1 / 23

GLOBALISERINGEN HUR STOR ÄR UTMANINGEN?

GLOBALISERINGEN HUR STOR ÄR UTMANINGEN?. Klas Eklund 1999. 1. DE STORA DRAGEN. Handelsexpansion Fria kapitalrörelser Ny teknik Kulturell integration Inget kontrollrum Skatteharmonisering Behovet av attraktionskraft EMU driver på - men räcker ej

Download Presentation

GLOBALISERINGEN HUR STOR ÄR UTMANINGEN?

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. GLOBALISERINGEN HUR STOR ÄR UTMANINGEN? Klas Eklund 1999 1

  2. DE STORA DRAGEN • Handelsexpansion • Fria kapitalrörelser • Ny teknik • Kulturell integration • Inget kontrollrum • Skatteharmonisering • Behovet av attraktionskraft • EMU driver på - men räcker ej • Hot och möjligheter för företag och fack

  3. NYA MARKNADER • Öppenhet besegrade import-substitution • Latinamerika ut ur skuggorna • Asien: Japan, NIC, Kina • Avregleringar • Kommunismens död • Den största ekonomiska omvälvningen i mänsklighetens historia?

  4. STEG 1: HANDELN • Avregleringar efter kriget • Tullavveckling • Snabb exportexpansion • Direktinvesteringar följer efter • Multinationella företag, global internhandel blir allt viktigare

  5. STEG 2: DET FRIA KAPITALET • “Shareholder value”, “junk bonds” • Den nya tekniken • Avregleringar • Kapitalmarknaden blir “vik” i stället för “insjö” • Räntan är “betyget” från marknaden: • RS = RT + VXK + RP • Rörlig växelkurs ger inte så stor handlingsfrihet

  6. STEG 3: NY TEKNIK • IT - på alla områden • Nya, plattare strukturer • Snabbare överföring av teknik • Internationalisering av produktionen • Omflyttning av arbetskraft

  7. RESULTAT: HÅRDARE KONKURRENS • Möjligheter • Produktivitet, tillväxt • Bra för konsumenterna • Nya jobb • Hot mot gamla strukturer • Faktorprisutjämningsteoremet

  8. KULTURELL INTEGRATION • Nya kulturella gränser: Gruppen viktigare än nationen • Nya medier • Blixtsnabb information • Väldig integrationskraft • Den amerikanska dominansen • Öppenhet

  9. INGET KONTROLLRUM • Skapa jobb genom att spendera mer? • Rättvisa skattehöjningar? • Räntesänkningar för byggande? • Devalvera för konkurrenskraft? • Slutsats: Dyrt gå emot marknaderna • Gäller både för fast och rörlig växelkurs

  10. ÄVEN STRUKTURERNA KONVERGERAR • Planekonomiernas kollaps • Den “skandinaviska modellens” problem • Den “asiatiska modellens” problem • Rörliga skattebaser sätter tryck på utjämning av skatterna - kapital, arbete, konsumtion • Snart bara en valuta i Västeuropa

  11. BEHOVET AV ATTRAKTIONSKRAFT • Frihandel och konkurrens • God infrastruktur • Skattesystemet • Utbildningssystemet • Makroekonomisk stabilitet • Politisk stabilitet

  12. EUROPA I KLÄM • USA dynamiskt • Asien tillfälligt i kris - men kommer tillbaka • Europa på dekis? • “Euroskleros” • Behovet av flexiblare marknader och bättre utbildning • EMU som medel?

