Teologin under medeltiden

Teologin under medeltiden • ”medeltiden” ofta negativ beteckning, tiden mellan två stora perioder, antiken och renässansen • Medeltiden – västlig teologi fram till reformationen • Två strömningar påverkar teologin • Skolasticism • Den västliga humanismen

Teologin under medeltiden • Patristiska tiden avslutas med att romarriket faller samman • Rom föll c. 410 genom Alaric – hotet från norr • Lång tid av instabilitet, osäkerhet och allmän förvirring • ”den mörka medeltiden” – kulturellt och bildningsmässigt förfall • Teologisk diskussion som på 200-talet - överlevnad

Teologin under medeltiden • Östra medelhavsområdet särskilt osäkert, särskilt från 600-talet och framåt • Islam inträder på den religiösa arenan • Kristendomen igen en minoritetsreligion • Medelhavsområdets osäkerhet leder till att teologins centrum förflyttas till nya regioner – västeuropa • Först på 1000-talet större stabilitet

Teologin under medeltiden • Det forna romarriket får 3 större religiösa centrum • 1) Bysans, Konstantinopel • Östlig kristendom, grekiska, djup förankring i den patristiska traditionen • Athanasius och de kappodociska fäderna • K. huvudstad i Bysans 330-1453, föll för islamska styrkor • Bysantisk teologi > 1453

Teologin under medeltiden • 2) Centra i västeuropa: Frankrike, Tyskland och norra Italien • Utvecklas kring universitetsskolorna och delvis också kring påvestolen och katedralen i Rom • 3) Den expandernande Isslam-vågen • Övertar allt större områden i östra och södra medelhavsregionen • I slutet av 1400-talet ett konkret hot mot Europa • Motståndet lyckas i Spanien och vid slaget utanför Wien 1523

Teologin under medeltiden • Kort om östkyrkans utveckling • Tyngdpunkt från Antiokia och Alexandria till Konstantinopel • Fjärmas alltmer från västkyrkan • Central skillnad i frälsningsförståelsen: • I väst alltmer i juridiska termer • I öst mera om gudomliggörandet • Ständig oro i ’filiogue-frågan’, särskilt på 800- och 900-talen • Slutlig shism 1054 • Teologisk växelverkan minskar > de grekiska kyrkofäderna förringas • Nyansats först på 1900-talet i väst att upptäcka de grekiska kyrkfäderna

Teologin under medeltiden • Skillnader mellan öst och väst också politiska, kulturella och historiska • Östkyrkans centrum efter Konstantinopels fall mot ryska patriarkat, som grundats på 1100-talet, Moskva och Kiev • Teologisk misstänksamhet mot intellektuella systematiseringar, i stället tron som något givet som bör försvaras mot missförstånd • Stark traditionsförståelse

Teologin under medeltiden • 2 konflikter inom östkkyrkan • A) Dispyten om ikonens ställning 725-842 • Bakgrund i en missionstanke: är ikonen en tröskelfråga för att kunna omvända muslimer och judar? • Teologiskt: kan Gud avbildas? • B) Dispyten om stillhetsmeditationen på 1300-talet • Meditationsstil med fysiska övningar > att se Gud • Löstes med distinktion mellan Guds essens och Gud verkan (Gregorius Palamas) • Västkyrkan helt oförstående

Teologin under medeltiden • Västkyrkans utveckling: • I centrala kloster och universitet, där teologin central • Universitet: 4 fakulteter: HF (lägre), TF, Medicin och Juridik (högre) • Klosterteologer: Lanfranc (1010-1089) och Anselm av Canterbury (1033-1109) • Paris: Peter Abelard (1079-1142), Albert den store (1200-1280), Thomas av Aquino (1225-1274), Bonaventura (1217-1274) och Duns Scotus (1265-1308) • Tyska universitet allt viktigare på 1300- och 1400-talen

Teologin under medeltiden • 1) Teologisk utveckling uteslutande på västliga kyrkofäder, särskilt Augustinus • 2) Skolastisk teologi; ex. Lombardus ’Four Books of the Centences’ som sammanställer citat från skriften och kyrkofäder som studenter skall kommentera och reda ut motsägelser • Stor genomslagskraft och skolning i Augustinsk teologi • Senare egen genre: ’commentaries on the sentences – skolastisk, skol-människor

