1 / 20

Temagruppen Unga i arbetslivet temaunga.se

Temagruppen Unga i arbetslivet www.temaunga.se. Temagruppen unga i arbetslivet. www.temaunga.se. A. Målgruppen B.Metoder / arbetssätt C.Systemfel. Unga som varken arbetar eller studerar 16–25 år. Fler än 100 000 under de senaste mätningarna 2008 till 2011,

nuala
Download Presentation

Temagruppen Unga i arbetslivet temaunga.se

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Temagruppen Unga i arbetslivet www.temaunga.se

  2. Temagruppen unga i arbetslivet www.temaunga.se

  3. A.MålgruppenB.Metoder/arbetssättC.Systemfel

  4. Ungasomvarkenarbetarellerstuderar 16–25 år • Fler än 100 000 under de senaste mätningarna 2008 till 2011, motsvarar 8,5 – 10 procent av ungdomsbefolkningen • Många även i goda tider = underlätta övergångar ständigt aktuellt • Etableringen svårast för unga med funktionsnedsättning • Utrikes födda överrepresenterade • Kommunala variationer mellan 5 och 16 procent av ungdomsbefolkningen

  5. Mångabådeilåg- ochhögkonjunktur

  6. Vadgör de?

  7. Målgruppen Det är en mycket heterogen grupp unga med mång olika behov. Det speglar av sig på projekten, som använder sig av många metoder och arbetssätt.

  8. Generella framgångsfaktorer i projekt • Handplockad personal / multikompetent arbetsgrupp • Samverkan (skola, socialtjänst, barn- och ungdomspsykiatri, rättsväsendet liksom arbetsgivare, frivilligorganisationer och föreningsliv) • Helhetsperspektiv • Frivillighet • Bemötandet och engagemanget • En stor verktygslåda och ett flexibelt förhållningssätt • Samarbete med arbetsgivare • Individuellt • Långsiktighet – det får ta tid • Tydligt syfte med varje insats

  9. 10 orsaker till avhopp Ungas erfarenheter om avhopp från gymnasieskolan • 379 unga (188 tjejer och 191 killar) mellan 16 och 29 år har svarat. • Av 126 aktuella projekt har vi fått svar från deltagare i 55 projekt. • Även besökt två ESF-projekt och intervjuat sex unga deltagare samt projektledarna om avhopp. • De flesta projekt som svarat har varit belägna i Mellansverige och södra Sverige

  10. 3 frågor • Hur skulle en perfekt gymnasieutbildning vara enligt dig där nästan inga elever vill avluta sina studier? • Varför avslutade du dina gymnasiestudier i förtid? • Vad hade kunnat förhindra ett beslut från din sida att hoppa av dina gymnasiestudier?

  11. Teoretisk-, IV eller yrkesutbildning

  12. De främsta orsakerna till avhopp • Mobbning • Bristande pedagogiskt stöd • Psykisk ohälsa vanligt • Små skillnader mellan könen. Fler killar som valt yrkesprogram tyckte det var för mycket teori.

  13. Orsaker till avhopp (i fallande ordning) • Mobbning/ Socialt utanförskap • Brist på pedagogiskt stöd i skolan • Vuxna som inte bryr sig • Dåligt bemötande i skolan • Bristfälligt pedagogiskt stöd i skolan efter en långvarig frånvaro i skolan (på grund av sjukdom eller missbruk) • Behov av mer praktik och mindre teori • Stökig skolmiljö

  14. Fel val • Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som inte upptäcks under utbildningen • Dåliga hemförhållanden • Andra orsaker som nämns är att praktikperioden upplevdes som väldigt jobbig. Sex tjejer blev gravida och tolv nämner ätstörningar.

  15. Drömskolan • Lärare och andra vuxna som bryr sig och inte blundar för problem • Pedagogiskt stöd i skolan • Mindre klasser/grupper • Individuell och anpassad studieplan • Mer praktik och mindre teori • Flexibla tider/schema

  16. Vuxna ska bry sig och inte ge upp så fort, de ska fråga hur man mår och vara ett stöd – inte släppa taget. I skolan ska man få hjälp så att man kan hänga med i alla ämnen. Det ska vara små grupper och gärna ett individanpassat schema där man tillsammans med lärarna kommer överens om rimliga ämnen och mål, men också möjligheter att anpassa tiderna, vi alla lär oss bäst på olika tider och vi lär oss på olika sätt. Några lär sig bättre genom att göra saker och inte genom att läsa sig till kunskaper. Att varva teori och praktik lite olika mycket beroende på vad man klarar av för stunden vore optimalt. I skolan ska det finnas anti-mobbnings program och vuxna ska kunna ge rätt stöd när dom märker att man mår dåligt. Miljön i skolan är viktig, det går inte att koncentrera sig när det är högljutt och stökigt och lärarna ska bemöta oss på ett bra sätt.

  17. ”Jag var totalt osynliggjord i min klass, kände ingen tillhörighet och lärarna ansträngde sig inte att få oss att känna att vi tillhör en grupp. Hade jag känt att jag hör till och om det hade varit glädjefullt och roligt hade jag stannat. ”. Tjej 18 år ”Det behövs fler lärare till varje klass. Jag saknade möjligheten till bra lärare som fanns till hands vid behov. Kunde få sitta länge på lektioner och räcka upp handen efter hjälp, till slut ger man upp, kommer efter och orkar inte ta igen” Kille 27 år

  18. Gråzonselever En projektledare uttrycker det så här: ”Vi måste tala öppet och lyfta problematiken om den här gruppen. Det är absurt att tro att alla elever kan klara utbildningsmålen i grund- och gymnasieskolan. Denna tro utsätter många unga för långvarig tortyr i skolan och deras tilltro till sig själva avtar alltmer med åren, till slut ger dom upp och hoppar av. Vi måste skräddarsy utbildningsalternativ som får våra unga att utveckla de funktioner de är bra på och fokusera på deras resurser.”

  19. Tidigare forskning • Att genomföra stora ansträngningar utan att detta leder till resultat är relaterat till utveckling av depression. • Kompetenser och prestationer i skolan är relaterade till psykisk hälsa. • Goda resultat i skolan har en positiv effekt på självuppfattningen. • En god självuppfattning bidrar inte direkt till bättre resultat, men andra faktorer som är relaterade till självuppfattning (motivation och upplevd inre/yttre kontroll) påverkar lärande och resultat.

  20. Lidija.Kolouh@ungdomsstyrelsen.se • www.temaunga.se

More Related