1 / 16

Synpunkter från länets kommuner

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreni- liknande tillstånd. Synpunkter från länets kommuner Rubriker; nuläge, skillnad mellan nuläge och rekommendation samt är rekommendationen realistisk. Sammanfattning.

zaria
Download Presentation

Synpunkter från länets kommuner

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreni- liknande tillstånd Synpunkter från länets kommuner Rubriker; nuläge, skillnad mellan nuläge och rekommendation samt är rekommendationen realistisk.

  2. Sammanfattning • Föreslagna riktlinjer som berör socialtjänsten anses i huvudsak som realistiska utifrån att de ekonomiska frågorna kan lösas • Fler av föreslagna metoder är inte kända av kommunens representanter och är därför svåra att ha synpunkter på. Men de metoder som idag tillämpas i flertalet kommuner bygger på samma grundtankar som de föreslagna metoderna • Några kommuner framhåller att för att kunna förverkliga de arbetsmetoder som rekommenderas så måste samverkan och samarbete mellan psykiatri och socialtjänst utvecklas

  3. Hälso- och sjukvården och socialtjänsten börerbjuda en personlig kontakt med personal från öppenvårdsteamet och socialtjänst före utskrivning från psykiatrisk slutenvård till personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd (3) • Nuläge Kommunerna arbetar idag enligt rekommendationen • Skillnad mellan nuläge och rekommendation Det är ingen skillnad • Är rekommendationen realistisk Ja

  4. Hälso- och sjukvården och socialtjänsten börerbjuda metoden shared decision making till personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd när vård- och stödinsatser planeras (4) • Nuläge Socialtjänsten arbetar utifrån SoL och LSS och biståndsbeslut, individuella genomförandeplaner som utformas i samråd med brukare och ev. närstående med syfte att garantera brukarens delaktighet • Skillnad mellan nuläge och rekommendation Den specifika metoden shared decision making används inte • Är rekommendationen realistisk Ja i grundtanken även om kommunerna använder andra verktyg. Några kommuner avser inte att byta metod.

  5. Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda familjeintervention till personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som har kontakt med sin familj eller närstående (1) • Nuläge I enstaka fall kan familjeintervention erbjudas genom IFO´s Alkohol- och narkotikagrupp. Samverkan med anhöriga och anhörigstöd ges i olika former. Anhöriga betraktas som en resurs • Skillnad mellan nuläge och rekommendation Ingen kommun erbjuder familjeintervention enligt rekommendationen • Är rekommendationen realistisk Ett utvecklingsområde som skulle gynna brukare o samhälle

  6. Hälso- och sjukvården och socialtjänsten börerbjuda social färdighetsträning enligt ESL-modellen till personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som har nedsatt funktion i olika sociala färdigheter (2) • Nuläge Alla kommuner arbetar med social färdighetsträning. Några enl. ESL fullt ut, några utifrån utvalda moduler/grundtankar o någon kommun inte alls utifrån ESL-modellen • Skillnad mellan nuläge och rekommendation Alla kommuner arbetar inte enl. modellen eller fullt ut • Är rekommendationen realistisk I stort sett anser alla kommuner den som realistisk förutom där den inte alls tillämpas. Som skäl anges ekonomin

  7. Hälso- och sjukvården o socialtjänsten bör inom ramen för sitt ansvar och i kontakt med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan erbjuda supported employment enligt IPS-modellen till personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som står utanför arbetsmarknaden o som har en vilja o motivation till ett reguljärt arbete. (1) • Nuläge Supported employment som metod används i några kommuner men inte enl. IPS-modellen • Skillnad mellan nuläge och rekommendation Ingen kommun arbetar med supported employment enl. IPS-modellen • Är rekommendationen realistisk Några kommuner anser att metoden bör utvecklas ur ett individ- o samhällsperspektiv. Någon kommun anser den orealistisk ur ett ekonomiskt kommunalt perspektiv

