Möt några av forskarna på SMHI

1. Möt några av forskarna på SMHI

2. Joakim Langner forskar om luftmiljö • Jocke gick naturvetenskapligt gymnasium i Växjö. Han tog därefter en Fil. kand.examen på fysikerlinjen med meteorologigren på Stockholms universitet. • Forskarutbildning med doktorsexamen på Meteorologiska institutionen. Han har också en projektledarutbildning vid Jönköpings Internationella Handelshögskola. • Jocke har arbetat på SMHI sedan 1991. • Han är 43 år och gillar att segla.

3. Klimat och luftföroreningar • Variationer och förändringar i klimatet påverkar också hur luftföroreningar sprids och omvandlas i atmosfären. • Kunskap om detta är ett viktigt underlag i arbetet med att ta fram åtgärder för att minska utsläppen av skadliga föroreningar till atmosfären. • Vi studerar dessa frågor med modeller som täcker Europa och genom att använda både historiska väderdata och klimatscenarier.

4. Klimat och luftföroreningar Förändringen av halten av marknära ozon fram till 2050-2070 uttryckt i procent av dagens halter om man använder två olika klimatscenarier. Vi har här antagit att utsläppen av ozonbildande ämnen är oförändrade på norra halvklotet.

5. Miljökostnader för luftföroreningar • Om man kan relatera mängden av olika föroreningar till skador/effekter på människor, material, grödor mm så kan man genom att sätta pris på skadorna beräkna miljökostnaden av ett visst utsläpp av en förorening. • Sådana beräkningar används för att ta fram underlag om samhällsnyttan av att minska miljöfarliga utsläpp och för att sätta priser, miljöavgifter, på utsläpp av olika föroreningar.

6. Miljökostnader för luftföroreningar Bilden visar uppskattade kostnader för utsläpp av kväveoxider (NOx) från flygtrafik i Sverige ovanför 1000 m höjd. Luftföroreningarna transporteras utanför Sverige och ger därför upphov till kostnader i flera länder

7. Charlotta Pers modellerar vatten • Lotta är civilingenjör från Linköpings universitet • Hon har Fil dr examen från Tema Vatten i Natur och Samhälle • Doktorsarbetet handlade bl.a. om organiskt material i sjöar (humusämnen). Hon modellerade nedbrytningsprocesser som påverkar koncentrationen av organiskt material. • Började år 2000 på SMHI

8. Charlotta Pers modellerar vatten • Jag arbetar med olika simuleringsmodeller av vatten, t.ex. sjöar och älvar. Modellerna använder jag för att uppskatta hur näringsämnen och biologi förändras vid förändrade förutsättningar för vattnet. • Jag har t.ex. simulerat hur en sjö reagerar på ett förändrat klimat eller förändrad tillförsel av näringsämnen. • Mitt arbete innebär mycket programmering och utveckling av modeller.

9. Näringsrika Ringsjöarna Ringsjöarna i Skåne har en yta på 40 km2 Rönne Å Västra Ringsjön Sätoftasjön De är mycket näringsrika Östra Ringsjön Hörbyån

10. Hörbyån Östra Ringsjön

11. alger näringsämnen djurplankton dött material, sediment Med sjömodellen BIOLA studeras: • åtgärder för övergödda sjöar • klimatförändringar • effekten i sjön

12. Klimatförändringar - medeltemperatur • Årsmedel • Lufttemperatur-förändring 2.5-4.5°C • orsakade • Sjötemperatur-förändring 1.5-3.5°C Sätoftasjön

13. Reduktion av koncentrationen av växtplankton och näringsämnen i Östra Ringsjön Vid minskad belastning på sjön med 50% för kväve (N50), totalfosfor (P50) och båda (R50). k

14. Gustav Strandberg modellerar klimatet • Gustav är Fil.mag. i meteorologi och Fil.lic. i elektricitetslära. • Han arbetar med global klimatmodellering på Rossby Centre och har arbetat på SMHI sedan 2004 . • Gustav har tidigare varit åskforskare vid Uppsala universitet • Han är 27 år och gillar friluftsliv och musik

15. Global klimatmodellering Om man vill veta hur klimatet förändras, måste man ta hänsyn till hela jorden.

16. Global klimatmodellering – exempel på resultat Nollpunkten är medel- temperaturen för perioden 1961-1990. Figuren visar exempel på beräknad global medeltemperaturutveckling under två århundraden.

17. Global klimatmodellering – exempel på resultat Nollpunkten är medel- värden för perioden 1961-1990. 2035 Figuren visar den globala nederbörden (y-axeln) mot medeltemperaturen (x-axeln) för landytor. Färgerna anger olika tidsperioder.

18. Lars Axell är oceanograf • Lars har doktorsexamen i fysisk oceanografi vid Göteborgs universitet och har arbetat på SMHI sedan 1995. • Han arbetar med Östersjöns isklimat, säsongsprognoser och oceanografiska prognoser. • Lars har också läst astronomi i två år. • Fritiden ägnar han åt sina tre barn, 0-5 år gamla. Han gillar också att läsa böcker.

19. Prognos av iskoncentration i Östersjön

20. Östersjöns is 1660-2005 Figuren visar en rekonstruktion av den maximala isutbredningen 1660-2005

21. Ulrika Willén arbetar med moln och strålning • Ulrika är civilingenjör i Teknisk Fysik och har en Teknisk Lic. examen. Hon har arbetat på SMHI sedan 1997 och forskar om moln och strålning i väder- och klimatmodeller. • Ulrika har studerat väder och klimat i England och även arbetat med fusionsforskning där. • Fritiden fylls med kajak, långfärdsskridskor, tennis, innebandy, böcker, bio….

22. Ulrikas tre skäl för att vara forskare: • Variation: alltid något nytt, ingen dag liknar någon annan. • Frihet: möjlighet att tänka fritt och fria arbetstider • Kreativitet: Man är betald för att ha idéer

23. Ulrika arbetar på Rossby Centre

24. Moln är viktiga för vattentransport, uppvärming och avkylning. De påverkar växthuseffekten!

25. Cloud top and base height Amount of condensate Cloud fraction and overlap In-cloud conden-sate distribution Cloud environment Cloud-radiation interaction Phase of condensate Cloud particle shape Cloud particle size Cloud macrophysics Cloud microphysics “External” influence Det behövs mycket information för att beräkna molnens påverkan på klimatet

26. Real clouds I Real clouds II True Cloud Cover at this level Hur molnen fördelar sig och hur det påverkar strålningsbalansen – det jobbar jag med Maximum M-R Random Maximum overlap Maximum–Random Random Minimum Hur molnen är placerade i kolumnen ger olika molntäcke sett från marken