1 / 24

AUDIT Alkohol Use Disorder Identification Test

AUDIT Alkohol Use Disorder Identification Test. Historik - 80-talet På uppdrag av WHO utvecklas AUDIT Alkohol Use Disorder Identication Test - Alkoholforskare från flera länder var engagerade i utformningen. Riskbruk.

feoras
Download Presentation

AUDIT Alkohol Use Disorder Identification Test

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. AUDIT Alkohol Use Disorder Identification Test

  2. Historik - 80-talet På uppdrag av WHO utvecklas AUDIT Alkohol Use Disorder Identication Test - Alkoholforskare från flera länder var engagerade i utformningen

  3. Riskbruk Skadligt bruk Befolkningen 13,6 % 2,6 % Män 14,4 % 4,0 % Kvinnor 12,7 % 1,4 % 17-27 år 35,4 % 7,4 % Åk 9 50,0 % 3-6 % Universitets stud 35,6 % Psykospatienter 18 % ALKOHOL I BEFOLKNINGEN Alkohol i Sverige 2008

  4. Inga eller lindriga problem Måttliga problem Allvarliga problem Missbruk/ Skadligt bruk Beroende Bruk

  5. AUDIT utvecklades av WHO på 1980-talet och används i många vård- sammanhang i Sverige och internationellt. Konsumtionsfrågor Kontrollförlust Oförmågaatt fullgöra plikter "Återställare" Skuldkänslor Minnesluckor Skadligt bruk Oro från andra

  6. POÄNGSÄTTNING • Fråga 1-8 ger 0,1,2,3 eller 4 • Fråga 9 och 10 ger 0,2 eller 4 poäng

  7. TOLKNING

  8. AUDITS UTFORMNING • Kort strukturerad intervju gallrar i en mängd miljöer av olika professionaliteter. • Intervjuteknik med fokus på vänligt bemötande, alkohol- och drogfri och stabil klient. • Läs frågorna i den ordning de förekommer, vid oklara svar upprepa frågan och välj det bästa alternativet. Registrera den tyngsta dryckesperioden under det senaste året om variation finns. • Poängsättning. • Tolkning. • Diagnos och vidare åtgärder

  9. ÅTERKOPPLING Principer vid återkoppling: MI, UEU • Visa empati • Framhåll diskrepans • Följ med i motståndet • Undvik argumentation • Stöd tilltro till den egna förmågan • Framhåll komplexiteten • www.somra.se , förändringshjulet och ambivalenskors.

  10. UEU - informationsutbyte i stället för föreläsning • Utforska vad personen redan vet. Vad känner du redan till? Vad vet du om? • Erbjud information. Kort saklig och anpassad. • Utforska. Vad tänker du om det? Vad innebär det för dig?

  11. AUDIT återkoppling • Använd U-E-U för återkopplingen • Bedöm vad klienten befinner sig i förändringscykeln. • Erbjud information/undersök ambivalens/beroende på var klienten är i förändringsprocessen.

  12. NATIONELLA RIKTLINJER ALKOHOL– upptäcka, utreda, bedöma, planera, behandla och följa upp Etablera kontakt med patient/klient Identifiera problemet med AUDIT och/eller GT och CDT AUDIT poäng? 8-15 poäng 6-13 poäng 16-19 poäng 14-17 poäng >20 poäng >18 poäng Män: < 7 poäng Kvinnor: < 5 poäng Inga problem, intervention inte nödvändigt Kort motiverande rådgivning (t.ex. FRAMES eller MI)‏ Diagnostisk bedömning av problemet och dess svårighets-grad (DSM-IV eller ICD-10)‏ Minst en uppföljning med AUDIT och/eller GT och CDT Några uppföljningar med AUDIT och/eller GT och CDT Utredning med ASI och MAPS samt personbedömning med psykologiska tester Strukturerad psykosocial behandling med t.ex. motivationsmetodik, psykodynamisk terapi, 12-stegsprogram, kognitiv beteendeterapi, och/eller par/anhörig terapi Läkemedelsbehandling med Campral, Revia och/eller Antabus Observera att • MAST kan användas i stället för AUDIT • DOK eller ADAD (ungdomsversion) kan användas i stället för ASI • GT och CDT kan kompletteras med t.ex. ASAT och ALAT Regelbunden uppföljning med ASI och MAPS och/eller GT och CDT Låg kostnad avseende tidsåtgång och kompetenskrav hos behandlaren Hög kostnad avseende tidsåtgång och kompetenskrav hos behandlaren Sammanfattning från Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård (Socialstyrelsen, 2007) av Claudia Fahlke, Ulf Berggren & Jan Balldin (Göteborg Alcohol Research Project)