  13. EMU: BAKGRUNDEN • Politiskt projekt, med politiska konsekvenser • Positiva ekonomiska effekter: Transparens, konkurrens, tillväxt • Negativa: Inget optimalt valutaområde, ger risker under övergången • Svårt värdera valutaområdesargumentet • Omöjligt vikta samman “objektivt” • Stort EMU ger både större potential och större risker • Viktigare politiska effekter • Större effekter på konkurrens och transparens • Men också större skillnader mellan länder och regioner • Konvergenskrav för att minska riskerna

  14. EMU ÄR HÄR! • Konvergensprocessen har fungerat väl! • Inflationskonvergens nästan uppnådd • Valutorna stabila redan från 1997 • Långräntekonvergens har uppnåtts • Korträntekonvergens uppnåddes snabbare än väntat • Euro-zonen stabilare än omvärlden under finansiella oron 1998 • 1/1 1999: Euron införs; övergången gick smidigt • Sedlar och mynt senast 1/7 2002

  15. Gynnsamt makroekonomiskt klimat Men svårt forma penningpolitik från scratch Tekniska problem: Behov av nya aggregat och nya måldefinitioner Praktiska problem: Hur få penningpolitiken att drivas på europeisk nivå? Svårt finna en politik som passar alla Viktigt för ECB att vinna politisk legitimitet Hur starkt blir det politiska inflytandet över ECB? Hur samordna med finanspolitiken? PENNINGPOLITIKENS UTMANINGAR

  16. EMU: FRÅGOR FRAMÖVER • Det tyska valet: Vad betyder Schröder och Lafontaine? • Vad betyder konjunkturavmattningen? • Stabilitetspakten i fara? • Konflikt mellan ECB och politikerna? Hur starkt är ECB? • Synen på valutan: Target zones? • Synen på sysselsättningsmål • Trycket ökar på skatteharmonisering • Går Euroland mot politisk union?

  17. HUR STARK BLIR EURON? • Portföljeffekter gynnar euron • Grundfrågan: Cykliskt kontra strukturellt • Strukturen talar för USD, men bytesbalansen kan bli problem • Cykliska faktorer har talat för EUR, men det är mindre säkert i dag • Tre stora (slutna) valutablock. “Benign neglect” ger volatilitet? • EMU en katalysator för färre valutor i världen?

  18. VAD BETYDER UTANFÖRSKAP? • Penningpolitisk autonomi? • Inte vid fast växelkurs (Danmark). Svårt också vid rörlig? • Svårt i praktiken: Misstänksamma marknader • Viss räntedifferens • Kostnader i finansiell sektor • Företagen överväger gå till euro • SLUTSATS: Fortsatt tryck att skugga unionen

  19. NÄR KOMMER SVERIGE MED? • Fördragsbrott eller formella skäl för utanförskap? • “Demokratiskt beslut” krävs • Opinionen vänder när unionen blivit ett faktum • Tidigare “plan”: S-kongress 2001, valrörelse 2002, medlemskap 2003? • Nu snabbare? • S-regeringar i Europa, opinionssvängningar i Danmark och Sverige, EU-ordförandeskap 2001 • Extra (s)-kongress 2000, folkomröstning hösten 2000, ERM-medlemskap därefter, medlemskap 1/1 2002? • Danmark in samtidigt? Grekland? Storbritannien?

  20. EMUs KONSEKVENSER • Mer genomskinlig prissättning • Bredare finansmarknad • Medför strukturomvandling • Ökat tryck på skatteharmonisering • Livaktigare börs - där bransch blir viktigare än geografi • Företagen går snabbare till euro • Efter hand: europrodukter också för privatpersoner

  21. GLOBALISERINGENS KONSEKVENSER FÖR FÖRETAGEN • Industri och tjänster smälter samman • Marknaderna alltmer globala • Euroland viktigt! • Modern teknik allt viktigare • Låg inflation här för att stanna • Politikerkontakter mindre avgörande

  22. VAD GÖRA? • Tänk globalt • Men utnyttja lokala fördelar • Hierarkier allt mer omoderna • Arbeta i nätverk • Skräddarsydd kvalitet • Snabbhet • Skaffa hög och mångkulturell, kreativ kompetens

  23. KONSEKVENSER FÖR FACKET • Arbetsmarknaden blir rörligare • Arbetare och tjänstemän blir obsoleta begrepp • Nya (större?) löneskillnader • Låg inflation - lägre nominella lönepåslag • Flexiblare arbetstider - flexiblare arbetsliv • Humankapitalet viktigare: Hur ser en modern fördelningspolitik ut? • Internationella fora och internationellt samarbete allt viktigare

More Related