Teologin under medeltiden • Skolastik 1200-1500-talen • Rationell argumentering, betonar förnuftets roll och logiskt tänkande, systematiska framställningar • Subtila distinktioner och nya metoder för att öka överskådligheten i den kristna tron • Brottning mellan tro och vetande • Dock inga specifika trossystem eller helt gemensamt utmärkande trosföreställningar som särskilt centrala • Anknyter gärna till filosofi, särskilt Aristoteles genom Thomas av Aquino

Teologin under medeltiden • Debatten mellan realism och nominalism • Realism unde tidig skolastik (1200-1350) • Allmänbegrepp existerar • Två riktningar Thomism (dominikaner) och Scotism (fransiskaner) • 3 tolkningar: a) universalia hos Gud före tingen (Platon), b) Universalia i tingen (Aristoteles) coh c) Universalia efter vår varseblivning

Teologin under medeltiden Nominalism under senare skolastik • Allmänbegrepp är en tankekonstruktion • Två riktningar: • Den moderna vägen (Occam, Gabriel Biel) betonar människans ansvar och att förmågan finns att t.ex. Motstå synd och vända sig till Gud (Jfr. Pelagianism) • Ny-augustinism, som anknyter till Augustinus’ nådelära och Guds totala dominans

Teologin under medeltiden • Motreaktion mot skolastisimen • Renässansen uppkommer på 1300-talet med huvudtyngdpunkt i norra Italien • man vände sig helt mot den skolastiska stilen genom att ignorera den – i stället mera strikt bibelutläggning och inriktning på den patristiska tidens skrifter • Orsaker till Italien? • A) skolastiken inte påverkat tänkandet i Italien • B) Italien bar hela tiden med sina ruiner från stormaktstiden minnet från det stora romerska arvet – här uppkommer det nyvaknade intresset för antiken • C) när Konstantinopel till slut föll ledde detta till en utflyttning av grekisk-talande intellektian och det närmaste tillflyktsorten blev Italien. • -reenässanshumanismen ingen enhetlig rörelse!

Teologin under medeltiden • 3) Under medeltiden utvecklas sakramentsläran (under patristiska tiden endast korta reflektioner över dop och nattvard) • Med ökad bildning behov att intellektuellt ge en grund för kyrkans offentliga tillbedjan • Utvecklade teologin kring sakrament, deras antal, roll och betydelse i det kristna livet

Teologin under medeltiden • 4) Utveckling ab nådens teologi • Bakgrund i Augustinus, som utvecklade sin nådesteologi i en polemisk situation mot Pelagius • Teologerna under denna period såg sin uppgift i att nu i ’lugn och ro’ utveckla nådesteologi, systematisera den på ett sätt som Aygustinus inte kunde göra, dra ut dess konsekvenser och ge den en stadig teologisk grund • Denna teologiska utveckling lade grunden för reformationstidens teologer att bita i

Teologin under medeltiden • 5) Utveckling av Mariologin • under denna period utvecklas mer eller mindre djupsinniga reflektioner över syndens och arvsyndens väsen som utmynnar i en diskussion kring gudsmoder Marias roll i frälsningsförståelsen • särskilt Duns Scouts utvecklar en distinkt mariologi och ger den en teologisk förankring • strid mellan parter som antar att Maria var oberörd av arvsynd och de som motsätter sig detta • också diskussioner om Marias roll i den kristna försoningstanken – liksom av liknande betydelse som Jesus

Teologin under medeltiden • Ad Fontes • en allmän återknytning till teologins grund och tidiga källor följer med renässansens program • utveckling åt skrifttolkning och intresse för bibelutläggning ökar igen • utveckling av filologiska och textkritiska metoder • samtidigt också en medvetenhet om att den latinska översättningen av skriften – Vulgatan som spridits i stora mängder under medeltiden– inte var så tillförlitlig – ny vänding mot läsning på originalspråken

Teologin under medeltiden • renässanshumanismens kritik av skolastiken bygger till en stor del på att den bygger sin teologi på en mycket dålig latinsk översättning av den heliga skriften ( Erasmus av Rotterdam) • för att rädda teologin måste också teologins grund, bibeln, fås i bättre skick • ex. läran om äktenskapets sakrament bygger på Ef. 5: 31-32 som på grekiska har ordet för mysterium, men i latin blivit ’sakrament’ • ex. om mariologin Luk. 1:28 där Gabriel säger åt Maria att hon är full av nåd, medan Erasmus utifrån den grekiska texten påpekar att det handlar om att Maria är ’en som är favoriserad’ eller ’ den som har fått en favör’ • Erasmus gav ut den första tryckta versionen av NT på grekiska 1516 som gav teologer möjlighet att jämföra översättningar

Teologin under medeltiden