V lkommen
This presentation is the property of its rightful owner.
Sponsored Links
1 / 16

Välkommen! PowerPoint PPT Presentation


  • 143 Views
  • Uploaded on
  • Presentation posted in: General

Välkommen!. SBU . ”Ibland kan mediciner få en demenssjuk person att må bättre, men minst lika viktig som den medicinska behandlingen, är de andra insatser som görs för att personen ska få en så bra vardag som möjligt”. Demenssjukdom.

Download Presentation

Välkommen!

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Presentation Transcript


V lkommen

Välkommen!


V lkommen

SBU

”Ibland kan mediciner få en demenssjuk person att må bättre, men minst lika viktig som den medicinska behandlingen, är de andra insatser som görs för att personen ska få en så bra vardag som möjligt”


Demenssjukdom

Demenssjukdom

  • Samlingsnamn på flera symptom som beror på sjukdom - skada på hjärnans nervceller

  • Minnesfunktion – kognitiv funktion nedsätts

  • Nervcellsdöd

  • 140.000 personer

  • Risken att drabbas ökar med stigande ålder

  • Obotlig sjukdom, förkortar livslängd

  • 2/3 har Alzheimerssjukdom

  • Vaskulär demens 10%

  • Frontallobsdemens 5%


Olika demenssjukdomar

Olika demenssjukdomar

  • Alzheimers sjukdom - Levy Body demens – Pannlobsdemens

  • Hjärnans nervceller förstörs

  • Vaskulär demens - blodkärlen skadas

  • Sekundära

  • Skalltrauma, alkohol, infektionssjukdomar


Symtom vid demenssjukdom

Symtom – vid demenssjukdom

  • Minnesstörning

  • Afasi – svårt att uttrycka sig i tal och skrift

  • Apraxi – svårt att utföra praktiska funktioner

  • Agnosi – känner inte igen föremål

  • Förändrad personlighet

  • Nedsatt orienteringsförmåga

  • Nedsatt kropps - rums uppfattning


Behandling

Behandling

  • Bemötandet – miljön är viktig

  • Ebixa -memantin

  • Aricept - kolinesterashämmare

  • Exelon - rivastigmin

  • Reminyl-galantamin

  • Bra kontroll av blodtrycket och blodfetter i medelåldern

  • Aktivt liv

  • Relationer

  • Att utmana hjärnan


Vaskul r demens symtom

Vaskulär demens – symtom

Nedsatt initiativförmåga

Svårigheter att planera – genomföra saker

Personlighetsförändringar

Gångsvårigheter

Förlopp – symtom varierar beroende på vilka områden i hjärnan som skadas.

Symtomen kommer ofta plötsligare än vid Alzheimerssjukdom

Stabilt en tid – försämras


Lewy body symtom

Lewy body - symtom

Störd dröm sömn – flera år före de andra symtomen

Hallucinationer

Nedsatt uppmärksamhetsgrad

Påtaglig trötthet

Symtomen kan variera under dagen (mild/stark)

Minnesstörningar

Väl orienterade – men svårt att bedöma avstånd – uppfatta tredimensionellt

Stela muskler – långsamma hasande rörelser


Frontallobsdemens symtom

Frontallobsdemens - Symtom

Personligheten förändras

Språket utarmas

Emotionellt förändrade

Hämningsbortfall

Distanslöshet

Humör svängningar


Bpsd beteendem ssiga och psykiska symtom vid demenssjukdom

BPSD Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom

  • Depression

  • Ångest

  • Aggressivitet

  • Misstänksamhet

  • Hallucinationer

  • Vandring - oro

  • Plockighet

  • Upprepade beteenden

  • Rop - skrik


Fallbeskrivning svea 84 r

Fallbeskrivning Svea 84 år

  • Svea har Alzheimers sjukdom. Hon fick sin diagnos för 6 år sedan.

  • Förutom demenssjukdomen så har Svea hjärtsvikt och osteoporos.

  • Svea bor i särskilt boende sedan maken dog för 5 år sedan och har verkat trivas i äldreboendet.

  • Hon har en dotter här i Umeå och en son i Stockholm. Er relation är god.

  • Svea behöver i stort sett hjälp med all ADL. Allt har fungerat bra fram tills nyligen då hon ffa börjat värja sej vid hjälp med dusch.

  • Hon vill numera ofta inte stiga ur sängen på morgonen.

  • Ibland ropar hon och slår mot dej när du ska hjälpa henne upp. Har varit mer orolig på sista tiden och häromdagen ramlade hon över sin rollator inne på sitt rum, men lyckades själv ta sej upp efter fallet.

  • Svea äter också sämre på sista tiden och ser blek och allvarsam ut.

  • Vad tror ni den förändrade situationen kan bero på?

  • Vad kan ni göra för att det ska fungera bättre?


Vad kan den f r ndrade situationen bero p ex p tg rder

Vad kan den förändrade situationen bero på?Ex på åtgärder

  • Smärta?

  • Försämrad i sin sjukdom

  • Hjärtsvikt – andning, bensvullnad, andfåddhet,

  • Magen – Funkar den,

  • Urinvägar - Uvi? Luktar urinen, Inkontinens?

  • Ny personal/KP

  • Fallet

  • Tänderna u.a?

  • Läkemedel – ändringar?

  • Sömn – fråga upp, sängmiljö?

  • Depression – Fråga hur det känns

  • Allmäntillstånd – blek, trött, vikt

  • Bemötandet – besviken, misstänksam


Vad g r vi nu ex p tg rder

Vad gör vi nu?Ex på åtgärder

  • KP

  • Närstående

  • Kommunikation

  • Dokumentation

  • Ssk/doktor– Lm/Rond

  • Sjg/At/Dietist/Tandläkare

  • Tänk 24h/Observationer

  • Genomförandeplan/team träff


Matsituationen ex p tg rder

MatsituationenEx på åtgärder

  • Tidpunkt

  • Tandstatus

  • Vikt

  • Vad tycker hon om. Får hon välja?

  • Konsistens

  • Måltidsmiljö

  • Bordsplacering/Sittställning

  • Dokumentera hur det går - när det funkar / inte funkar....

  • Dela med dej av dina knep


Hur kan vi f duscha svea ex p tg rder

Hur kan vi få duscha Svea?Ex på åtgärder

  • Uteslut smärta

  • Bemötandet

  • Minimera antalet personal

  • Identifiera vad som funkar/inte funkar - framgångsfaktorer

  • Tidpunkt – hur ofta?

  • Bada, dela upp

  • Man/kvinna?

  • Skäms p.g.a. inkontinens? – ledtrådar i smutstvätten

  • Tvättar hon sig själv – verkar hon fräsch?

  • KP – anhörigkontakt – Kommunicera!

  • Dokumentera


  • Login