Grundläggande Demokratiska Värderingar

1. Alla ("praktiska") handlingar rymmer teoretiska och begreppsliga antaganden om världen och om handlingarnas betydelse och resultat. Detta gäller forskarens val av undersökningsmetod lika väl som lärarens val av undervisningsmetod, bemötande och förhållningssätt. Såväl forskarens som lärarens arbete är alltså samtidigt praktiskt och teoretiskt!

2. Alla människors lika värde Integritet Respekt Jämställdhet Personligt Individens ansvar frihet Grundläggande Demokratiska Värderingar

3. Övergripande strategier och organisationsnivå Förändringar på enhetsnivå Förändring på grupp och individnivå Övergripande strategier och organisationsnivå Förändringar på enhetsnivå Förändring på grupp och individnivå Stjernberg

4. ETIK "Medveten reflektion över mänskliga värderingar och deras grund. Denna reflektion styr våra handlingar" Ledarna

5. ETISKA DILEMMAN Min egen etik Professions- Upddrags- etik etik Arbetskamrater Andra och övriga instanser

6. Gunnel Colnerud (1995) • Lärares etiska konflikter: • etiska aspekter att beakta när lärare hanterar elever i grupp. • etiska aspekter på den differentierade rollen, exempelvis betygssättning och bedömningssamtal • etiska aspekter på den socialiserande rollen • etiska aspekter på ansvaret för eleverna både i nuet och för framtiden. • etiska aspekter på de kollegiala relationerna • aspekter på allmänmoraliskt ansvar väckt av relationer i yrket.

7. Att arbeta med värderingar för utveckling av gemensam värdegrund • Fall och situations-beskrivningar. • Individuellt ställningstagande. • Knyt ställningstagandet till styrdokument. • Gemensam diskussion och reflektion

8. Fyra-hörn metoden: Ge gruppen fyra valmöjligheter utifrån en given situation eller frågeställning. Samtal/diskussion utifrån de olika valen. Ex Hur avskyr du mest att bli behandlad? 1. ……………. 2. ……………. 3. ……………. 4. …………….

9. Linjen: Kan varieras i det oändliga. Ställ upp hela gruppen längs ena väggen i rummet. Markera på den motsatta väggen tre alternativa ställningstagande t.ex. Ja Vet ej Nej Ett sätt att få fram ställningstagande snabbt för att sedan diskutera med gruppen. Också ett sätt att bygga normsystem.

10. Heta stolen: Be deltagarna sätta sig i en ring (utan bord i mitten). Alla deltagare ska ha varsin stol. En extra tom stol finns med i ringen. Ledaren sitter hela tiden kvar på sin plats i ringen. Ledaren läser upp påståenden som deltagarna får värdera. De som håller med flyttar sig till en tom plats. De som inte håller med eller är tveksamma sitter kvar på sin plats. Kan också göras tvärtom. Fördel: Man måste fysiskt visa sin ståndpunkt. Lättare än att verbalisera!!!!!!!!

11. Rollspel: Deltagarna får olika roller t.ex. i en konfliktsituation som de spelar upp. För in en ny dimension. Lättare att ta andras perspektiv när man försatts i dennes situation. Enklare variant: Två och två med ryggen mot varandra. Kan gälla ett samtal. Forumspel mer avancerad variant med frysning och omtagningar.

12. Dilemmaövningar Berättelser med olika bottnar och som försätter deltagarna i problemlösning. Deltagarnas uppgift blir att ta ställning till olika agerande och handlingar för att etiskt granska detta. Kan ta sin ursprung även i verkliga händelser men är ofta mer provocerande. Ofta bättre att dra sådana paralleller i samtalet efteråt.

13. Värderingsövning: Genom att ta ställning till fiktiva situationerfår deltagarna bryta sina värderingar gentemot andra deltagares värderingar. Ställer grundvärderingar på sin spets som vi inte alltid är medvetna om.

14. Konsekvensmetoden Ett sätt att hantera destruktiva strategier. T.ex. ”Vi tycker det bara är roligt med öknamn, eller att retas” Arbeta två och två. Lista alla konsekvenser det innebär att retning och öknamn är ok. Redovisa parvis. Ett sätt att skapa grupptryck. Låta de mognare komma fram.

15. Brainstorm: • Ledaren ställer en fråga och gruppen får associera fritt. Alla förslag skrivs upp på blädderblock/tavla. • Ingen får kommentera de andras förslag förrän allt är uppskrivet. • Spelregler: • Kreativt (alla idéer välkomna) • Aktivt (stanna inte upp och diskutera förrän efteråt) • Tempo (ska gå rätt fort utan för mycket tankearbete) • Tokigt är ok • Efteråt samtal om alla förslagen

16. Reduktionsövning: Ofta efter en brainstorm eller listning. Vad bör inte vara med på listan (t.ex. vad kan vi göra för att alla ska känna sig trygga i skolan? Förslag som i den efterföljande diskussion visar sig mindre bra tas bort) Rangordning: Vilket ska vi börja med. Ploppar kan användas som underlag. Jfr Metaplan

17. Lappmetoden: 1. Formulera problemet. T.ex. Eleverna ger varandra öknamn och blir ledsna för det. Vad finns det för hinder att göra ngt åt detta? 2. Arbeta två och två. Skriv ner så många hinder de kan komma på på Post-it-lappar. 3. Sätt upp Post-it-lapparna väl synligt för alla 4. Sortera ämnesvis; t.ex. Tid, Rädsla, Grupptryck, Vana, Övrigt 5. Samtal: Vad kan vi då göra åt detta. Vad kan var och en göra? Vad kan vi i personalen göra? Vad börjar vi med?

