DEN FINLANDSSVENSKA RESULTATNIVÅN - PISA 2009

1. DEN FINLANDSSVENSKA RESULTATNIVÅN- PISA 2009 Universitetsforskare PeD., Speciallärare Heidi Harju-Luukkainen Pedagogiskaforskningsinstitutet Jyväskylä universitet

2. Vadär PISA? • OECDsprogram för internationellutvärdering av elevprestationer = Programme for International StudentsAssessment • OECD:sinternationellstudiesom med hjälpavolikaindikatorermäter 15-åringars förmågoriochattityder till läsning (läsförståelse), matematikochnaturvetenskap • Utvärderingengörsvartredjeår • Omkring 470 000 eleverdeltogi PISA 2009 ochdessarepresenteradeomkring 26 miljoner 15-åringar.

3. Varförhar PISA tillkommit? • För attfyllabehovet av internationellajämförelserpåskolansområde • För attbesvarapåfrågorsom: • Ärdagensungamänniskorrustadeför attmötaframtidensutmaningar? • Kan de analysera, diskuteraochframförasinaidéerochtankareffektivt? • Har de förmågaattfortsättalärasignyasaker hela livet?

4. ”PISA focuses on youngpeople’sability to usetheirknowledge and skills to meetreal-lifechallenges. Thisorientationreflects a change in the goals and objectives of curriculathemselves, whichareincreasinglyconcernedwithwhatstudentscandowithwhattheylearn at school and notmerelywithwhethertheyhavemasteredspecificcurricularcontent.” OECD 2010,18 (Whatstudentsknow and cando – Volume 1)

5. Deltagandeländer, skolorochelever 65 deltagandeländer 33 OECD-länder IckeOECD-länder Finland 56/ 1407 147/ 4403

6. PISA kunskapsområden • I PISA 2000 varhuvudtematbedömingen av läsfärdigheten • readingliteracy • I PISA 2003 varhuvudtematmatematisktkunnande • mathematicalliteracy • PISA 2006 varhuvudtematnaturvetenskapligtkunnande • scientificliteracy • PISA 2009 varhuvudtematbedömingen av läsfärdigheten • redinglitearcy

7. PISA undersökningarnasomfattning i svenskspråkigaskolor i Finland 2000 – Medegentyngdpunkt 2003 – Medstörresampel 2006 – Medegentyngdpunkt 2009 – Medstörresampel (56 finlandssvenskaskolormed 1407 elever)

8. Utvärderingsmaterialet Elever Skolor Elevenkät Utvärdering Skolenkät Läsning

9. Elevenkät 2009 • Frågoromeleven • Elevensfamiljochhem • Läsintressen • Studietid • Klassrums-ochskolklimat • Modersmålslektioner • Bibliotek • Strategiernärmanläserochförstår en text • Vana attanvändadatateknik

10. Nationella frågor 2009 • Vilka av följandeexaminatror du att du kommerattavlägga? • Vilketvardittsenastebetyg i modersmål / matematik • Vilketspråktalar du medföljandepersoner? • Påvilketspråkgör du följandesaker? • Påståenden

11. Skolenkät 2009 • Skolansstrukturochorganisation • Elevernaochlärarna • Skolansresurser • Skolansundervisning, studieplanochprov/bedömning • Skolklimatet • Skolanspolicyochpraxis • Rektorns roll

12. Provhäften • Uppgiftstyper • En del av uppgifternaär lika • En del heltnya • Flervalsuppgifterochöppnasvar • 2/3 av uppgifternaberörhuvudtemat, somdelas in i delområden • Sökaochinhämtainformation • Sammanföraochtolka • Reflekteraochutvärdera

13. Hurdefinierar PISA läsning? ”An individual’scapacity to: understand, use, reflect on and engagewithwrittentexts, in order to achieveone’sgoals, to developone’sknowledge and potential, and to participate in society.” OECD 2010,57 (Whatstudentsknow and cando – Volume 1) PISA:s fokus ärpåattläsa för attlärasigsnarareänattlärasigattläsa, ochdärförmätsinteelevernasmestgrundläggandeläsförmågor.

14. RESULTATNIVÅN

15. Toppenländerna i PISA 2009

16. 10 i topp i läsning

17. Nordiskjämförelse av medelvärden i läsning

18. Medelvärden i läsning, matematikochnaturvetenskap

19. Regionalaskillnader - läsning

20. Differensenmellankönen i läsning för flickornasfördel

21. Läsningensdelområden • Läsningensdelområden (processer) ärviktiga element iPISA:sramverk 2009: • Uppgiftersomklassificerassomsökaochinhämtainformationinvolverarförmågorsomhörihopmedatthitta, väljautochsamlainformation. • Medattsammanföraochgöra en tolkningmenasattförstånågotsominteäruttalat. Det kaninbegripaigenkänning av en relationsominteärexplicitellerattmandrar en slutsatsombetydelser av en fraseller en mening. • Reflekteraochutvärderainnebärattdranytta av kunskaper, idéerellervärdenutanförtexten. Attreflekteraomochvärdera en textsformkräverattläsarenställersigvidsidan av texten för attbetraktadenobjektivtochutvärderadesskvalitetochlämplighet.

