LÖNEBILDNINGSRAPPORTEN 17 oktober 2012

1. LÖNEBILDNINGSRAPPORTEN 17 oktober 2012 Göran Hjelm

2. Lönebildningsrapportens ABC • Årligt uppdrag från regeringen • Rapport om samhällsekonomiska förutsättningar för lönebildningen inklusive jämställdhetsaspekter • KI beslutar efter samråd med Medlingsinstitutet om rapportens innehåll och publiceringstidpunkt • Ca 2,5 miljoner arbetstagare får sina kollektivavtal omförhandlade under våren 2013

3. Lönebildningsrapportens ABC (forts.) • KI uttrycker ingen åsikt om hur löner bör utvecklas, istället: • Hur ser sambanden ut mellan löner, vinster och sysselsättning ut på kort och lång sikt? • Hur påverkas löner, vinster och sysselsättning av parternas beteende? • Arbetskostnad relevant (ej lön) • Olika nivå • Växer dock i ungefär samma takt över tid • Total ökning i arbetskostnad relevant • Centrala avtal plus lokala och individuella avtal • Total ökning avses om inget annat nämns • “Allt ska räknas” • “Lön” används istället för arbetskostnad för att förenkla framställningen

4. Innehåll – en principskiss Hushåll och företag i Sverige Omvärld Löner Vinster Sysselsättning Jämställdhet Regering och Riksdag Riksbank Arbetsmarknadens parter

5. Centrala slutsatser i årets rapport • Hög arbetslöshet och svag produktivitets utveckling 2013-2015 • Arbetsmarknadens parter kan bidra till minskad arbetslöshet men behöver hjälp från penningpolitiken • Matchningen på arbetsmarknaden har märkbart försämrats, ytterligare politiska åtgärder kan komma att krävas • Eurokris påskyndar strukturomvandling och bidrar till att exportindustrin tappar lönsamhet och marknadsandelar • ”Glastak” existerar både i privat och offentlig sektor – indikerar att kvinnor mer sällan når högre hierarkier

6. Utgångsläget 2012

7. Internationella konjunkturindikatorer Lågkonjunkturen fördjupas i närtid Standardiserade avvikelser från medelvärdet, månadsvärden

8. Varsel Lågkonjunkturen fördjupas i närtid (forts.) Tusental, månadsdata

9. Anställningsplaner i näringslivet och arbetslöshet Lågkonjunkturen fördjupas i närtid (forts.) Nettotal respektive procent av arbetskraften, säsongsrensade månads- respektive kvartalsvärden

10. Lönsamhetsomdöme och efterfrågeläge i näringslivet Lönsamheten normal i förhållande till konjunkturläget – stiger under 2013 Nettotal, avvikelse från medelvärde säsongsrensade kvartalsvärden

11. Makroekonomiska förutsättningar för avtalsrörelsen 2013-2016

12. BNP-gap Internationell lågkonjunktur många år framöver Procent av potentiell BNP

13. Faktisk och potentiell produktivitet i näringslivet Svagare produktivitetsutveckling än normalt Årlig procentuell förändring Potentiell produktivitetstillväxt*Lång sikt: 2,3 %* 2013-15: 1,7 %

14. Bytesbalans och real växelkurs Strukturomvandling pressar vinster och marknadsandelar i exportindustrin Procent av BNP respektive index (1992=100)

15. Sambandet mellan lönebildning och stabiliseringspolitik

16. Arbetstagare Arbetsgivare Löneökning Inflation Ränta Realränta Växelkurs Konsumtion Investeringar Export Import Sysselsättning Parterna behöver hjälp av penningpolitiken för att öka sysselsättningen

17. Timlön i näringslivet Parterna behöver hjälp av penningpolitiken för att öka sysselsättningen (forts.) Årlig procentuell förändring

18. Parterna behöver hjälp av penningpolitiken för att öka sysselsättningen (forts.) Nominell reporänta Procent

19. Arbetslöshet Parterna behöver hjälp av penningpolitiken för att öka sysselsättningen (forts.) Procent av arbetskraften

20. Lönebildning vid rörlig växelkurs

21. Europanorm ej relevant för analys av svensk lönebildning • Parterna, Industrins Ekonomiska Råd och Medlingsinstitutet förordar ibland en Europanorm • Europanorm ofta inte lämplig ens vid fast växelkurs • Vid rörlig växelkurs är inflationsmålet nominellt ankare • Riksbanken kommer styra mot 2 procents inflation oberoende pris- och löneökningar i omvärlden • Företagens priser ökar med endast 1,3 procent

22. Arbetslöshet Europanorm ej relevant för analys av svensk lönebildning (forts.) Förändring i procentenheter sedan 2007

23. Inhemska faktorer Utländska faktorer Riks-bankens inflations-mål Konsum-tions- vs. produktionskorg Långsiktigproduktivitetsutveckling 2,3% Långsiktig ökningstakt i företagens priser 1,3% Långsiktig arbets-kostnadsutveckling 3,6% Lönebildning vid rörlig växelkurs – långsiktig analys

