samh llsekonomi n.
Download
Skip this Video
Loading SlideShow in 5 Seconds..
Samhällsekonomi PowerPoint Presentation
Download Presentation
Samhällsekonomi

Loading in 2 Seconds...

play fullscreen
1 / 36

Samhällsekonomi - PowerPoint PPT Presentation


  • 129 Views
  • Uploaded on

Samhällsekonomi. Marknadsekonomi. Vi lever i en marknadsekonomi. Vi bestämmer vad som ska säljas . Företagen tillverkar det kunderna vill ha. Företagen får så mycket betalt som vi är villiga att betala.

loader
I am the owner, or an agent authorized to act on behalf of the owner, of the copyrighted work described.
capcha
Download Presentation

Samhällsekonomi


An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript
marknadsekonomi
Marknadsekonomi
  • Vi lever i en marknadsekonomi. Vi bestämmer vad som ska säljas.
  • Företagen tillverkar det kunderna vill ha.
  • Företagen får så mycket betalt som vi är villiga att betala.
  • Det ingen vill ha försvinner – dessa företag går i konkurs och produkterna eller tjänsterna försvinner.
  • Det är marknadskrafterna som styr.
markandsekonomi
Markandsekonomi
  • Köpare och säljare är marknadskrafterna – det pris dessa tillsammans kommer överrens om gäller.
  • Har då Coop, ICA, Willys eller Hemköp samma pris för samma vara?
  • Det är du som i slutändan väljer var och vad du vill köpa.
m ttad marknad
Mättad marknad
  • Som säljare gäller det att sälja. Om du säljer bröd är det ganska lätt, bilar är svårare.
  • Bröd köps ofta bilar köps sällan. När alla har en bil som fungerar är marknaden mättad.
  • En säljare försöker då locka med nya modeller och finesser för att du ska köpa en ny.
  • Mobiltelefoner och kläder är ett utmärkt exempel på detta
konkurrens
Konkurrens
  • I Sverige har vi oftast fri konkurrens.
  • Vem som helst får start ett företag och sälja varor och tjänster till det pris hen vill.
  • Finns det några undantag?
  • För att vinna kunder lockar man med bättre vara, billigare vara osv.
  • Konkurrensen är en slags tävling – priset i tävlingen är många kunder och höga vinster.
subventioner
Subventioner
  • Staten kan ibland täcka vissa kostnader så att en vara blir billigare.
  • Detta stöd kallas subvention. I vissa länder subventioneras mat.
  • I Sverige får flera dagstidningar subventioner för att överleva.
  • Varför får tidningar subventioner av staten?
karteller
Karteller
  • En fara för marknadsekonomin är att säljarna ska komma överrens om ett pris.
  • Det skulle sätta konkurrensen ur spel och göra produkten dyrare för köparen.
  • Detta kallas för kartell.
oligopol
Oligopol
  • En annan sak som kan uppstå i en marknadsekonomi är att det endast finns några få tillverkare eller säljare.
  • De är så pass så att det inte blir någon konkurrens om priserna.
  • Då har ett oligopol uppstått.
monopol
Monopol
  • Om monopol uppstår finns det endast en tillverkare eller säljare.
  • Då kan hen bestämma priset helt själv utan konkurrens från andra.
  • Finns det några monopol eller oligopol i Sverige?
utbud och efterfr gan
Utbud och efterfrågan
  • Vad som styr priset är tillgång och efterfrågan.
  • Det är utbudet och efterfrågan som skapar ett jämviktspris.
  • Om många vill ha en produkt men det finns lite av den blir priset högt. Exempel?
  • Ju mer det finns av en vara desto billigare blir den. Exempel?
e fterfr gan
Efterfrågan
  • Elpriset är oftast dyrast på vintern. Bensinpriset är oftast högst i juli. Varför?
  • Efterfrågan är det antal varor och tjänster som kunderna är beredda att köpa till ett visst pris.
  • Om priset sänks vill fler köpa och om det höjs vill färre köpa.
utbud
Utbud
  • Utbud är det antal varor och tjänster som finns att köpa till ett visst pris.
  • Ju högre pris du kan ta ut, desto fler blir då intresserade av att sälja.
  • För då finns det mer pengar att tjäna.
j mviktspris
Jämviktspris
  • Utbud och efterfrågan är två motsatta krafter.
  • Priset på en vara sätts där krafterna möts, eller väger lika.
  • Utbudet + efterfrågan = pris
  • Detta är jämviktspriset.
prismekanism utbud och efterfr gan
Prismekanism: Utbud och efterfrågan

Efterfrågan – visar hur mycket av en vara eller tjänst som en konsument är beredd att köpa när priset varierar.

Utbud – visar hur de olika kvantiteter som en producent utbjuder av en vara när priset varierar.

Jämviktspris – där utbud och efterfrågan möts

prismekanism utbud och efterfr gan1
Prismekanism: Utbud och efterfrågan

UTBUDSÖVERSKOTT

Om priset ligger över jämviktspriset uppstår det ett utbudsöverskott

EFTERFRÅGEÖVERSKOTT

Om priset ligger under jämviktspriset vill konsumenterna köpa fler varor än vad tillverkarna vill producera.

