v lkomna till v rt seminarium om demens p lundsbrunn 7 februari n.
Download
Skip this Video
Loading SlideShow in 5 Seconds..
Välkomna till vårt seminarium om Demens på Lundsbrunn 7 februari! PowerPoint Presentation
Download Presentation
Välkomna till vårt seminarium om Demens på Lundsbrunn 7 februari!

Loading in 2 Seconds...

play fullscreen
1 / 20

Välkomna till vårt seminarium om Demens på Lundsbrunn 7 februari! - PowerPoint PPT Presentation


  • 171 Views
  • Uploaded on

Välkomna till vårt seminarium om Demens på Lundsbrunn 7 februari!. Deltagare i Närsjukvårdsgruppen Demens. Kerstin Sjöström – Demenssamordnare, Lidköpings kommun Åsa Hedvall – Ssk, Grästorps kommun Monika Bengtsson – Enhetschef, Essunga kommun Helena Johansson – Demenssamordnare, Vara kommun

loader
I am the owner, or an agent authorized to act on behalf of the owner, of the copyrighted work described.
capcha
Download Presentation

PowerPoint Slideshow about 'Välkomna till vårt seminarium om Demens på Lundsbrunn 7 februari!' - tam


An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript
deltagare i n rsjukv rdsgruppen demens
Deltagare i Närsjukvårdsgruppen Demens
  • Kerstin Sjöström – Demenssamordnare, Lidköpings kommun
  • Åsa Hedvall – Ssk, Grästorps kommun
  • Monika Bengtsson – Enhetschef, Essunga kommun
  • Helena Johansson – Demenssamordnare, Vara kommun
  • Eva Tammo – Ssk, Götene kommun
  • Marie-Anne Gustavsson – Arbetsterapeut, Vara primärvård
  • Margareta Ström – Dsk, Lidköpings kommun
  • Lisa Andersson – Arbetsterapeut, Lidköpings kommun
  • Christina Claesson – Ssk, Skara kommun
  • Åsa Jonsson – Ssk, Lidköpings primärvård
  • Pernilla Ragnar – Ssk, Sjukhuset i Lidköping
  • Karl-Gustav Wennberg – Läkare, Ågårdens vårdcentral
syfte
Syfte
  • Utveckla och förbättra vårdkedjan mellan den kommunala hälso- och sjukvården, primärvården och sjukhusvården inom området Demens samt utveckla kompetensen hos berörd personal.
  • Lägga förslag till förbättrad samverkan som kan leda till en förbättrad vård och omsorg
uppdragsbeskrivning
Uppdragsbeskrivning
  • Kartlägga styrkor och svagheter inom nuvarande verksamheter
  • Beskriva uppgifts- och ansvarsfördelning
  • Omvärldsorientering – ta del av andra huvudmäns arbete inom området
  • Inventera och förbättra tillämpningen av ev vårdprogram
  • Utarbeta en plan för kompetensutveckling/kompetensöverföring
  • Kvalitetssäkring – ge förslag på gemensamma kvalitetsmått
  • Övriga samverkansaktiviteter
befolkningsstruktur
Befolkningsstruktur
  • Personer med demenssjukdom kommer öka i antal under den närmaste 10-20 årsperioden.
  • I Sverige räknar man med att ca 140 000 personer har en demenssjukdom.
  • 12 000 är under 65 år.
  • 110 000 har Alzheimerdiagnos.
  • Varje år nyinsjuknar 24 000.
kostnader
Kostnader

Samhället satsar idag stora resurser på sjukvård och omsorg av personer med demenssjukdom.

Kostnaden för demensvården i Sverige är 50 miljarder kronor/år, det är lika mycket som vården av stroke, cancer och hjärtkärl sjukdomar kostar tillsammans.

sammanfattning
Sammanfattning
  • 140000 personer i Sverige har någon form av demens. Av dessa har 2/3 Alzheimers sjukdom.
  • Förekomsten av demens är 1% vid 65 års ålder och 50 % vid 90 års ålder.
  • Inom 2,5-3 år efter diagnos har hälften av de sjuka flyttat till särskilda boenden.
sammanfattning1
Sammanfattning

4. Demenssjukdomen kan uppfattas som ett stigmatiserande tillstånd. Med ökade kunskaper och större öppenhet om demenssjukdomen kan attityderna till denna sjukdom bli mindre negativa.

