin är en uppåtgående kurva. När jag ser vad jag har gjort är det som självförtroendet byggs upp mer och mer.”Expertis OCH Medmänsklighet

  • ”Allians”

    – man kan tvinga människor till vård, men inte till förändring

  • ”Som en vän”

    • se klienten som person

    • själv framträda som person

    • lyssna på klientens egna uppfattningar

  • ”Renaming power won’t make it disappear” (Minuchin 1996)

  • Tolkningsföreträde


  • Lamberts metaanalys av faktorer att livet höll på att åka iväg och jag stod kvar på perrongen. Jag hade börjat må lite dåligt också, panikångest och så på avtändningarna. Nu har jag egen familj och jag har min firma. Nu får jag bestämma över mej själv och ekonomin är en uppåtgående kurva. När jag ser vad jag har gjort är det som självförtroendet byggs upp mer och mer.”

    som förklarar utfall i psykoterapi

    Den terapeutiska relationen (empati, respekt, värme m.m.), dvs. gemensamma faktorer; 30 %

    Klientens förväntan på terapins effekt (vetskap om terapins anseende); 15 %

    Utomterapeutiska faktorer

    (jagstyrka, miljöstöd m.m.); 40 %

    Metoder & tekniker 15 %

    METOD eller RELATION?

    (Lambert m.fl. 1992)


    Terapeutiskt kontinuum att livet höll på att åka iväg och jag stod kvar på perrongen. Jag hade börjat må lite dåligt också, panikångest och så på avtändningarna. Nu har jag egen familj och jag har min firma. Nu får jag bestämma över mej själv och ekonomin är en uppåtgående kurva. När jag ser vad jag har gjort är det som självförtroendet byggs upp mer och mer.”

    Förändring av yttre situation

    Inre utveckling och förändring

    Kognitiv

    terapi

    DBT

    Psyk.dyn

    Korttids-terapi

    Interpers.

    terapi

    Socialt stöd

    Omvådnad

    Medicinsk

    Behandling

    Psyko-

    farmaka

    Stödterapi

    Psykosocial behandling

    Psyko-pedagogisk behandling

    MI

    Antabus

    KBT

    Återfalls-prevention

    Campral

    Revia

    12-stegs-behandling

    Psykodynamisk

    Insikts-

    terapi


    Konceptuell nivå att livet höll på att åka iväg och jag stod kvar på perrongen. Jag hade börjat må lite dåligt också, panikångest och så på avtändningarna. Nu har jag egen familj och jag har min firma. Nu får jag bestämma över mej själv och ekonomin är en uppåtgående kurva. När jag ser vad jag har gjort är det som självförtroendet byggs upp mer och mer.”

    Låg nivå: Aktivt vägledande behandling.

    Fast struktur.

    Hög nivå:Icke styrande behandlingsformer.

    Mc Lachlan


    Men… att livet höll på att åka iväg och jag stod kvar på perrongen. Jag hade börjat må lite dåligt också, panikångest och så på avtändningarna. Nu har jag egen familj och jag har min firma. Nu får jag bestämma över mej själv och ekonomin är en uppåtgående kurva. När jag ser vad jag har gjort är det som självförtroendet byggs upp mer och mer.”

    • Droger ger försämrad kognitiv förmåga.

    • Droger kan ge psykiatriska symptom.

    • Psykiska störningar/sjukdomar är vanliga bland personer med missbruk. Missbruk är vanligt bland

    • personer med psykiatrisk problematik

  • Gör det svårt att bedöma den egentliga funktionsnivån


  • PRINCIPER FÖR INSATSER VID KOMPLEXA PROBLEM att livet höll på att åka iväg och jag stod kvar på perrongen. Jag hade börjat må lite dåligt också, panikångest och så på avtändningarna. Nu har jag egen familj och jag har min firma. Nu får jag bestämma över mej själv och ekonomin är en uppåtgående kurva. När jag ser vad jag har gjort är det som självförtroendet byggs upp mer och mer.”

