Den entreprenöriella skolan: från ledarskapet till det individuella programmet.

1. Den entreprenöriella skolan: från ledarskapet till det individuella programmet. Bengt Johannisson Växjö universitet/Högskolan i Jönköping Presentation vid ESBRIs utbildningsdagar 10-11 november 2008

2. Aktuella bilder av världen • En digital revolution • En tillvaro präglad av nätverkande med kreativitet som ideal • En ny upplevelseindustriell era • En glokal världsordning • En värld i ständig tillblivelse

3. Roger Säljö: Den svenska skolan måste bli mer entreprenöriell! • Man måste utgå från elevens vardag och intressen – och de är olika (Dewey) • Läraruppdraget är ett utvecklingsuppdrag • Digital kompetens en förutsättning för ett aktivt medborgarskap • Vi förstår och hanterar problem i deras (praktiska) sammanhang, inte akademiska • Skapande, entreprenöriellt kunskapande, inte kunskap som grund för skolning

4. I skolans värld härskar ordning och oordning/underkastelse • Skolans ursprungsidé som en discipline-ringsanstalt lever kvar i skolans praktik • Bilden av världen görs problemfylld – från PBL till individuella program • Hierarkisk ordning genomsyrar skolans verksamhet • Lärarutbildningens storebrorskomplex i högskolemiljö nedvärderar praktiskt kunnande

5. Föreställningar om entreprenörskap • Företagande på marknaden • Proteströrelse i samhället • Företagsamhet i vardagen

7. Entreprenörskap som lärande • Se tillvarons ständiga förändringar som ett naturligt tillstånd – och se sig som delaktig i dem • Bejaka att i skapande processer är varje situation särskild och att nya grepp måste formas i dialog • Skapa genom att dra paralleller, analogisera, och handfast imitera på ett kreativt sätt • Se entreprenörskap som tusenkonstnärskap – att taga vad man haver och ordna i nya mönster • Söka utmaningar i takt med att erfarenheter görs och insikter vinns

8. I barnens värld härskar den lekande, sociala och omtänksamma människan • Barn är besjälade, initiativrika, interaktiva och ansvarsfulla – i alla tider, på alla platser • Eldsjälar i (hög)skolan får sin kraft och lust i samvaron med eleverna/studenterna • Skolans utmaning är inte att frammana entreprenörskap utan att värna om det entreprenörskap som barn och ungdomar lever med och av.

9. Skolans utmaningar som arena för lärande och entreprenörskap • På lägre stadier – bejaka barnens naturliga och vardagliga företagsamhet • På högstadiet och gymnasiet – kanalisera protestens intressen in (affärs)projekt • På högskolan – utmana kunskapandets formella ordning med praktik och nätverkande på väg in i företagande

10. Skolledarskapets dimensioner • Se och bejaka individen – läraren såväl som eleven • Få jobbet gjort i klassrummet • Frammana och underhålla förändringsorientering • Värna om skolans öppenhet mot samhället

11. En skola i (lokal)samhällets intresse • Ser barnens vardagsliv som mål och medel i lärandet • Praktiserar entreprenörskap som medborgarskap - individuellt initiativ och kollektivt agerande • Öppnar upp skolan för samhället – såväl i det dagliga ‘inre’ arbetet och som medskapare av en lokal identitet

13. Budskap • Tydliggör företagande som bara EN sida av entreprenörskapet • Bejaka entrenörskapet som något lekfullt och lustfyllt i lärargärningen • Se kunskapande mer som utveckling av elevers självtillit och intressen än som en förmedling av etablerade ‘sanningar’ • Gör skolan till centrum i den glokala byn

14. Att diskutera • Vad skulle lärande som entreprenörskap kunna innebära i grund- och gymnasieskolan? • Hur kan jag försvara påståendet att Kvarnhagsskolan i Järfälla är den mest entreprenöriella gymnasieutbildningen i landet? • Hur omvandlar man lärarutbildningarnas motstånd till entreprenörskap till en drivkraft?

15. Lärande som entreprenörskap – ett exempel från högskolans värld • En etablerad kurs lär om entreprenörskap: studenter hjälper unga företagare med råd • En K/Y-utbildning lär blivande företagare I och för entreprenörskap • Utländska studenter paras med K/Y- elever till stöd för internationell marknadsföring • Studenter reflekterar i dialog med ‘praktiker’ • Studenter och praktiker som lag redovisar inför en expertpanel