5. God kontroll av blodtrycket i medelåldern reducerar risken för att senare insjukna i demenssjukdom.

6. Demenssjukdomens utveckling kan fördröjas om äldre människor kan bibehålla ett aktivt liv.

sammanfattning2
Sammanfattning

8. Psykosociala träningsprogram för anhöriga kan minska deras oro och depression.

9. Läkemedel med antikolinerg effekt och Bensodiazepiner ger oönskade effekter på kognitiv funktion.

styrkor
Styrkor
  • I Skara har man gjort ett utskick till kommuninvånarna med förfrågan om man önskar insatser i hemmet. Därigenom har man funnit okända personer med demenssjukdom.
  • Det finns väl fungerande överrapporteringsrutiner mellan primärvård och kommun i Lidköping och Essunga.
  • I Lidköpings kommun finns en checklista för hur första hembesöket ska gå till som distriktssjuksköterskan har hand om i samband med överrapportering till kommunen.
styrkor1
Styrkor
  • Planeringsmöten i hemvården där flera yrkeskategorier medverkar.
  • Det finns goda exempel på dagvård för dementa runt om i våra kommuner.
  • I Lidköping finns läkare som utarbetat rutiner för hur en demensutredning ska genomföras.
styrkor2
Styrkor
  • Stark vilja hos omvårdnadspersonal att lära mer om förhållningssätt, bemötande osv.
  • I Lidköpings kommun finns en checklista upprättad angående hur man går tillväga vid demensutredning av personer med förståndshandikapp.
  • I Lidköping och Essunga finns information om demenssjukdomar på ett flertal språk i syfte att ge information till kommunens invandrare.
  • Ett demensteam i hemtjänsten finns sedan 1/1- 08 i Essunga kommun.
svagheter
Svagheter
  • Patienterna har inte alltid diagnos i samband med inflyttning på demensboende. Tidig diagnostisering är oerhört viktig för den enskilde, anhöriga och personal.
  • Det tar ofta lång tid från utredning till beslut om plats i gruppboende.
  • Ofta lång kö till plats på gruppboende.
  • Personer med demenssjukdom bor ibland tillsammans med personer med andra handikapp vilket har sina svårigheter.
svagheter1
Svagheter
  • Ett stort mörkertal finns avseende hur många demenssjuka som fortfarande bor kvar i ordinärt boende.
  • Anhöriga upplever att det är svårt att veta vem man ska vända sig till.
  • Arbetsterapeut och sjukgymnast i kommunen får ej vetskap om att den demenssjuke finns. Välfungerande bedömningsinstrument finns som klargör vilka svårigheter personen har i utförandet av ADL-aktiviteter.
  • Liten kunskap om att adekvata hjälpmedel finns.
svagheter2
Svagheter
  • Olika professioner känner inte till varandras kompetens.
  • Personal finns inte alltid med när demenssjuka läggs in på sjukhus.
  • Dålig kunskap hos anhöriga och personal – särskilt personal i akutsjukvården.
  • I vissa kommuner finns inga särskilda rutiner vad gäller kvarboendeprincipen.
svagheter3
Svagheter
  • I vissa kommuner saknas demenssjuksköterska.
  • I vissa kommuner saknas det specifik dagverksamhet för personer med demens.
  • De flesta kommuner saknar permanenta demensteam i hemvården.
har gjort under 2007
Har gjort under 2007
  • Studiebesök på Sahlgrenska Universitetssjukhuset 23 maj angående miljön och färgens betydelse för demenssjuka. Möte med sjuksköterska och medicine doktor Helle Wijk.
  • Inspirationsdag i Lundsbrunn 6 september i samverkan med Sveriges kommuner och landsting. Dagen innehöll nationella perspektiv, hur det är att leva med en demenssjukdom, förbättringspunkter samt diskussioner mellan primärvård, länssjukvård och kommuner.
p g ng under 2008
På gång under 2008
  • Närsjukvårdsdag 7 februari
  • Informationsdag 7 maj med tema ”Vårdprogram Demens” – Föreläsare är bl.a. Överläkare Kristina Are, geropsyk i Falköping
  • Fördjupningsdag i höst med uppföljning av förra höstens inspirationsdag.
m let f r v rt arbete
Målet för vårt arbete
  • Att förbättra vården och omsorgen för personen med demenssjukdom och för dennes närstående/anhörig.