Värderingar som förändringskraft - PowerPoint PPT Presentation

v rderingar som f r ndringskraft n.
Download
Skip this Video
Loading SlideShow in 5 Seconds..
Värderingar som förändringskraft PowerPoint Presentation
Download Presentation
Värderingar som förändringskraft

play fullscreen
1 / 63
Värderingar som förändringskraft
296 Views
Download Presentation
kiana
Download Presentation

Värderingar som förändringskraft

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript

  1. Värderingar som förändringskraft Lasse Taxén lars.taxen@gmail.com http://gemensamvalfard.se/

  2. Samhällets stöttepelare

  3. 11 november 2011

  4. 13 mars 2012

  5. Total scenförändring på 4 månader

  6. George Monbiot, The Guardian Accepterandet av en politik som motverkar våra intressen är 21 århundrades mest genomgripande mysterium I USA kräver arbetare argt att de lämnas utan vård, och insisterar på att miljonärer ska betala mindre skatt I Storbritannien tycks vi vara beredda att överge de sociala framsteg som våra förfäder riskerade sina liv för, utan att några protester hörs Vad har hänt med oss? http://www.monbiot.com/2010/10/11/the-values-of-everything/

  7. Stefan Jarl

  8. Varför reagerar vi inte?

  9. Värderingar!

  10. Olika värderingar Solidaritet Gemenskap Andlighet Konformism Empati Yttre Inre Popularitet Image Anknytning Själv-acceptans Finansiell framgång Fysisk hälsa Säkerhet Hedonism Egoism Individualism Common Cause-rapportenSkriven av Tom Crompton på uppdrag av bl.a. WWF, Jordens vänner, Oxfam

  11. Värderingar styr våra uppfattningar om världen Fakta Mentala ramar Avgör vilka fakta vi tar åt oss och vilka vi väljer att inte se Värderingar

  12. Galileo och Jupiters månar

  13. Värderingar blir till politiska handlingar Sjukvård - marknad Sjukvård - behov Mentala ramar Mentala ramar Värderingar Värderingar

  14. Fakta och värderingar • Det finns inga värderingsfria fakta • Vi tolkar fakta utgående från våra mentala ramar • Vi accepterar fakta som bekräftar vår identitet och våra värden • Vi struntar i fakta som inte stämmer med detta • Värderingar skapas av vår sociala omgivning

  15. Värderingarnas plats i välfärden

  16. Svallfors undersökningar om attityder till välfärdsstaten Stöd för gemensam välfärd Stöd för höga utgifter Stöd för kollektiv finansiering Stöd för stat och kommun Liten misstänksamhet Hög betalningsvilja Hög uppfattad risk Klarar bra Anpassad efter Svallfors, S (2010) Arbetarrörelsens forskarnätverks konferens ”Nya värderingar, nytt samhälle?”, Stockholm, 7 december 2010

  17. Medborgarnas stöd för den gemensamma välfärden är stabilt och ökar snarare än minskar

  18. Alliansens värderingar

  19. "Välfärdstaten är en omöjlig konstruktion ... vi vill inte se ett samhälle där människor svälter, men i övrigt ska inga standardkrav skattefinansieras.” ”Det sovande folket” (1993)

  20. Politikens viktigaste uppgift är att ”under de närmaste tre–fyra decennierna på ett rationellt och humant sätt nedmontera den generella välfärdspolitiken, i syfte att öka den allmänna välfärden.” ”Generell välfärdspolitik – bara magiska ord?” (1992)

  21. EUs värderingsgrund

  22. ”De offentliga utgifterna skall nedbringas och automatiken i utgifterna avskaffas. Utgifter för offentliga tjänster, som kan individualiseras, bör först och främst betalas av konsumenterna. Offentliga taxor ska öka mer regelbundet. Det skall i större utsträckning krävas avgifter för offentliga tjänster” EG-kommissionen om socialpolitiken, 1983.

  23. "Inträdet i EG kommer att medföra de mest dramatiska förändringarna i Sverige på 100 år - ja, kanske någonsin. Följden blir omfattande neddragningar inom den offentliga sektorn, frysta transfereringar och privata lösningar inom samhällsservicen” Peter Wallenberg i Dagens Industri 18/4 1991.

  24. Strategier för att genomföra systemskiftet

  25. Anpassa budskapet till medborgarnas värderingar ”Vi bevarar och utvecklar välfärden" ”Valfrihet!” ”Låter bra”

  26. Genomför förändringarna när makten är vår ”Stockholms stad lät förskolechefen i Årsta ta över fyra förskolor. Ett år efter avknoppningen kunde hon ta ut 3,2 miljoner kronor i vinst, plus ett högt styrelsearvode och lön. " ”För jävligt, det sa dom minsann inte!” ”Yes! Sälj hela skiten!”

  27. Blåneka när du blir ertappad

  28. Ta över motståndarnas språk

  29. Ta över motståndarnas språk ”Statsminister Fredrik Reinfeldt säger nej till kraven på höjd ersättning. Det hör inte till välfärdens kärna.”

  30. “Skatt är stöld”

  31. Stöld av skatt

  32. ”För oss är driftsformen inte ett självändamål. Det centrala är kvaliteten och att resurserna används efter behov” Hälso- och sjukvårdspolitiskt program S, antaget av partistyrelsen 29 maj 2009

  33. Spelar roll? • Offentlig utförare • Varför?- att tillhandahålla välfärd efter behov • Hur? - finansiering via skatter • Privat utförare • Varför? - maximera vinsten genom skattefinansiering • Hur? - behov hos medborgare • Totalt olika verksamheter • Motiv och medel omkastade • Påverkar verksamhetens uppbyggnad, inriktning, attityder, … • Kontrollapparatens utformning, mätningar, rapporteringar

  34. ”För oss är driftsformen inte ett självändamål”

  35. Vad bör göras?

  36. Värdekartan – att orientera sig efter Uttalade Värderingar C MP Privatiserad välfärd Gemensam välfärd S S Alliansen Dolda värderingar

  37. Nutida privatiserings-kardinaler Kungl. Vetenskapsakademien ”Det svenska skolsystemet är i ett avseende närmast unikt och extremt i ett internationellt perspektiv. Med undantag av ett system som introducerades i Chile under general Pinochets styre, finns inget annat allmänt finansierat skolväsende som tillåter att skolor drivs av privatägda vinstdrivande bolag. En engelsk forskare betecknade det svenska systemet som ”till höger om högern” och så radikalt att det inte ens diskuterades under Margaret Thatchers tid” Moderaternas skolpolitiske talesperson Tomas Tobé (M), vill inte förbjuda vinsterna. Ett sådant förbud skulle slå hårt mot skolorna, menar han. – Det kan innebära en utveckling där vi får färre skolor och det skulle drabba valfriheten.