1 / 38

Utveckling av den individuella biståndsutredningen

Utveckling av den individuella biståndsutredningen. Ett projekt vid FoU Västernorrland. Start hösten 2005 – (kompetensstegen) Biståndshandläggare från Sundsvall, Örnsköldsvik, Kramfors, Sollefteå, Härnösand och Ånge Gemensamt utbildnings och utvecklingsprojekt. Utvecklingsprocessen.

Download Presentation

Utveckling av den individuella biståndsutredningen

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Utveckling av den individuella biståndsutredningen Ett projekt vid FoU Västernorrland

  2. Start hösten 2005 – (kompetensstegen) • Biståndshandläggare från Sundsvall, Örnsköldsvik, Kramfors, Sollefteå, Härnösand och Ånge • Gemensamt utbildnings och utvecklingsprojekt

  3. Utvecklingsprocessen • Utbildning och reflektion (teoretisk och praktisk) • Test av kartläggnings- och bedömningsinstrument tillsammans med IMS • Utveckling av ett eget kartläggningsinstrument (arbetsgrupp) • Testperiod dec 06 – feb 07 – Utvärderas • Ny kollegiegranskning

  4. Bakgrunden; • En svår roll med många olika roller • Omfattandet kritik • Ett behov av att mera kunskap

  5. Vad krävs för att nå en utveckling • Bli bättre på den sociala utredningen • Våga ta makten över utredningen där socialtjänstlagens mål och intentioner blir synliga • Öka omgivningens kunskaper för att få bättre förutsättningar • Reflektera över yrkesrollen och för vem vi är till för – vilket kräver integritet och mod!

  6. Vanliga utredningar (tidigare) • Medicinsk diagnos • Bostad • Familjeförhållande (make, maka, barn) • Behov beskrivna i form av insatser/tjänster

  7. Vad har vi sällan med? • Hur min sjukdom/funktionshinder begränsar min vardag • Vanor, intressen • Otrygghet • Psykisk hälsa • Livsstil • Nätverk • Omgivningens resurser • Målen med biståndsinsatserna

  8. Våra utgångspunkter; • Mera fokus på utredningen – se den formella strukturen som en ram • Utgå från ett socialt synsätt • Vilka begrepp är användbara och hur kopplar vi dessa begrepp till utredningen? (SoL:s begrepp) • Olika sätt att beskriva behov

  9. Ett socialt synsätt/social modell • Vår föreställning om behov – som behovshierarki (Maslow) eller utifrån en helhet (KASAM – begriplighet, hanterbarhet, meningsfullhet – Antonovsky) • Vård - omsorg • Individen i relation till omgivningen. Att konstruera ett handikapp -

  10. Olika sätt att beskriva behov • Sociala tjänster – behov beskrivs i form insatser och aktiviteter, t.ex. städning, inköp, ledsagning, matdistribution osv. • Funktionella nyttor – vilken nytta som blir konsekvensen av en tjänst. Behov av att ta sig till affären för att handla mat. Hur kan vi tillgodose detta behov. Kanske med färdtjänst eller med ledsagning, men också matdistribution eller att affären kör hem mat eller att få hjälp med att handla.

  11. Bakomliggande nyttor/värden – att leva och bo självständigt, meningsfullhet, trygghet

  12. Reflektion över yrkesrollen • Hur ser min roll ut? Vilka möjligheter och vilket handlingsutrymme har jag? • Att ta makten över utredningen

  13. Fokus på kartläggningen och de uppgifter viväljer att samla in Att se utredning i två steg

  14. Frågor inför kartläggningen • Vilka uppgifter samlar vi in och varför? • Vilka uppgifter samlar vi inte in och varför? • Behöver vi ett stöd? • Behöver vi bli enhetligare i kartläggningen? • Leder enhetligare kartläggningar också till enhetligare bedömningar och beslut?