    • REALISTISKA MÅL – FÖRÄNDRING I EGEN TAKT

    • INVOLVERA BRUKARE OCH NÄTVERK

    • STÖD I BOENDE OCH VARDAG – FÖRUTSÄTTNING FÖR ”BEHANDLING”

    • SAMVERKAN MELLAN VÅRDGIVARE


    Bem tande organisation
    Bemötande – Organisation att livet höll på att åka iväg och jag stod kvar på perrongen. Jag hade börjat må lite dåligt också, panikångest och så på avtändningarna. Nu har jag egen familj och jag har min firma. Nu får jag bestämma över mej själv och ekonomin är en uppåtgående kurva. När jag ser vad jag har gjort är det som självförtroendet byggs upp mer och mer.”

    Hur väl arbetsgruppen fungerar och hur vården organiseras kan ha direkt påverkan på behandlingsresultaten. (Armelius, 2002).

    Vårdens organisation påverkar också brukaren, vad gäller:

    • Respekt

    • Medinflytande

    • Tillgänglighet

    • Förutsägbarhet och överblick

    • Kontinuitet

    • Härbärgerande


    • Bemötande – Organisation att livet höll på att åka iväg och jag stod kvar på perrongen. Jag hade börjat må lite dåligt också, panikångest och så på avtändningarna. Nu har jag egen familj och jag har min firma. Nu får jag bestämma över mej själv och ekonomin är en uppåtgående kurva. När jag ser vad jag har gjort är det som självförtroendet byggs upp mer och mer.”

    • ÖKAD SUBSPECIALISERING – BEHOV AV ÖKAD SAMVERKAN

    • SUBSPECIALISERA KUNSKAP - INTE AV BRUKARE

    • FLYTTA VÅRDEN TILL BRUKARNA - INTE BRUKARNA TILL VÅRDEN

    • Koordination av vården, tex genom:

    • OPERATIVA TEAM

    • CASEMANAGEMENT

    • KONSULTATION


    Parallellprocesser
    Parallellprocesser att livet höll på att åka iväg och jag stod kvar på perrongen. Jag hade börjat må lite dåligt också, panikångest och så på avtändningarna. Nu har jag egen familj och jag har min firma. Nu får jag bestämma över mej själv och ekonomin är en uppåtgående kurva. När jag ser vad jag har gjort är det som självförtroendet byggs upp mer och mer.”

    • Klientens/patientens beteende, känslor och reaktioner, smittar av sig på omgivningen och påverkar:

      Personalgrupp och/eller vårdorganisation att överta och agera ut dennes mönster och konflikter.

    • Arbetsgruppens/organisationens sätt att agera och reagera, påverkar klienter/patienter att överta och

      agera ut personalgruppens och/eller vård-organisationens mönster och konflikter.


    Utagerade instabila impulsstyrda klienter patienter
    Utagerade instabila, impulsstyrda klienter/patienter att livet höll på att åka iväg och jag stod kvar på perrongen. Jag hade börjat må lite dåligt också, panikångest och så på avtändningarna. Nu har jag egen familj och jag har min firma. Nu får jag bestämma över mej själv och ekonomin är en uppåtgående kurva. När jag ser vad jag har gjort är det som självförtroendet byggs upp mer och mer.”

    • Svårt att härbärgera ångest och impulser.

    • Omedelbar behovstillfredsställelse, utagerande.

    • Klyvning ont/gott, idealisering/nedvärdering.

    • Externalisering av ansvar och kontroll

      Effekt på personal/organisation:

    • Otålighet – akutingripanden

    • Brister i långsiktig planering

    • Kamp mellan olika vårdgivare

    • Konflikter i arbetsgruppen - vem har rätt, vem har fel.

    • Ideologistrider

    • Idealiserande och nedvärderande av vårdgivare och behandlingsmetoder

    • Ständigt sökande efter ”frälsningsläror”

    • Lösningen kommer utifrån – ny metod, mera resurser


    Instabil omogen dysfunktionell arbetsgrupp
    Instabil – omogen / dysfunktionell arbetsgrupp att livet höll på att åka iväg och jag stod kvar på perrongen. Jag hade börjat må lite dåligt också, panikångest och så på avtändningarna. Nu har jag egen familj och jag har min firma. Nu får jag bestämma över mej själv och ekonomin är en uppåtgående kurva. När jag ser vad jag har gjort är det som självförtroendet byggs upp mer och mer.”

