Välkommen till Introduktionsutbildning Våga Visa 23-24 januari 2014

1. Välkommen till Introduktionsutbildning Våga Visa 23-24 januari 2014

2. Dagens program 08.30 Kaffe 09.00 Vad är VÅGA VISA ? - Syfte och metod - Hur går en observation till – organisation, tidplan mm 12.00 Lunch 13.00 På skolan - observationsprocessen 16.00 Avrundning av dag 1 16.15 Dagen avslutas

4. En Observatör . . . • är väl insatt i gällande styrdokument • är en erfaren och erkänt skicklig pedagog • har god social kompetens • har visat på intresse för skolutvecklingsfrågor • har vana att uttrycka sig i tal och skrift • har förmåga att se samband och dra slutsatser • har kompetens att uttrycka vad han/hon ser

5. Kommuner i samverkan om ut-värdering Danderyd Ekerö Nacka Sollentuna Upplands Väsby

6. Målet är att öka måluppfyllelsen i förskola och skola. VÅGA VISA: har ett barn- och elevperspektiv baseras på läroplaner stödjer det systematiska kvalitetsarbetet jämför kommunernas förskolor och skolor goda exempel och utveckling

7. Förskola/ Skola Medarbetare Observatörer Föräldrar och elever

8. Observationerna – en viktig del av det systematiska kvalitetsarbetet ”Genom observationerna kan vi få en bild som inte är tillrättalagd - till skillnad från när vi som politiker besöker skolan och går en snitslad bana. Observatörerna ger liv åt siffrorna. Observationerna ger viktiga bitar för att skapa en helhetsbild.”

9. För vem gör vi detta? • Förskola/Skola • Kommunens skolförvaltning/ledning • Politiker • Föräldrar och elever i den kommun förskolan/skolan finns

10. Observationerna – en viktig del av det systematiska kvalitetsarbetet • På förskolan/skolan för att utveckla verksamheten • Rapporten tas upp i Utbildningsnämnd/motsvarande • Följs upp efter ett år av förvaltning • Rapporten publiceras på kommunen/skolans hemsida

11. Observationen • Kollegial observation • Synliggör verksamheten enligt en given metod • Visar både starka sidor och förbättringsområden ur ett barn- och elevperspektiv • En del av Utbildningsnämndens (motsv) systematiska kvalitetsarbete • Inte inspektion eller tillsyn • Inte lärarhandledning Vad innebär det för observatörsrollen?

12. MÅLOMRÅDEN: • Normer och värden. • Utveckling och lärande/kunskaper. • Ansvar och inflytande för barn/elever. • Bedömning och betyg (gäller inte förskola). • Rektors/förskolechefs ansvar

13. Lgr 2011: Skolans mål är att varje elev - successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och i det inre arbetet i skolan

14. Metodboken: Bedömning enligt skala SKALA FRÅN 4 TILL 1: • 4. MYCKET GOD KVALITET – verksamheten uppvisar goda lösningar och förhållanden som visar att den kommit långt i sin strävan att nå målen. • 3. GOD KVALITET – verksamheten har i huvudsak god kvalitet med vissa förbättringsområden. • 2. TILLFREDSSTÄLLANDE – verksamheten är i huvudsak tillfredsställande men har varierande kvalitet eller vissa brister. • 1. EJ TILLFREDSSTÄLLANDE – verksamheten är utifrån gällande styrdokument inte tillfredsställande.

16. Organisation • Observationer genomförs i huvudsak under februari-april och september- november • Observation av hela enheter • Lagen bemannas med olika kompetenser och ansvaret vilar på laget • En sammankallande i varje grupp • Samordnargruppen beslutar om tidsåtgång, vanligen 1-2 veckor, och observationslagets sammansättning.

17. Exempel: • Förskola 40 barn: 2 observatörer, 6 dagar • Gymnasieskola 400 elever: 2 observatörer, 10 dagar • Förskola, 15 barn, Grundskola, 85 elever: 2 observatörer 10 dagar • Gymnasieskola, 1500 elever: 4 observatörer, 12 dagar

18. Observationsuppdraget Skolans/ För-skolans styrdokument Observationer på plats i verksamheten Intervjuer med barn, elever, personal, ledning Kontakt med skolan/ förskolan Över- lämnings- möte Rapportskrivning Faktagranskning Metodgranskning Nämnd, skola, tjänstemän Observatörerna

19. Viktigt material för dig som observatör • Metodbok • Intervjuguide • Bedömningsmatris • Rapportmall • Det finns också: • Brevmallar, mall för faktaunderlag

21. OBServationsuppdraget Observationsledare Observatör/er

22. Hur observerar vi? • Vi är kollegor • Observatör ej inspektör • Professionella • Vi letar goda exempel

23. Hur går det till?Dag 1: möte med skolledning ellerförskolechefplanering i lagetpresentation för personalklasssrumsbesökDag 2-------xklassrumsbesök, intervjuer, samtal, möten…………Dag x-x rapportskrivning

24. ETIK • Sekretess • Integritet • Skvaller • Bemötande

25. Kort om intervjuteknik • Skillnaden mellan samtal och intervju? • Förslag på intervjufrågor finns på Våga Visa:s hemsida • Att tänka på inför en intervju: - Tänk igenom i förväg vad du vill få reda på - Berätta att det inte kommer att framgå av rapporten vilka personer som har intervjuats eller vem som har sagt vad - Ställ öppna frågor som ger utförliga svar, Hur? Vad? Varför? - Undvik ledande frågor - Ställ följdfrågor, Vad menar du? Kan du ge exempel?

