1 / 25

Riskbedömningar

Riskbedömningar. Maria Carling, SGI maria.carling@swedgeo.se tfn:013-201826. Ny litteratur. NV-rapport 5978: Att välja efterbehandlingsåtgärd NV-rapport 5977: Riskbedömning av förorenade områden NV-rapport 5976: Riktvärden för förorenad mark

gavivi
Download Presentation

Riskbedömningar

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Riskbedömningar Maria Carling, SGI maria.carling@swedgeo.se tfn:013-201826

  2. Ny litteratur • NV-rapport 5978: Att välja efterbehandlingsåtgärd • NV-rapport 5977: Riskbedömning av förorenade områden • NV-rapport 5976: Riktvärden för förorenad mark • Beräkningsprogrammet för riktvärden för förorenad mark (version 1.00) • Flertal rapporter från Hållbar Sanering

  3. Innehåll • Vad är en riskbedömning? • Olika typer av riskbedömningar • Representativ halt

  4. Riskbedömning - Riskvärdering • Riskbedömning: vetenskaplig bedömning av hälso- och miljörisker • Riskvärdering: miljömässig, teknisk, ekonomisk och politisk värdering av risker och åtgärder

  5. När uppstår en risk? Skydds- objekt Förorenings- källa (Riskobjekt) Transportväg Spridning i mark, vatten el luft Förorening i mark, grundvatten, sediment Människa Miljö

  6. Riskbedömningens centrala frågor • Vilka risker och vilken belastning innebär föroreningssituationen idag och i framtiden? • Vilken riskreduktion krävs för att nå en acceptabel risknivå?

  7. Syften med riskbedömningen En riskbedömning ska: • identifiera vilka föroreningar som förekommer • uppskatta halter, mängder och fördelning av föroreningar • bedöma eller beräkna transport och spridning av föroreningar • identifiera exponeringsvägar för olika typer av markanvändning • uppskatta hälsoeffekter • uppskatta miljöeffekter

  8. Riskbedömning – inledande steg Identifiering av • Styrande ämnen • Exponering/spridning ►vad är den största risken? ►har vi undersökningar som är tillräckliga?

  9. Riskbedömningsmetodik – strukturerat angreppssätt Problembeskrivning Effektanalys (bedömning av effekter) Exponeringsanalys (bedömning av spridning o exponering) Riskkarakterisering (sammanvägd riskbedömning)

  10. Riskklassning enl MIFO Riskklassning baserat på: • Föroreningarnas farlighet • Föroreningsnivå • Spridningsförutsättningar • Känslighet och skyddsvärde Samma utgångspunkter/rubriker kan användas i andra typer av riskbedömningar

  11. Förenklad riskbedömning • Är området förorenat? • Jmf med bakgrundshalter • Förenklad riskbedömning • Beskriv problemet • Ta fram representativa halter för området • Välj riskbaserade haltkriterier (jämförvärden) • Jmf representativ halt med haltkriterier • Beskriv osäkerheter • Beskriv miljö- och hälsorisker, belastning, behov av riskreduktion Problembeskrivning Exponeringsanalys Effektanalys Riskkarakterisering

  12. Fördjupad riskbedömning T ex om… • Generella riktvärden saknas/inte är tillämpliga • Komplicerad o omfattande föroreningssituation • Komplicerad spridningsbild • ”Generella” beräkningsmodeller inte räcker till för att beskriva situationen • Hotade el särskilt skyddsvärda arter/ekosystem i (när-)området

  13. NVs generella riktvärden • Finns för förorenad mark • Reviderade, redovisas i NV-rapport 5976 • Ej juridiskt bindande • Ett av flera verktyg i riskbedömningen

  14. Generella riktvärden – hur ska de användas ? • Rekommendationer, endel i den totala riskbedömningen • Anger föroreningshalt där inga skadliga effekter på hälsa o miljö förväntas • Innebär inte ”noll risk”, utan acceptabel risk • Beräknade utifrån ett nationellt perspektiv • Finns för enskilda ämnen och vissa grupper av ämnen

  15. Exempel på övriga jämförvärden(jmf tabell i NV-rapport 5977) • Bakgrundshalter i mark, NV Rapport 4640 • Bedömningsgrunder för miljökvalitet, tillstånd:Sjöar och vattendrag, NV rapport 4913 (ytvatten,sediment, vattenmossa, fisk)Grundvatten, NV rapport 4915 (Cd, Zn, Pb, As)Kust och hav, NV rapport 4914 • Dricksvattenkriterier, SLV 2001: 30, SOSFS 3002:17 • WHO – dricksvatten • Riktvärden från t.ex. Kanada, USA, Nederländerna, Norge

  16. Fördjupad riskbedömning Två principiella angreppssätt: • Bedömningen utgår från den faktiska föroreningssituationen och beskriver risk utifrån exponeringsförutsättningar (risknivå) • Bedömningen utgår från effektbaserade lågrisknivåer o utifrån exponeringsförutsättningar beräknas acceptabla halter (riktvärden)

  17. Exempel på andra delar i en riskbedömning – främst i fördjupad riskbedömning • Beräkning av exponeringssituationen, t ex CalTOX • Beskrivning av sannolikhet att överskrida ett riktvärde el akuttoxisk halt • Ekotoxikologiska tester (bedömning av effekter)

  18. Kvantifiering av exponeringsvägar (CalTOX) – exempel kemtvätt, PCE storlek på exponering exponeringväg till människa typ av medium

  19. Beräknade risknivåer – exempel kemtvätt, PCE % av acceptabel exponeringsnivå 0,05 mg/kg kroppsvikt (TDI) och dag vid inhalering av inom- och utomhusluft samt intag av hemodlade grönsaker

  20. Om intag av bladgrönsaker viktig exponeringsväg – vilket ämne har störst betydelse? Intag av bladgrönsaker som % av TDI vid olika markkoncentrationer Upptag i bladgrönsaker utgörs av rotupptag, bevattning m grundvatten, upptag fr luft samt deposition av jordpartiklar Ämne 1 o 3 mest relevanta ur risksynpunkt. Risken beror av vilken markkoncentration som grönsakerna odlas i. Exponeringsmodellering (Exempel fr Envinova, Annika Åberg)

  21. Sannolikhetsplot på många analysdata – arsenikförorenat sågverksområde Sannolikhet – överskrider acceptabel halt (35 mg/kg) → 17 % Sannolikhet – överskrider akut risk (tröskelkonc 100 mg/kg TS) → 6 % Anger även andelen av området som överskrider en viss halt Kvantifiering av risk – exempel Scharins (Exempel fr Huvudstudie 2008, Geo Innova)

  22. Representativ halt • Vilken halt ska man jämföra riktvärdena mot? ►Den halt som bäst representerar föroreningssituationen

  23. Representativ halt • Objektspecifik • Påverkas av: • Dominerande exponeringsvägar • Långtidsrisk el akut risk • Antal data • Hur representativa mätdata är • Vilken säkerhet i jmf • Val av statistisk metod • Förhandskunskap om området

  24. Representativ halt - långtidsrisker UCLM= upper confidence limit of the mean ≈ den övre gränsen för vad den verkliga medelhalten i området kan vara

  25. Statistik förorenade områden • Statistisk sammanställning – bra uppfattning om den generella föroreningsnivån • Förorenade områden – heterogen haltfördelning - egenskapsområden • Medelvärde: medelhalt inom området, relevant för att bedöma om området behöver saneras • Akut toxicitet – maxhalt?

More Related