1 / 23

Avloppsinventering Haverö Strömmar

Avloppsinventering Haverö Strömmar. Information från Bygg- och miljökontoret. Varför en avloppsinventering?. För att: Skydda det vackra och betydelsefulla vattendraget. Skydda fridlysta arter. Säkerställa en god dricksvattenkvalitet.

walter-clay
Download Presentation

Avloppsinventering Haverö Strömmar

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Avloppsinventering Haverö Strömmar Information från Bygg- och miljökontoret

  2. Varför en avloppsinventering? • För att: • Skydda det vackra och betydelsefulla vattendraget. • Skydda fridlysta arter. • Säkerställa en god dricksvattenkvalitet. • Minska spridning av näringsämnen, bakterier och läkemedel. • Skydda Ljungan och Östersjön från föroreningar. • Det finns många dåliga avlopp i området.

  3. Var sker avloppsinventeringen? • I området runt Haverö Strömmars naturreservat. • Vi börjar uppströms på norra sidan av Ljungan.

  4. När sker avloppsinventeringen? • 30 maj – 10 juni 2011 • 2012 • 2013 • Vi kan inte ge en tid för när vi besöker just er fastighet. • Vi kommer att lämna lappar för att visa att vi varit där. • Uppskattningsvis 50 fastigheter per år.

  5. Hur går avloppsinventeringen till? • Vi kommer att besöka er fastighet för att titta på: • Slamavskiljaren (brunnen). • Den efterföljande reningen (infiltration/markbädd). • Torrdasslösningar. • Tillgången till dricksvatten. • Eventuellt ”synlig” miljö- och hälsopåverkan, exempelvis kraftig växtlighet, lukt eller avloppsvatten som tränger upp ur marken.

  6. Vad händer efter inventeringen? • Inventeringsresultat i brevlådan runt midsommar. • Uppfyller inte anläggningen gällande krav måste anläggningen åtgärdas. • Bygg- och miljökontoret begär in ansöknings/anmälnings handlingar. De ska vara inlämnade senast 13-09-30 för permanenthus och två år senare 15-09-30 för fritidshus. • Om inte ansökan/anmälan inkommit föreläggs fastigheten med förbud mot utsläpp av avloppsvatten.

  7. Viktigt att tänka på! • Sök tillstånd! • I ert område saknar 95% av avloppsanläggningarna tillstånd. • Att en avloppsanläggning finns på fastigheten sedan tidigare innebär inte att tillstånd till avloppsanläggningen finns. • Om avloppsanläggningen åtgärdas utan tillstånd måste en miljösanktionsavgift á 5000 kr betalas till staten, och i värsta fall behöver den nya anläggningen bytas ut.

  8. Röd-gul-grön

  9. Avloppsmässa • 14 april kl 16-20 Bangårdsgatan 17. • Leverantörer av avloppsanläggningar, gräventreprenörer och banker. • Tekniska förvaltningen. • Energi- och klimatrådgivaren. • Bygg- och miljökontorets avloppshandläggare. Vi bjuder på fika.

  10. Så går ett ärende till • Ansökningshandlingar inkommer till kontoret. • Därefter gör vi platsbesök för att titta i en provgrop. Vi tittar på grundvattennivån, nivån till berg och markens egenskaper. • Vi skriver och skickar ett beslut med villkor. • Ni fotograferar anläggningen under byggprocessen. • Vi slutbesiktar anläggningen via era inlämnade fotografier. • Uppgifter skickas till tekniska förvaltningen.

  11. Viktiga delar i en avloppsanläggning • Slamavskiljare • T-rör • Fördelningsbrunn • Infiltration • Markbädd • Moduler • Avluftningsrör • Minireningsverk

  12. Slamavskiljare - brunn • Avskiljer slammet och hindrar stopp i anläggningen. • Dimensioneras för minst 5 personer dvs minst 2m3 för att utjämna avloppsvattnet som kommer i stötar. • Tre kamrar eller motsvarande enligt svensk standard.

  13. T-rör • Hindrar slammet från att ta sig in i den efterföljande reningen. Tar sig slam dit blir det stopp i anläggningen.

  14. Fördelningsbrunn • Sprider avloppsvattnet jämnt i den efterföljande reningens spridningsrör. • Fördelningsbrunn används inte när den efterföljande reningen är uppbyggd av moduler.

  15. Efterföljande rening = infiltration/makbädd • Det är först i den efterföljande reningen, rening av avloppsvattnet sker. Här renas avloppsvattnet från näringsämnen, bakterier, mediciner och kemikalier.

  16. Infiltration • Renar avloppsvattnet genom bakterier i marken som tar hand om, näringsämnen, dåliga bakterier, mediciner och kemikalier medan avloppsvattnet sakta transporteras genom jorden. • Infiltrationer fungerar inte om marken är mycket tät (lerig). Då tränger avloppsvatten upp ur marken.

  17. Markbädd • Samma princip av rening som infiltrationer, men byggs helt upp av material utifrån. • Har ett utlopprör i botten på anläggningen som leder avloppsvattnet till ett dike.

  18. Moduler • Renar avloppsvatten i moduler efter samma princip som i infiltrationer/markbäddar, med en biohud. • Kräver mindre yta och mindre grus. • Kan anläggas både som infiltration och markbädd.

  19. Avluftningsrör • Hjälper till att syresätta marken så att bakterierna kan bryta ned föroreningarna i avloppsvattnet. • Är ett krav när infiltrationer/markbäddar anläggs med moduler.

  20. Minireningsverk • Kan uppnå en mycket bra rening av näringsämnen. • Kräver mycket skötsel. • Behöver kompletteras med efterföljande rening eftersom de har svårt att rena bakterier.

  21. Hög skyddsnivå • Ett område med hög skyddsnivå är extra skyddsvärt. I dessa områden ställs högre krav på avloppsrening. • Mer fosfor behöver renas än vad en vanlig slamavskiljare med infiltration/markbädd klarar av.

  22. Årscykel

  23. Frågestund

More Related