  8. Socialtjänsten börerbjuda dagverksamhet som är anpassad och har individuell målsättning och uppföljning till personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd (3) • Nuläge Alla kommuner tillhandahåller dagverksamhet som anpassas efter personens individuella behov • Skillnad mellan nuläge och rekommendation Ingen skillnad • Är rekommendationen realistisk Rekommendationen uppfylls och är därmed realistisk

  9. Socialtjänsten börerbjuda en boendelösning enligt housing first-modellen utan krav på behandlingsföljsamhet eller annan meritering till hemlösa personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd (3) • Nuläge Problem avseende hemlöshet bedöms som marginell i länet, men kommunerna erbjuder långsiktigt boende till personer med schizofreni utan att kalla modellen för housing first • Skillnad mellan nuläge och rekommendation Ingen kommun ser i nuläget behov av denna metod då problem med hemlöshet i gruppen inte förekommer eller är känd av professionen • Är rekommendationen realistiskt Några kommuner anger att den är realistisk då behov uppstår

  10. Socialtjänsten börerbjuda individanpassat stöd i ordinärt boende till personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd (2) • Nuläge Stöd i ordinärt boende utgår i samtliga kommuner utifrån biståndsbeslut. Individuell genomförandeplan utformas i samråd med brukaren och ev. anhörig/närstående. • Skillnad mellan nuläge och rekommendation Ingen skillnad • Är rekommendationen realistisk Ja, rekommendationen uppfylls

  11. Socialtjänsten börerbjuda bostad med särskild service om personen har behov av sådant stöd för att klara boendet (4) • Nuläge Tillgång till bostad med särskild service ser olika ut i länets kommuner allt från god tillgång till ingen tillgång alls • Skillnad mellan nuläge och rekommendation För de kommuner som inte kan erbjuda bostad med särskild service löser man behovet för den enskilde med andra insatser. • Är rekommendationen realistisk I de kommuner som har ett behov men inte tillgång till bostad med särskild service, är det en ekonomisk fråga

  12. Hälso- och sjukvården och socialtjänsten börerbjuda intensiv case management enligt ACT-modellen för personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som är högkonsumenter av vård, riskerar att ofta bli inlagd på psykiatrisk vårdavdelning eller avbryter vårdkontakter (1) • Nuläge Samverkan med aktuella externa vårdgivare sker kontinuerligt i varje enskilt ärende med syfte att skapa en hållbar miljö och struktur för brukaren • Skillnad mellan nuläge och rekommendation Ingen kommun arbetar med intensiv case management enligt ACT-modellen utan finner andra samarbetsmodeller då behov uppstår • Är rekommendationen realistisk Några kommuner anger att den är realistisk medan någon kommun inte anser det, med hänvisning till ekonomin

  13. Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda mindre intensiv case management enligt resursmodellen för personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd med omfattande kontakter med vårdsystemet och komplexa behov av insatser (6) • Nuläge I de flesta kommuner arbetar man efter modellen eller är på gång att införa den. Stora utbildningsinsatser pågår i länet • Skillnad mellan nuläge och rekommendation Kommunerna har kommit olika långt med att införa och arbeta utifrån modellen • Är rekommendationen realistisk De flesta kommunerna anger att den är realistisk medan någon kommun inte anser med hänvisning till ekonomin

  14. Synpunkter på socialtjänstens indikatorer • Indikatorerna förefaller i stort vara användbara • Negativt kan vara att; i fler fall anges specifika metoder. Ofta arbetar kommunerna med liknande metoder utan att använda metodens namn eller innehåll i dess helhet • Hur bunden är man till den precisa modellen och benämningen som Socialstyrelsen anger ?

  15. Synpunkter på socialtjänstens indikatorer • Vid mätning av en speciell metods förekomst bör man bryta ned innehållet i metoden om man ska komma åt kvaliteten • Indikatorerna är användbara om man löser problemet med datakvaliteten i befintliga register • Det krävs att enkäterna är genomarbetade och att det finns möjlighet för de som ska svara att lätt få tag i de uppgifter som behövs för korrekta svar

More Related