22. Medelvärden i läsningensdelområden

23. Regionalaskillnader i läsningensdelområden

24. Relationenmellanuppgifterocheleverpå en förmågskala Lässkala Elevenförväntasattklara av nästan alla uppgifterna Elevenförväntasattklara av nästan alla uppgifternapånivå 4 ochunder Elevenförväntasattklara av nästan alla uppgifternapånivå 2 ochunder

25. Procentuellandeleleverpåolikanivåer

26. Faktorersomförklararskillnader i läsning (mellaneleverna) Förklarargemensamtöver 50 procent av variansenmellaneleverna

27. Faktorersomförklararskillnadermellanfinsk-ochsvenskspråkigaeleverFaktorersomförklararskillnadermellanfinsk-ochsvenskspråkigaelever • Hurviktigaärstrategierna för attförståochkommaihågför eleven? • Ärspråketsomeleventalaroftasthemmaskolspråket? • Huroftaanvändermankontrollstrategier, närmanstuderar • Huroftaanvändermanstrategier för attkommaihåg, närmanstruderar (neg)

28. ENGAGEMANG I LÄSAKTIVITETER

29. ”Studentswhoarehighlyengaged in diversereadingactivities and whoareaware of whatstrategiesworkbest for reading and understandingtextsperformbetter in the PISA readingassessment.” OECD 2010, 27 (Learning to learn – Volume 3)

30. Engagemang i läsaktiviteter • Hurengagerarmodersmålslärarenelevernatillläsning?

31. Läslustenochframgången i läsning

32. Läslust HållerabsolutintemedHållerabsolutmed

33. Läslustenblandflickorochpojkar (svenskspråkigaskolor)

34. Hurmyckettidägnarflickornaochpojkarnaåtfrivilligläsning (svenskspråkigaskolor)

35. Huroftaläserelevernavarieratläsmaterial

36. Modersmålslärarnaengagerarelevernatillläsning

37. LÄRANDESTRATEGIER

38. Lärandestrategier PISA mäter i vilkenutsträckningstuderandenlärsigvissastrategier för läsningochinlärningochhurmedvetna de äromattvilkastrategierfungerarbäst. De eleversomärduktigapåattlärasigklarar av attanvändaolikalärandestrategiereffektivtochflexibelt – alltsåanpassasigtillolikainlärningssituationer, kantänkas vara beredda, elleråtminstone ha de verktygsomkrävs för ett livslångtlärande.

39. Effektiva strategier (för att förstå och komma ihåg samt att sammanfatta) • ”efterattjagharläst en textdiskuterarjaginnehålletmedandrapersoner” • ”jagstrykerunderviktigadelar av en text” • ”jagsammanfattartextenmedegnaord” • ”jagkontrollerarnoggrantom de viktigastefaktauppgifterna i textenärmed i sammanfattningen” • ”jagläsergenomtextenochstrykerunder de viktigastemeningarnaochskriveromdemmedegnaordsom en sammanfattning”.

40. Mindre effektiva strategier (för att förstå och komma ihåg samt att sammanfatta) • ”jagförsökerkopierasåmångameningarsommöjligt” • ”attkoncentrerasigpå de delar av textensomärlättaattförstå” • ”snabbtläsaigenomtextentvågånger” • ”attläsatextenhögt för en annan person” • ”jagskriver en sammanfattningochkontrollerarsedanattvarjestyckefinnsmed i sammanfattningeftersomvarjestyckeböringå i en sammanfattning” • ”innanjagskriver en sammanfattningläserjagtextensåmångagångersommöjligt”

41. Strategiernärmanmåsteförståochkommaihåginformation i en text 1 Mindreeffektiv Mindreeffektiv

42. Strategiernärmanmåstesammanfattainformation i en text Mindreeffektiv Mindreeffektiv

43. Kontrollstrategier 3

44. KLASSRUMS- OCH SKOLKLIMATET

45. Påståendenomlärarna

46. Skolkilmatet

47. DISCIPLINÄRT KLIMAT PÅ MODERSMÅLSLEKTIONERNA

49. DEN FINLANDSSVENSKA SKOLAN

50. Procentuellaandeleneleversomhar ett annat modersmålänskolspråket 2 20 %