Miljömålssystemet

1. Miljömålen i förändring – exemplet långsiktigt hållbar markanvändningRolf AnnerbergMiljömålsberedningens ordförande

2. Miljömålssystemet • Miljömålssystemets syfte är att ge ett strukturerat miljöarbete och en systematisk uppföljning av miljöpolitiken • Miljömålssystemets organisation: • Parlamentariska Miljömålsberedningen ger råd till regeringen om hur miljömålen kan nås • Myndigheterna ansvarar för uppföljning och utvärdering • Myndigheterna ska verka för att målen nås inom sina ansvarsområden

3. Om Miljömålsberedningen • En parlamentarisk kommitté som ger råd till regeringen om hur miljömålen kan nås • Fokus på svåra frågor som kräver långsiktiga politiska avvägningar • Mandat till år 2020 • Strategier med förslag till etappmål tas successivt fram inom av regeringen prioriterade områden

4. Strategier för att nå miljömålen • Strategier ska tas fram inom områden som är i behov av långsiktiga politiska avvägningar • Strategierna ska innehålla förslag till etappmål, med kopplade åtgärder och styrmedel • Etappmålen ska vara ambitiösa men möjliga att nå • Samhällsekonomiska konsekvensanalyser • Bred samhällsdialog

5. Etappmålens uppgift • Etappmålens pekar ut behov av större strategiska förändringar - samhällsomvandlingar - för att miljömålen ska nås • Andra typer av löpande förändringar och förbättringar krävs också, men uttrycks inte som etappmål • Myndigheterna ska på eget initiativ verka för att miljömålen nås inom sina ansvarsområden

6. Strategi för långsiktigt hållbar markanvändning • En utredningsplan har beslutats i parlamentarisk enighet och överlämnas den 30 mars 2012 • Utredningsfrågor med rapportering juni 2013: • Hur arbetar vi med skydd och skötsel av landområden? • Hur kan miljöhänsynen i skogsbruket utvecklas? • Utredningsfrågor med rapportering juni 2014: • Hur kan en hållbar användning av jordbruksmark åstadkommas? • Hur kan styrningen av markanvändningen utvecklas för ökat helhetsperspektiv?

7. Utredningsfrågor om skydd och skötsel av landområden • Vilken inriktning, utformning och omfattning bör det svenska arbetet med skydd och skötsel av landområden ha samt, utifrån detta, hur kan styrmedel och åtgärder utformas på ett så verkningsfullt och kostnadseffektivt sätt som möjligt? • Hur fördelar sig nuvarande skydds- och bevarandeformer på olika naturtyper och deras värden för biologisk mångfald? • Hur ser ägandeförhållandena ut för skyddade områden? • Vad kan Sverige lära från andra länder vad avser olika skydds och bevarandeåtgärder?

8. Utredningsfrågor om skydd och skötsel av landområden (forts.) • Behöver tillämpningen av befintliga former för skydd, skötsel och restaurering utvecklas, alternativt behöver nya former utvecklas? • Behöver vi utveckla nya skyddsformer eller öka tillämpningen av nuvarande skyddsformer för naturvärden i brukade områden? • Hur kan staten genom sitt eget markinnehav agera, t.ex. genom brukande, skötsel och byten av mark?

9. Utredningsfrågor om hur miljöhänsynen i skogsbruket kan utvecklas • Hur kan den lagstadgade miljöhänsynen i skogsbruket utvecklas? • Finns det behov av förändringar av nuvarande styrning av skogsbruket för att bättre nå de miljöpolitiska målen? • Försvårar den nuvarande skogsvårdslagen andra former av skogsbruk än trakthyggesbruk?

10. Arbetssätt • Fördjupade utredningsunderlag i expertgrupper • Bred samhällsdialog i referensgrupper • Hearings och seminarier • Utredningsarbete i sekretariatet • Delbetänkanden: • 15 juni 2013 • 15 juni 2014 slutrapport strategin

11. Miljömålsberedningens hemsida www.sou.gov.se/mmb