  13. Behandling Steg 1 Gallring – finns ett problem eller inte? Steg 3 Person-bedömning Steg 2 Problem-bedömning Steg 4 Uppföljning AVI-R-2/ Alcohol-E/ DUDIT-E (självrapport) ASI/annat (intervju) Retest AUDIT/ DUDIT (självrapport) Utredningsmodell

  14. DUDIT Drug Use Disorders Identification Test - Parallellinstrument till AUDIT, fast för droger • -För identifiering av personer som har drogrelaterade problem • - Utvecklat under 90-talet på Karolinska institutet av Anne Berman mfl

  15. Män 4,8 % Kvinnor 1,6 % 16-25 år 6,2 % Åk 9 3-4 % Universitets stud 10 % Psykospatienter 9 % Fängelseintagna 55 % inkl. blandmissbruk Frivårdsklienter 48 % Riskbruk droger

  16. Utveckling av DUDIT + DUDIT-E 25 instrument med 200 frågor 3 test versioner DUDIT Berman, A. H. (2004). Enhancing Health Among Drug Users in Prison. Doktorsavhandling. Stockholm: Center for Health Equity Studies, Stockholm University/Karolinska Institutet. http://www.diva-portal.org/su/abstract.xsql?dbid=65. Berman, A. H., Bergman, H., Palmstierna, T., & Schlyter, F. (2005). Evaluation of the Drug Use Disorders Identification Test (DUDIT) in Criminal Justice and Detoxification Settings and in a Swedish Population Sample. European Addiction Research, 11, 22-31.

  17. Goda mätegenskaper Internreliabilitet: 0.80 1500 slumpvist valda Normer från allmänna befolkningen 154 Patienter/ intagna Validitet: Sensitivitet 90% Specificitet 88%

  18. 18

  19. POÄNGGRÄNSER OCH POÄNGSÄTTNING • Fråga 1-9 poängsätts med 0,1,2,3 eller 4 • Fråga 10 och 11 poängsätts med 0,2 eller 4 Ingen droganvändning: 0 poäng Drogrelaterade problem: Kvinnor: 2 poäng eller mer, män 6 poäng eller mer Tungt beroende: 25 poäng eller mer (för både kvinnor och män)‏ (observera att en poäng över 0 alltid måste utredas vidare)‏ Vid höga poäng gå vidare med DUDIT-E

  20. Etablera kontakt med patient/klient Narkotika– identifiering, bedömning, utredning, behandling och uppföljning Identifiera problemet med DUDIT (och/eller urinprov) Narkotika är inget enhetligt fenomen. Intervention och behandling måste således anpassas till de preparat som huvudsakligen dominerar missbruket. Är abstinensbehandling angeläget? Skall behandling ske i öppenvård eller slutenvård? Val av behandlingsinsats? Fungerande behandlingar är motivationsmetodik (särskilt vid abstinensbehandling), psykodynamisk terapi, 12-stegsprogram, kognitiv beteendeterapi och/eller familjeterapi. Oavsett behandling skall den alltid innehålla en klar struktur, ha fokus på problemet och innehålla väldefinierade åtgärden. Läkemedelsbehandling kan vara angeläget, t.ex. vid missbruk av opiater. Ge alltid stöd åt de personer i den enskildes nätverk som kan understödja behandling och rehabilitering. Regelbunden uppföljning med ASI/ADAD och MAPS och/eller urinprov bör alltid göras, oavsett vilket preparat som missbrukas. DUDIT poäng? 0 poäng Inga problem, intervention inte nödvändigt 1-44 poäng All användning av narkotika (förutom läkarordinerade) är otillåtet, därför skall poäng över noll utredas vidare om det rör sig om illegalt bruk Bedömning av problemets svårighetsgrad med DUDIT-E Diagnostisk bedömning (DSM-IV eller ICD-10) Fördjupad utredning med ASI/ADAD och MAPS samt personbedömning med psykologiska tester Sammanfattning från Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård (Socialstyrelsen, 2007) av Claudia Fahlke

  21. DUDIT-E • Ger information om vilka positiva respektive negativa effekter som klienten upplever av droganvändningen. Vidare ett mått på förändringsviljan. • Webbaserad självhjälp (under utveckling) eller komplement till befintlig rekrytering, behandling och eftervård. www.eScreen.se

  22. DUDIT-E • Komplement till DUDIT då det finns skäl att vidare utreda eventuella drogrelaterade problem. • Hör hemma i steg 2 i bedömningsfasen. • Behandlaren kan snabbt bilda sig en uppfattning om hur pass utbrett och frekvent drogbruket är, vad klienten får ut av drogbruket och vilka problem han/hon drabbas av samt i vilken mån klienten är motiverad till förändring.

More Related