    • Öppna och/eller dolda konflikter kring arbete och ledning.

    • Otydlig eller rigid ansvars-, rollfördelning

    • Svag eller ”karismatisk” ledning

    • Konkurrerande subgrupper –informella ledare

    • Syndabockstänkande

    • Otydlig eller rigid struktur vad gäller regler och rutiner

    • Nedvärdering eller idealisering av egna verksamheten

      Effekt på klient-/patientgruppen :

    • Konflikter och utagerande

    • Ständiga testande av gränser

    • Informella ledare

    • Rättroende/fanatisk anhängare

    • Utfrysning

    • Gränsöverskridande mellan klient - behandlare

    • Att man ”straffar ut sig”

    • Att man blir ”omotiverad” och avvisas


    Samverkan
    Samverkan att livet höll på att åka iväg och jag stod kvar på perrongen. Jag hade börjat må lite dåligt också, panikångest och så på avtändningarna. Nu har jag egen familj och jag har min firma. Nu får jag bestämma över mej själv och ekonomin är en uppåtgående kurva. När jag ser vad jag har gjort är det som självförtroendet byggs upp mer och mer.”

    Större behov av samverkan vid:

    • komplexa problem

    • Flera vårdgivare

    • Resurssvaga brukare


    Samverkan ur ett brukarperspektiv
    Samverkan ur ett brukarperspektiv… att livet höll på att åka iväg och jag stod kvar på perrongen. Jag hade börjat må lite dåligt också, panikångest och så på avtändningarna. Nu har jag egen familj och jag har min firma. Nu får jag bestämma över mej själv och ekonomin är en uppåtgående kurva. När jag ser vad jag har gjort är det som självförtroendet byggs upp mer och mer.”

    Det här med att man träffar dom samtidigt, då måste dom ju tänka på vad dom säger. Dom kan inte säga vad som helst eller skylla ifrån sig eller skylla på mej – att det är jag som har missförstått eller så. Nu verkar ju dom här jag har nu justa, men det finns ju dåliga också, det vet man ju. Så det blir som en liten säkerhetsgrej för en själv. Det blir som att ha en advokat nästan!


    Samverkan1
    Samverkan att livet höll på att åka iväg och jag stod kvar på perrongen. Jag hade börjat må lite dåligt också, panikångest och så på avtändningarna. Nu har jag egen familj och jag har min firma. Nu får jag bestämma över mej själv och ekonomin är en uppåtgående kurva. När jag ser vad jag har gjort är det som självförtroendet byggs upp mer och mer.”

    • Samverkan är inte alltid lättare att få till inom en organisations olika delar än mellan olika huvudmän.

    • Exempelvis:

      Samverkan allmänpsykiatri – psykiatrisk beroendevård

      Samverkan vuxenenhet – funktionshinderenhet – försörjningsenhet


    • Det psykosociala perspektivet klargör att behandling knappast kan bli mer än en begränsad del av människors liv – även om kontakten periodvis kan vara både intensiv och betydelsefull. I ett längre perspektiv är det vad som händer utanför denna arena som är det väsentliga för vilken riktning förändringsprocessen tar.

    • Samhällets insatser för att få fler människor att lämna missbruket är alltså inte bara en vårdfråga, utan en del i en större och komplexare social och politisk fråga som bland annat handlar om hur det samhälle ser ut som möter den som försöker upphöra med sitt missbruk.

    • ”The stigma of addicition will cease a filter and shape the perceptions and responses of others” (Biernacki 1986)


    Till sist
    Till sist…… knappast kan bli mer än en begränsad del av människors liv – även om kontakten periodvis kan vara både intensiv och betydelsefull. I ett längre perspektiv är det vad som händer utanför denna arena som är det väsentliga för vilken riktning förändringsprocessen tar.

    Se människan inte bara missbrukaren!

    dvs. att inte försvåra för individen att överge det liv som han eller hon inte vill leva genom att behandla henne som en person som hon inte längre vill vara…


    ad