26. VILKA SKA INTERVJUAS? • LEDNING • PEDAGOGER • ELEVHÄLSOTEAM • SYV • ARBETSLAGSLEDARE • BIBLIOTEKARIE • ELEVRÅD • ELEVER

27. Två rapporter – diskussionsfrågor dag 1 • Gå igenom målområdet Normer och värden: • Hur väl har observatörerna följt Våga Visa:s metodbok? • Ger rapporten svar på hur väl enheten uppfyller de olika kriterierna i bedömningsmatrisen? • Hur väl stämmer beskrivning med bedömning i text? • Hur väl stämmer bedömning i text med bedömning enligt skala? • Vilka goda kvaliteter har den här rapporten? • Finns det något ni skulle vilja förbättra i rapporten?

28. Kommuner i samverkan om ut-värdering Våga Visa Utbildning för observatörer 23-24 januari 2014 Dag 2: Rapportskrivning Monica Ernbo och Agneta Wessel

29. Struktur – hur ska rapporten läggas upp? (1)Se rapportmall på Våga Visa:s hemsida • Försättsblad • Innehållsförteckning • Våga Visa • Sammanfattning (mycket viktig!) • Målområde 1 Normer och värden • Beskrivning • Bedömning i text • Bedömning enligt skala

30. Struktur – hur ska rapporten läggas upp? (2) • Målområde 2 Utveckling och lärande/kunskaper • Beskrivning • Bedömning i text • Bedömning enligt skala • Målområde 3 Ansvar och inflytande för barn/elever • Beskrivning • Bedömning i text • Bedömning enligt skala

31. Struktur – hur ska rapporten läggas upp? (3) • Målområde 4 Bedömning och betyg • Beskrivning • Bedömning i text • Bedömning enligt skala • Målområde 5 Förskolechefens/Rektors ansvar • Beskrivning • Bedömning i text • Bedömning enligt skala • Jämförelse med tidigare observation • Referenser

32. Vad kännetecknar en bra rapport? (1) • Mottagarna känner igen sig i beskrivningen. • Rapporten utgår från Våga Visa:s metodbok, bedömningsmatris och rapportmall. • Rapporten utgår från ett barn- och elevperspektiv. • Beskrivning och bedömning hänger ihop. Bedömningstexten är en värdering av det som finns i beskrivningen. • Bedömningarna är väl underbyggda i beskrivningen och gjorda utifrån Våga Visas bedömningsmatris. • Det finns en balans mellan starka sidor och förbättrings-områden – även i en kritisk rapport.

33. Vad kännetecknar en bra rapport? (2) • Rapporten är tydlig och lättläst (språk och disposition). Även den som inte är väl insatt i skolans verksamhet ska kunna förstå rapporten. • Den är trovärdig och saklig. • Det finns belysande exempel och generella citat. • Oväsentligheter är bortskalade. • Alla verksamheter är beskrivna, inkl fritidshemmet. • Sammanfattningen ger en god bild av enheten.Slutsatserna är väl underbyggda.

34. Rapportskrivningsprocessen (1) • Rapportskrivning – en modell • Samla in underlag (på skolan och i dokument). • Gör en grovsortering av beskrivningar och exempel i gruppen, t ex med posters. (1)Var hör det hemma? Är det positivt eller negativ? • Diskutera, tolka och analysera gemensamt i gruppen. (2) • Beskriv och värdera i rapportmallen. (3)Sammanfattning och bedömningar skrivs alltid gemensamt i gruppen.

35. Rapportskrivningsprocessen (2) • Rapportskrivning – en annan modell • Samla in underlag (på skolan och i dokument). • Gör en grovsortering enskilt av ditt eget underlag. Skicka beskrivningar och exempel till den som har huvudansvaret för rapporten. (1) • Diskutera, tolka och analysera gemensamt i gruppen. (2) • Beskriv och värdera i rapportmallen. (3)Sammanfattning och bedömningar skrivs alltid gemensamt i gruppen.

36. Struktur – Hur gör man rapporten lättläst? • Följ rapportmallen. • Använd samma ordningsföljd som i metodboken. • Använd samma ordningsföljd i beskrivning och i bedömning. • Använd gärna underrubriker där det underlättar för läsaren.

37. Innehåll – Hur kopplar man ihop beskrivning och bedömning? • Det ska vara samma ordningsföljd i beskrivning och bedömning. • Det ska vara god överensstämmelse mellan beskrivning och bedömning i text. • En positiv beskrivning leder till en positiv bedömning. • Beskrivningen ger stöd för bedömningen. Sådana beskrivningar som inte påverkar bedömningen kan strykas. • Bedömningstexten är en värdering av det som finns i beskrivningen. • Det ska vara god överensstämmelse mellan bedömning i text och bedömning enligt skala.

