v lkommen
Download
Skip this Video
Download Presentation
Välkommen!

Loading in 2 Seconds...

play fullscreen
1 / 16

V lkommen - PowerPoint PPT Presentation


  • 218 Views
  • Uploaded on

Välkommen!. SBU . ”Ibland kan mediciner få en demenssjuk person att må bättre, men minst lika viktig som den medicinska behandlingen, är de andra insatser som görs för att personen ska få en så bra vardag som möjligt”. Demenssjukdom.

loader
I am the owner, or an agent authorized to act on behalf of the owner, of the copyrighted work described.
capcha
Download Presentation

PowerPoint Slideshow about 'V lkommen' - galeno


An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript
slide3
SBU

”Ibland kan mediciner få en demenssjuk person att må bättre, men minst lika viktig som den medicinska behandlingen, är de andra insatser som görs för att personen ska få en så bra vardag som möjligt”

demenssjukdom
Demenssjukdom
  • Samlingsnamn på flera symptom som beror på sjukdom - skada på hjärnans nervceller
  • Minnesfunktion – kognitiv funktion nedsätts
  • Nervcellsdöd
  • 140.000 personer
  • Risken att drabbas ökar med stigande ålder
  • Obotlig sjukdom, förkortar livslängd
  • 2/3 har Alzheimerssjukdom
  • Vaskulär demens 10%
  • Frontallobsdemens 5%
olika demenssjukdomar
Olika demenssjukdomar
  • Alzheimers sjukdom - Levy Body demens – Pannlobsdemens
  • Hjärnans nervceller förstörs
  • Vaskulär demens - blodkärlen skadas
  • Sekundära
  • Skalltrauma, alkohol, infektionssjukdomar
symtom vid demenssjukdom
Symtom – vid demenssjukdom
  • Minnesstörning
  • Afasi – svårt att uttrycka sig i tal och skrift
  • Apraxi – svårt att utföra praktiska funktioner
  • Agnosi – känner inte igen föremål
  • Förändrad personlighet
  • Nedsatt orienteringsförmåga
  • Nedsatt kropps - rums uppfattning
behandling
Behandling
  • Bemötandet – miljön är viktig
  • Ebixa -memantin
  • Aricept - kolinesterashämmare
  • Exelon - rivastigmin
  • Reminyl-galantamin
  • Bra kontroll av blodtrycket och blodfetter i medelåldern
  • Aktivt liv
  • Relationer
  • Att utmana hjärnan
vaskul r demens symtom
Vaskulär demens – symtom

Nedsatt initiativförmåga

Svårigheter att planera – genomföra saker

Personlighetsförändringar

Gångsvårigheter

Förlopp – symtom varierar beroende på vilka områden i hjärnan som skadas.

Symtomen kommer ofta plötsligare än vid Alzheimerssjukdom

Stabilt en tid – försämras

lewy body symtom
Lewy body - symtom

Störd dröm sömn – flera år före de andra symtomen

Hallucinationer

Nedsatt uppmärksamhetsgrad

Påtaglig trötthet

Symtomen kan variera under dagen (mild/stark)

Minnesstörningar

Väl orienterade – men svårt att bedöma avstånd – uppfatta tredimensionellt

Stela muskler – långsamma hasande rörelser

frontallobsdemens symtom
Frontallobsdemens - Symtom

Personligheten förändras

Språket utarmas

Emotionellt förändrade

Hämningsbortfall

Distanslöshet

Humör svängningar

bpsd beteendem ssiga och psykiska symtom vid demenssjukdom
BPSD Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom
  • Depression
  • Ångest
  • Aggressivitet
  • Misstänksamhet
  • Hallucinationer
  • Vandring - oro
  • Plockighet
  • Upprepade beteenden
  • Rop - skrik
fallbeskrivning svea 84 r
Fallbeskrivning Svea 84 år
  • Svea har Alzheimers sjukdom. Hon fick sin diagnos för 6 år sedan.
  • Förutom demenssjukdomen så har Svea hjärtsvikt och osteoporos.
  • Svea bor i särskilt boende sedan maken dog för 5 år sedan och har verkat trivas i äldreboendet.
  • Hon har en dotter här i Umeå och en son i Stockholm. Er relation är god.
  • Svea behöver i stort sett hjälp med all ADL. Allt har fungerat bra fram tills nyligen då hon ffa börjat värja sej vid hjälp med dusch.
  • Hon vill numera ofta inte stiga ur sängen på morgonen.
  • Ibland ropar hon och slår mot dej när du ska hjälpa henne upp. Har varit mer orolig på sista tiden och häromdagen ramlade hon över sin rollator inne på sitt rum, men lyckades själv ta sej upp efter fallet.
  • Svea äter också sämre på sista tiden och ser blek och allvarsam ut.
  • Vad tror ni den förändrade situationen kan bero på?
  • Vad kan ni göra för att det ska fungera bättre?
vad kan den f r ndrade situationen bero p ex p tg rder
Vad kan den förändrade situationen bero på?Ex på åtgärder
  • Smärta?
  • Försämrad i sin sjukdom
  • Hjärtsvikt – andning, bensvullnad, andfåddhet,
  • Magen – Funkar den,
  • Urinvägar - Uvi? Luktar urinen, Inkontinens?
  • Ny personal/KP
  • Fallet
  • Tänderna u.a?
  • Läkemedel – ändringar?
  • Sömn – fråga upp, sängmiljö?
  • Depression – Fråga hur det känns
  • Allmäntillstånd – blek, trött, vikt
  • Bemötandet – besviken, misstänksam
vad g r vi nu ex p tg rder
Vad gör vi nu?Ex på åtgärder
  • KP
  • Närstående
  • Kommunikation
  • Dokumentation
  • Ssk/doktor– Lm/Rond
  • Sjg/At/Dietist/Tandläkare
  • Tänk 24h/Observationer
  • Genomförandeplan/team träff
matsituationen ex p tg rder
MatsituationenEx på åtgärder
  • Tidpunkt
  • Tandstatus
  • Vikt
  • Vad tycker hon om. Får hon välja?
  • Konsistens
  • Måltidsmiljö
  • Bordsplacering/Sittställning
  • Dokumentera hur det går - när det funkar / inte funkar....
  • Dela med dej av dina knep
hur kan vi f duscha svea ex p tg rder
Hur kan vi få duscha Svea?Ex på åtgärder
  • Uteslut smärta
  • Bemötandet
  • Minimera antalet personal
  • Identifiera vad som funkar/inte funkar - framgångsfaktorer
  • Tidpunkt – hur ofta?
  • Bada, dela upp
  • Man/kvinna?
  • Skäms p.g.a. inkontinens? – ledtrådar i smutstvätten
  • Tvättar hon sig själv – verkar hon fräsch?
  • KP – anhörigkontakt – Kommunicera!
  • Dokumentera