  15. Konsten att seen hel människa Kartläggning av behov i den dagliga livsföringen – ur ett INDIVID-perspektiv.

  16. Utgångspunkter • Socialtjänstlagen • Systematisera det som går • Vetenskap och beprövad metod • Hjälpmedel i stället för mätverktyg

  17. Den enskildes beskrivning av sin situation. Handledning – metoden Kvalitativ intervjuteknik . Intervjuguide – hjälpmedlet Livsområden En hel människa. KARTLÄGGNINGSINSTRUMENT

  18. Biologisk Kropp – funktioner, skador, sjukdomar, ålder, styrkor osv. Social ”Var och en är ingen – någon är man bara med andra. Psykologisk Person, intellekt, socialt, hur man blivit den man är. Kulturell Nedärvda idéer, ideal, värderingar och attityder. Hur de yttrar sig. En hel människa

  19. Meningsfullhet – Vad motiverar mig? Begriplighet – Vet jag vad som måste till för att lösa situationer? Hanterbarhet – Har jag de verktyg jag behöver? KASAMkänsla av sammanhang

  20. Salutogent synsätt • Identifiera friskfaktorer – • För lite av det goda. • Hälsofrämjande faktorer – • WHO – fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. • Omvärldsfaktorer – • Familj, stödjande vuxna, nätverk, göra meningsfulla och betydelsefulla saker.

  21. Patogent synsätt • Individen ur ett sjukdoms/skadeperspektiv. • Hälsa som frånvaro av sjukdom/skada. • Fokus på att minimera brister. Kan inte till kan. • Målen formuleras utifrån ett funktionsperspektiv. • För mycket av det onda.

  22. Mål! Vems? • Den enskildes mål = hälsoperspektiv • Myndighetens mål = allt för ofta ett funktionsperspektiv • Hur mäta att man uppfyllt målet??? • Vem avgör om målet uppfyllts???

  23. Kvalitativa intervjuer • Som man frågar får man svar. • Gick resan hit bra i dag? • Berätta om din resa hit i dag. • Vilken fråga ger ett svar med fysiska, psykiska, sociala och kulturella aspekter.

  24. Intervjuguide • Hjälpmedel att kartlägga den dagliga livsföringen. • Delområden – livsområden • Förberedelse

  25. Personlig hygien, klädsel • Allt som rör kroppen som tänder, hud, naglar och hår • Toalettbesök och annat som hör till situationen. • Klä och klä av sig • Den personliga stilen - identitet • Handla och prova kläder. • Hjälpmedel, hjälp av annan.

  26. Ligger det något i detta??? ”Omotiverad är den som inte vill det jag vill att den ska vilja”

  27. Det vi vill uppnå… Bättre kartläggningar som ger bättre underlag för bedömningen/beslutsunderlaget Bättre utredningar och tydligare mål underlättare för verkställigheten Ökad kunskap – ökat mod och integritet – ökad professionalitet Biståndshandläggarnas kunskap om behoven kan användas för planering

  28. Varför en systematisk bedömning/kartläggning? • En samlad bild av en enskild klient/brukare • En samlad bild av en klient/brukargrupp • Underlag för diskussion med klient/brukare om lämplig insats • Uppföljning om insatsen ledde till den önskade förbättringen • Kunna beskriva och planera verksamheter • Att hitta en lämplig insats utifrån det unika behovet

  29. Skillnad mellan standardiserad och strukturerad Skillnad mellan kartläggning och bedömning Skillnad mellan självskattning och professionens bedömning

  30. Kartläggningsinstrumentet för planering • Får en samlad bild av klientgruppen • Får handläggarnas uppskattning av behoven och hur de kan eller är tillgodosedda • Kan få en uppfattning om kommande behov • Kan se förändringar över tid

  31. Bostad/Hushåll Närmiljö - omgivning Mat Personlig hygien/Klädsel Aktiviteter/Intressen, vanor, traditioner Hälsa – fysisk/psykisk/kognitiv Rörelse/förflyttning Trygghet Säkerhet Kommunicera Socialt nätverk Närstående/familj Ek/adm Eget fokus Livsområden som kartläggs

  32. Handläggarnas skattning

  33. Handläggarens skattning av behoven A Helt självständig/inga problem B Måttliga problem – är delvis självständig och har delvis hjälp av annan/avstår C Måttliga problem – är delvis självständig och har/behöver delvis insatser från kommunen. D Stora problem och har hjälp av annan/avstår. E Stora problem och har/behöver omfattande hjälp av kommunens insatser.

  34. Skattning av resurser/omgivningsfaktorer A Fungerar bra/inga problem/ B Måttliga problem/brister C Stora problem/brister

  35. Du kan inte alltid stanna i ditt eget hörn av skogen och vänta på att andra ska komma till dig. Du måste gå till dem ibland Kloka ord av Nalle Puh

More Related