38. Innehåll – Hur kopplar man ihop beskrivning och bedömning? Ex Normer och värden • Värdegrundsarbetet • Förhållningssätt mellan barn/elever och personal • Arbetsklimat för barn och elever • Beskriv: • Vad har ni observerat? • Vad har ni fått fram i intervjuer och spontana samtal? • Vilken information ger skolans/förskolans styrdokument? • Bedöm verksamhetens kvalitet i text utifrån vad ni har beskrivit. Ta hjälp av bedömningsmatrisen. • Bedöm slutligen enligt skala med matrisen som måttstock.

39. Innehåll – Hur arbetar man med exempel och citat? • Både exempel och citat hör hemma i beskrivningen och bidrar till att ge liv åt texten. • Exemplen ska vara kopplade till metodboken och bedömningsmatrisen. • Exemplen ska vara representativa och ge stöd till slutsatsen som görs i bedömningen. • Var sparsam med citat. De citat som används ska vara generella och gärna innehålla en ”knorr”. • Det ska inte gå att spåra vem som citeras (utom om det är rektorn/förskolechefen).

40. Hur uttrycker man kritiska synpunkter? • Börja med det positiva. • Balansera starka sidor och förbättringsområden. • Lägg kraft på beskrivningen. • Koppla noga ihop beskrivning och bedömning. • Om kvaliteten är ojämn, ta upp det i rapporten. • Använd triangulering. (Hur stöds er kritik av olika källor?) • Använd ett neutralt språk (inte känsloladdat). • Väj inte när det gäller tydligheten i budskapet. • Tänk utifrån mottagarens perspektiv: Vad gagnar skolan bäst?Hur för man fram kritik så att den leder till förbättring?

41. Några språkliga tips • Använd genomgående presens i beskrivningar och bedömningar. • Använd inte ”man”. Skriv i stället vem som avses (skolan, elever, lärare, rektorn). • Undvik förkortningar i texten. • Var sparsam med citat. • Hitta några bra synonymer till ”se” (t ex observera, lägga märke till, notera). • Hitta några bra synonymer till ”bedöma” (t ex ”vi anser”, ”enligt vår uppfattning”). • Tänk på att huvudsyftet med texten är att bli förstådd.

42. Svårigheter • Skillnaden mellan beskrivning och bedömning?Värderande adjektiv hör inte hemma i beskrivningen. • Omedveten partiskhet (bias) – diskutera! • Hur gör man om observatörerna inte är överens om bedömningen? (Kan bero på olika kunskapssyn, olika bakgrund.)- Utgå skarpt från bedömningsmatrisen.- Använd triangulering.- Lyssna på varandra, fråga. Varför tycker du så? Varför tror du det?- Var beredd att ompröva din egen ståndpunkt.

43. Gruppdiskussion 1 – en rapport från en skola Gå igenom målområdet Utveckling och lärande. • Jämför bedömningarna med bedömningsmatrisen.Skulle ni ha gjort samma bedömning som observatörerna? Motivera! • Hur väl stämmer beskrivning med bedömning i text? • Hur väl stämmer bedömning i text med bedömning enligt skala? • Hur har observatörerna använt sig av exempel? Är alla exempel relevanta? • Hur har observatörerna använt sig av citat? Är citaten generella? • Finns det något som skulle kunna strykas i rapporten? • Finns det något som saknas? • Det ni läst är en rapport av god kvalitet. Har ni ändå några förslag till förbättringar?

44. Gruppdiskussion 2 – utdrag ur rapporter • Vilka brister finner ni i dessa utdrag? • Ge förslag till förbättringar.

45. Gruppdiskussion 3 - en sammanfattning • Vilken bild får ni av enheten i denna sammanfattning? • Hur balanseras kritiska synpunkter med starka områden? • Varför är sammanfattningen så viktig?

46. Vad händer när ni är klara med rapporten? • Faktagranskning, rektor eller förskolechef • Metodgranskning, samordnaren i den aktuella kommunen • Överlämningsmöte (mycket viktigt!)- Olika i olika kommuner- Kommunicera med samordnaren i förväg så att det är klart hur mötet kommer att läggas upp och vad som förväntas av er.- Bidra med att ge lagets muntliga bild av enheten.- Delta i en dialog vars syfte är att observationen ska användas på enheten och bidra till utveckling.

47. www.ekero.se/vagavisa

48. Kompetensutveckling för observatörer • - Introduktionsutbildning • - Inspirationsdagar • En observation per termin i tre terminer för den som är ny

49. Observationer i förskola • Bredd • Observationer i grund- och gymnasieskola • Två typer: • Bredd eller • Fördjupning

50. Observationen • Kollegial observation • Synliggör verksamheten enligt en given metod • Visar både starka sidor och förbättringsområden ur ett barn- och elevperspektiv • En del av Utbildningsnämndens (motsv) systematiska kvalitetsarbete • Inte inspektion eller tillsyn • Inte lärarhandledning Vad innebär det för observatörsrollen?