Vad händer med priset då?

blandekonomi
Blandekonomi
  • I Sverige har vi, liksom de flesta andra länder, blandekonomi.
  • Vi har marknadsekonomi inom vissa områden medan staten, landstinget eller kommunen bestämmer över vissa områden.
  • Vad bestämmer staten om?
produktionsmedel
Produktionsmedel
  • För att det ska gå att producera varor eller tjänster krävs det produktionsmedel eller produktionsfaktorer.
  • Det finns tre grundläggande frågor när det gäller produktionsmedlen:
    • Vad ska produceras – vilka varor tjänster?
    • Vem ska bestämma vad som produceras?
    • Hur ska varor och tjänster som produceras delas upp – ska alla ha lika mycket? (tänk ideologier)
produktionsmedel r
Produktionsmedel är:
  • Råvaror och naturtillgångar: skog, järnmalm, kol, olja eller skog.
  • Realkapital: byggnader och utrustning som företaget äger
  • Arbetskraft: människorna som arbetar på arbetsplatser.
  • Startkapital och finanskapital: pengar som behövs för att starta tillverkning. Det behövs maskiner och lokaler och…
  • Kunskap: det som krävs av de anställda för att kunna sköta maskiner och datorer så att produktionen fungerar.
skatt
Skatt
  • Skatt är en avgift som vi betalar till stat, kommun eller landsting.
  • Skatt är aldrig frivillig utan alltid tvingande.
  • Har ett land höga skatter brukar stat och kommun stå för många kostnader.
  • Har ett land låga skatter brukar invånarna få betala mer ur egen ficka.
  • Vilka ideologier?
slide23
Läs
  • Vilka skatter betalar vi? Moms och andra skatter. Sidorna 286-288 + frågor.
dags f r film
Dags för film
  • http://www.sli.se/prodinfo.asp?a=V+2766&db=49
banker och l n
Banker och lån
  • Bankerna är mycket viktiga för att samhället ska fungera. Företag och privatpersoner kan låna pengar och varför är det viktigt?
  • Ett nytt företag behöver ofta ett startkapital.
  • Ett företag kan behöva investera i nya maskiner eller lokaler.
  • Privatpersoner behöver ofta låna till bostad och bil.
banker
Banker
  • Om inte banken lånar ut pengar vilka konsekvenser får det då för samhället?
  • Får vem som helst låna pengar av banken?
  • Hur tjänar banken pengar?
  • Hur mycket får man låna av banken?
  • Varför får man inte låna 100% av värdet på ett hus eller bil?
l ntagaren
Låntagaren
  • Låntagaren är den som lånar pengar.
  • För att låna pengar krävs oftast en säkerhet.
  • Banken vill vara säker på att få tillbaka sina pengar även om du inte har några pengar.
  • Om du lånar till hus är huset säkerheten, samma sak med bil.
  • Det krävs även en kontantinsats – du måste betala vissa procent själv.
  • Vilka risker finns det med att låna pengar?
r nta
Ränta
  • Ränta är kostnaden för lånet.
  • Ju högre risk banken tar med lånet desto högre blir räntan.
  • Detta gör att om du lånar till en resa eller för ren konsumtion blir det mycket dyrt.
  • Dessa lån kallas för in blanco och tas utan säkerhet. Räntan kommer då att vara mycket högre - för banken tar en större risk.
borgen
Borgen
  • Ibland kräver banken att en annan person än låntagaren garanterar att lånet betalas tillbaka.
  • Det kan ske då låntagaren har låg inkomst eller saknar en fast anställning.
  • Detta kallas för att går i borgen för ett lån. Om du gör det är du ansvarig för att banken får sina pengar.
  • Om låntagaren inte kan betala får du amortera – detta är alltså mycket riskfyllt.
sparande
Sparande
  • Det är viktigt att se till att man har ett sparande för att klara oförutsedda utgifter.
  • Det finns tre sparformer som är mycket vanliga.
  • Bank, fonder och aktier är de vanligaste och vissa sparformer finns det stor risk med och andra mycket liten risk.
spara i bank
Spara i bank
  • Om du sätter i dina pengar på en bank får du ränta på pengarna.
  • Räntan är oftast mycket låg så du kan inte tjäna särskilt mycket pengar på att ha dem på banken.
  • Fördelen är att pengarna är säkra eftersom det finns en bankgaranti.
  • Staten garanterar att du får tillbaka dina pengar om banken går i konkurs.
  • Detta gäller belopp upp till 100 000€
  • Varför finns det bankgaranti?
spara i aktier
Spara i aktier
  • Om du köper en aktie köper du en liten del av ett företag.
  • Har du många aktier äger du en större del av företaget.
  • Om ett företag går bra vill många köpa aktier i företaget och då stiger aktierna i pris.
  • Säljer du då tjänar du pengar.
  • Om företaget går dåligt gäller det motsatta.
  • Går företaget i konkurs förlorar du allt.
spara i aktier1
Spara i aktier
  • Det är riskfyllt att spara i aktier. Du kan tjäna väldigt mycket pengar på aktier men du kan också förlora allt.
  • Aktier är ett riskfyllt sparande.
  • Aktier styrs också av förväntningar – då kan det bli bubblor på aktiemarknaden som för eller senare spricket.
  • Den senaste var IT-bubblan
spara i fonder
Spara i fonder
  • Att spara i fonder har blivit mycket vanligt i Sverige.
  • Då köper du en del i en aktiefond. En aktiefond köper i sin tur flera miljoner aktier i olika företag. Då blir risken mindre för dig.
  • Varför blir risken mindre?
  • Det finns massor av olika fonder som riktar in sig på olika branscher eller länder.
  • Det finns breda och smala fonder. Fonder med hög risk och fonder med liten risk.