24. Lönebildning vid rörlig växelkurs – strukturell analys • Eurokris påskyndar strukturomvandling • Exportindustrin tappar lönsamhet och marknadsandelar • Lönsamhet i inhemskt orienterade sektorer stiger • Drivkraft för strukturomvandling • Trendmässig, potentiell produktivitetstillväxt svagare än normalt de kommande åren • 1,7 procent 2013-2015 • 2,3 på lång sikt

25. Lönebildning vid rörlig växelkurs – konjunkturell analys • Löneutveckling på kort sikt förklaras till stor del av konjunkturell utveckling av: • Förväntad inflation • Arbetslöshet • Lönsamhet • Trendmässig produktivitet • ”Omvärlden” påverkar genom efterfrågan på vår export • påverkar arbetslöshet och sysselsättning i Sverige • påverkar löneutveckling i Sverige

26. Total löneökning 1998–2011 Normering – erfarenheter från 15 år med Industriavtalet Procent (sedan 1997)

27. Matchningsproblem på arbetsmarknaden

28. Matchningseffektivitet • Ju lättare för företag att hitta arbetskraft med rätt kvalifikationer, desto högre matchningseffektivitet • Påverkas av: • Företagens kravprofil relativt arbetslösas kompetens • Företagens geografiska hemvist relativt de arbetslösas • Hur effektivt arbetslösa söker jobb • Hur effektivt företag söker efter arbetskraft • Påverkar hur låg arbetslösheten varaktigt kan bli (den så kallade jämviktsarbetslösheten)

29. Matchningseffektivitet Nya beräkningar tyder på klart försämrad matchningseffektivitet 2008-2012 Standardiserad så att medelvärde=0 och standardavvikelse=1 under 1992kv1–2012kv2, kvartalsvärden

30. Arbetsmarknadsläge och jobbchans, 1997–2012 Även andra indikatorer tyder på försämrad matchning Procent, säsongsrensade kvartalsvärden

31. Arbetslöshet Jämviktsarbetsarbetslösheten minskar till 2020 Procent av arbetskraften Förutsätter* Bättre matchnings- effektivitet* Lägre tillväxt i arbetskraften* Lönebildning som tar hänsyn till lägre ersättningsgrad

32. Lönegap mellan kvinnor och män

33. Lönegap inte det samma som diskriminering • Totalt lönegap = Förklarat lönegap + Oförklarat lönegap • Förklarat lönegap – beror av kvinnor och mäns val på arbetsmarknaden • Yrke • Näringsgren • Utbildning • Deltidsarbete (omräknat till heltidslön) • Ålder • Med mera • Oförklarat lönegap – den löneskillnad som inte är förklarad • Icke-observerbara faktorer • Självförtroende, ansvarstagande, löneförhandlingsförmåga, diskriminering med mera

34. Tre typer av lönediskriminering • Direkt lönediskriminering • Regleras i lag • Samma yrke, utbildning, kompetens och prestation ger olika lön på samma arbetsplats • 0,7% av arbetstagarna enligt JämO:s ”Miljongranskning” • Fördelningsdiskriminering • Kvinnor och män med lika egenskaper/kompetens har olika yrken/befattningar • Ex. brandmän, chefsbefattningar • Värdediskriminering • Yrken med hög andel kvinnor har lägre löneläge

35. Lönegapets utveckling, arbetare i privat sektor Procent

36. Lönegapets utveckling, tjänstemän i privat sektor Procent

37. Oförklarat lönegap för olika percentiler i lönefördelningen, arbetare i privat sektor ”Glastak” existerar men minskar i omfattning Procent

38. Oförklarat lönegap för olika percentiler i lönefördelningen, anställda i offentlig sektor ”Glastak” existerar men minskar i omfattning (forts.) Procent

39. Uppsummering och slutsatser

40. Innehåll – en principskiss Hushåll och företag i Sverige Omvärld Löner Vinster Sysselsättning Jämställdhet Regering och Riksdag Riksbank Arbetsmarknadens parter

41. Principskiss och slutsatser Bytesbalans Växelkurs Struktur-omvandling Hushåll och företag Omvärld Teknologi Kapital-avkastning Efterfrågan Teknologi Kapitalav-kastning Efterfrågan Teknologi Kapitalav-kastning Efterfrågan Konsumtion Investeringar Teknologi Löner Vinster Sysselsättning Jämställdhet Finanspolitik Penningpolitik Regering och Riksdag Riksbank Lönebildning Jämställdhet Förtroende Transparens Matchning Arbetsmarknadens parter

42. Centrala slutsatser i årets rapport • Hög arbetslöshet och svag produktivitets utveckling 2013-2015 • Arbetsmarknadens parter kan bidra till minskad arbetslöshet men behöver hjälp från penningpolitiken • Matchningen på arbetsmarknaden har märkbart försämrats, ytterligare politiska åtgärder kan komma att krävas • Eurokris påskyndar strukturomvandling och bidrar till att exportindustrin tappar lönsamhet och marknadsandelar • ”Glastak” existerar både i privat och offentlig sektor – indikerar att kvinnor mer sällan når högre hierarkier