18. Tvärtomövningar: • Hur kan vi skapa mer otrygghet i den här skolan? • - Brainstorm • - Sortera och prioritera de tre fyra mest tänkbara sakerna. • - Vänd på dem igen! Hur ska varje ”hemsk” sak förvandlas till ngt som inte ska hända. • - Konkretisera; • Vem gör vad, hur och när? • Vad gör vi individuellt? • Vad gör vi gemensamt?

19. Levande statyer: • Åskådliggöra ett relationsbegrepp t.ex. mobbning i smågrupper, alt dramatisera • Simulationsövningar: • Detta händer. Beskriv målande en situation. Vad gör du?? Samtal kring olika reaktioner, känslor, strategier, beteenden. • Akvarium

20. ”Framgångsrika skolor” Forskning på 50 och 60-talet fokuserade på elevers studieresultat relaterade till deras hemförhållanden. Olika grundförutsättningar i arv och miljö. Ledde till en stor satsning på kompensatoriska åtgärder för att höja kunskapsnivån hos elever från underpriviligierade uppväxtmiljöer.

21. Nyare forskning om framgångsrika skolor utgår från de skolor som lyckas bättre än genomsnittet av skolor med samma socioekonomiska underlag. Studier av både resultat i form av kunskaper och sociala och emotionella faktorer

22. Rutter: studie av innerstadsskolor i London. • Stark betoning av lärandet • God elevomsorg • Punktlighet • Ordning • Medbestämmande för eleverna • Disciplin baserad på belöningar snarare än bestraffningar • Personal som tar aktiv del i beslutsprocessen Kritik: Få skolor deltog

23. Mortimore (1988) 50 innerstadsskolor i London, både kognitiva (läsning, skrivning, muntlig framställning, matematik) och icke-kognitiva variabler (lärarbedömningar av elevernas beteende i skolan) användes. Noggrann kartläggning av elevernas kunskaper när de började skolan. Möjliggjorde att studera både elevernas skolresultat men också vilka framsteg de gjort i skolan sedan de började. 25 % av skolframstegen berodde på skolfaktorer, 5% på hembakgrund

24. Mortimore: • Skolfaktorer för framgång: • Ett målmedvetet ledarskap • Pedagogernas delaktighet i planeringen • Kontinuitet och konsekvens inom pedagog-gruppen • Välstrukturerade lektioner • Stor kommunikation mellan elever och pedagoger • Dokumentation av elevernas framsteg • Engagemang från föräldrarnas sida • Positivt arbetsklimat

25. Lennart Grosin: • Två variabler med höga ambitioner • Kunskapsskolan • Omsorgsskolan Forskningen stöder den internationella forskningens resultat att socioekonomiska faktorer och etnisk tillhörighet inte behöver vara utslagsgivande

26. Nyckelfaktorer när det gäller • undervisningen: • Planering av innehållet i verksamheten, kunskaper om mål, tydlighet, regelbundna läxor, uppgifter på olika kunskapsnivåer • Styrning: gällande förväntningar, ansvar, tydliga gränser, entusiasm, positiva relationer elever –pedagoger • Återkoppling: utvärdering,

27. PESOK • Rektors pedagogiska ledarskap. – Ledning och ansvar för utveckling och undervisning - Delegering och delaktighet kring policybeslut - Kunskaper om vad som pågår i klassrummen • Samsyn om mål och vision. Hög grad av enighet om grundläggande värderingar • Lärandemiljö - Ordning och reda - Attraktiv arbetsmiljö • Fokus på undervisning och lärande

28. Undervisningskvalitet. Strukturerade lektioner. Fokus på ett fåtal tema under ett arbetspass. Tydliga mål för lektionerna. • Höga förväntningar på eleverna med utgångspunkt från att alla är läraktiga samt att skolans och undervisningens kvalitet, inte elevernas bakgrund, är avgörande för deras resultat • Positiv återkoppling. Uppmuntran och belöning för bra arbete • Regelbunden uppföljning och utvärdering på individ, klass och skolnivå

29. Ansvar och inflytande för elever. Goda förhållanden mellan personal och elever • Föräldramedverkan. Föräldrar delaktiga i sina barns inlärning. • En lärande organisation. Gott samarbete för att utveckla undervisning och verksamhet.

30. Referenslitteratur Homo Sapiens. Bokförlaget Corona Gunnel Colnerud, Solveig Hägglund (2004), Etiska lärare - moraliska barn : forskning kring värdefrågor i skolans praktik Linköpings Univeristet, ISBN 1650-3643 Gunnel Colnerud (2002), Respekt för lärare, HLS förlag ISBN 91-7656-529-7 Gunnel Colnerud (1995), Etik och praktik i läraryrket, HLS, ISBN 91-7656-367-7 Robert A Dahl (1999), Demokratin och dess antagonister, Ordfront ISBN 91-7324-600-X Elisabeth Nihlfors (red) (1997) Att leda med värden – Att leda mot världen, Gotab ISBN 91-506-1210-7 Clas Trollestad (2000), Etik och Organisations-kulturer, Svenska Förlaget ISBN 91-7738-540-3