Robert Gidehag & Jonas Arnberg

1. Robert Gidehag & Jonas Arnberg

2. Studiens frågeställningar • Övergripande: Är den svenska alkoholpolitiken effektiv på 2000-talet? • Svenskarnas alkoholkonsumtion och totalkonsumtionsmodellen • Kan skatter minska konsumtionen? • Hur har det sett ut under 1990-talet? • Vad kan komma att hända efter nyår då Sverige får EU:s införselregler?

3. Är svensk alkoholkonsumtion problematisk? • Vad säger forskningen om skadlighet • Konsumtionens storlek och utveckling • Är den totala alkoholkonsumtionen ett problem? • Konsumtionens fördelning

4. Vad säger forskningen om alkoholens skadlighet? • Alkohol konsumtion kan skada, medicinskt, socialt, brott etc. • Så länge konsumtionen är måttfull behöver dock inga skador ske • Olika utgångspunkter ger olika bedömningar om vad måttfullhet innebär • Kön, vikt, arvsanlag mm.

5. Internationella hälsoorganisationers rekommenderade maxintag

6. Konsumtionens storlek och utveckling • Den totala konsumtionen per person 15 år och äldre uppgick år 2002 till 9,87 liter ren (100 procent) alkohol =2,7 cl/dag vilket motsvarar 53 cl öl, 22 cl vin eller 7 cl sprit

7. Konsumtionen fördelades på följande vis

8. Konsumtionens utveckling

9. Den oregistrerade konsumtionens utveckling

10. Är alkoholkonsumtionen problematisk?

11. Den svenska konsumtionen i ett internationellt perspektiv

12. Konsumtionens fördelning • Män dricker mer än kvinnor. 13,9 mot 5,8 liter/år • Unga har den högsta alkoholkonsumtionen • Konsumtionen är högst i Stockholm och Skåne • Storkonsumenterna (uppskattningsvis 15 procent)

13. Konsumtionen är mycket skev • Alkoholkonsumtionens medianvärde är cirka 30-40 procent lägre för män och cirka 50 procent lägre för kvinnor jämfört med konsumtionens medelvärde • Detta innebär att medianvärdena ligger på 8,3-9,7 liter/år för männen och 2,9-3,5 liter per år för kvinnorna (att jämföra mot 13,9 respektive 5,8 liter)

14. Den totala konsumtionen når idag inte de nivåer som internationellt anses skadliga • Men, konsumtionen ökar… • Att bara se till den totala konsumtionens utveckling är emellertid fel

15. Vad säger tidigare forskning om priser och efterfrågan? • Många studier är (för) gamla. • Ganska spridda resultat men höjda priser (skatter) har en negativ effekt på efterfrågan. • Få studier behandlar den oregistrerade sektorn – vilket gör att de knappast är policyrelevanta. • Normalt beräknas den s.k. korspriselasticiteten vara positiv.

16. Prisförändringar antas normalt ha små effekter på totalkonsumtionen. • Detta förklaras av ett samspel mellan registrerad och oregistrerad alkohol. • Skattesänkning ger prisfall. • Prisfallet ökar konsumtionen i den registrerade sektorn. • Men prisfallet leder också till att konsumtionen i den oregistrerade sektorn minskar. • Korspriselasticitet och substitutionseffekt.

17. Effekter på totalkonsumtionen enligt Lundborg med flera.

18. Hur har priser och konsumtion (sam-)varierat under 90-talet?

19. Svårt att spåra vedertagna samband under 1990-talet. • Kort tidsperiod, 1989 – 2002. • Data för total konsumtion av öl, vin och sprit uppdelat på registrerad och oregistrerad konsumtion. • Detta datamaterial har vi även som en panel med län = fler observationer. • SCB har tagit fram priser för registrerad konsumtion under samma period. • Vi har även ett alternativt prismått.

20. Ekonometri ger inga resultat. • Vi testar i huvudsak en loglinjär standard modell. • lnqreg = β0 + β1lnp + β2lni + β3trend + β4D + ε • Vi testar landsdata, länspanelen, med olika antal förklarande variabler och med olika sätt att mäta priser. • Priser har inte haft någon statistisk effekt på konsumtionen under 1990-talet • Den starkaste statistiska variabeln är en trend.

21. Slutsatser inför simuleringar • Priserna har haft liten inverkan under 1990-talet. • Det samma gäller de flesta andra ”normala” variabler. • Substitutionseffekten har varit obetydlig • Istället tycks det som om alkoholkonsumtionen rör sig mot en ny jämvikt.

22. Vi har skapat en simuleringsmodell • För att kanalisera den kunskap som trots allt finns om hur alkoholkonsumtion, priser och införselregler hänger samman. • Modellen ger oss möjlighet att testa tänkbara scenarier för total alkoholkonsumtion under olika förutsättningar.

23. Simuleringar under följande förutsättningar • En prissänkning (halvering av alkoholskatterna) vilket medför att priset (i hela registrerade sektorn) på: • Sprit faller med 30 % • Vin faller med 17 % • Öl faller med 16 % • Vi testar sedan att variera: • Egenpriselasticiteter • Korspriselasticiteter • Olika substitution • Effekter (i %) på registrerad (-) och oregistrerad (+) konsumtion av ändrade införselregler.

24. Typiska resultat 1

25. Typiska resultat 2

26. Typiska resultat 3

27. Vår samlade bedömning om endast införselreglerna ändras: • Den totala alkoholkonsumtionen förändras mycket lite eller inte alls. • Den oregistrerade sektorn (för öl, vin och sprit) växer från 33 procent till 50 procent. • Den offentliga sektorn förlorar ca sju miljarder kronor totalt.

28. Vår samlade bedömning om både införselreglerna ändras och skatterna halveras. • Den totala konsumtionen ökar med 10 – 15 procent. • Den totala konsumtionen ökar till ca 10,5 liter ren alkohol per person och år exklusive folköl. • Den oregistrerade sektorn (öl, vin och sprit) faller från 33 procent till 25 procent. • Den offentliga sektorn förlorar fyra miljarder kronor.