1 / 8

Yrkesutbildning, klass och kunskap

Yrkesutbildning, klass och kunskap. Mattias Nylund , mattias.nylund @ped.gu.se Institutionen för Pedagogik och Specialpedagogik (IPS), Göteborgs Universitet. Bakgrund : klass och integrering. Turbulent utbildningspolitiskt läge (+100 reformer). Yrkesutbildning

moana
Download Presentation

Yrkesutbildning, klass och kunskap

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Yrkesutbildning, klass och kunskap MattiasNylund, mattias.nylund@ped.gu.se InstitutionenförPedagogikochSpecialpedagogik (IPS), GöteborgsUniversitet

  2. Bakgrund: klassochintegrering • Turbulent utbildningspolitiskt läge (+100 reformer). Yrkesutbildning • Reproduktionsproblemet. Människor från olika samhällsklasser får olika utbildningar som förbereder dem för helt olika roller i samhället. Yrkesutbildning. • Reproduktionsproblemet: centralt problem i svensk utbildningspolitik under efterkrigstiden. Symboliska reformer: enhetsskolan 1962, Integrerad gymnasieskola 1970. • En trend: 1976, 90-talets gymnasiereform (t.ex. kärnämnen och allmän högskolebehörighet), 25:4-regel, utbyggnad av vuxenutbildningen, mm. • Styrande princip för svensk utbildningspolitik: ”integrering” (och utjämning). Denna utveckling bryts med de senaste årens utbildningspolitik som istället kännetecknas av ambitionen att hålla isär, att särskilja. T.ex. Gy11

  3. Gy11: bakomliggande ideologi • Allmän avsmalning av innehållet (programmål ersätts av examensmål, innehållet i kursplaner mer kontextbundet). NÄSTA SIDA • Kärnämnen ersätts av gymnasiegemensamma ämnen (750-600 p) • Allmän högskolebehörighet avskaffas som allmänt mål

  4. Gy11: ett avsmalnat innehåll • Tidigare programmål (för fordonsprogrammet): ”Utbildningen förbereder för både nationella och internationella verksamheter, vilket ställer krav på språkkunskaper och förståelse av andra kulturella mönster. [ …] kan kommunicera på svenska och engelska med sikte på behovet i yrket, samhällslivet och vidare studier.” (Skolverket 1999). … vilket ersätts av följande skrivelse i de nya examensmålen: ”Eleverna ska också utveckla ett yrkesmässigt språkbruk som fungerar i olika situationer med ett ordförråd som är relevant för yrket i både svenska och engelska. Dessutom ska eleverna utveckla sin förmåga att dokumentera sitt arbete enligt de krav som finns inom branschen.” (Skolverket 2011b).

  5. Gy11: vad är viktig kunskap? • Generellt: Samhällskunskap halveras, svenskämnet halveras, estetisk verksamhet tas bort, 50p i historia införs; ind.val. minskar (300 till 200 p) och skall som princip styras mot programfördjupning. • I korthet; minskat utrymme för allmänteoretiska kunskaper och samhällsorientering, etc., mer utrymme för det programspecifika.

  6. Gy11: efterfrågestyrning och mytbildningar • Allmänt om innehåll: stark framflyttning av arbetsgivarnas inflytande. ”Efterfrågestyrning” • Historisk erfarenhet av arbetsgivarstyre • Kunskapers livslängd • Ett glapp mellan elever och reformen om vad som uppfattas som viktig kunskap i yrkesutbildning • Detta illustreras förmodligen också av att färre ungdomar sökt sig till de nya yrkesprogrammen (ca 10%). Intressant ur ett historiskt perspektiv. • Myter om yrkesutbildning: 1) Ungdomar ointresserade av teoretiska kunskaper? 2) Låg genomströmning i de yrkesorienterade utbildningarna?

  7. Gy11: kritiska reflektioner • ”Två olika läroplaner”, på flera sätt tillbaka till strax innan tiden för den integrerade gymnasieskolan (tidigt 70-tal). - kategoriskillnad yp/sp (mål, ämnen, avnämare), examen, arbetsgivarkontroll (lokalt), färdigutbildning, avskaffad högskolebehörighet, mycket olika lärarutbildningar • ”Just-in-time”: affärsmässig planering (av arbetsgivare) snarare än politisk planering (av folkvalda). • Arbetsgivarnas inflytande a) en ideologisk social kraft, b) inte folkvalda, c) inte representativa för folkflertalet, d) speciellt problematiskt för LO-kollektivet • Svårt att se hur skolans kritiska utjämnande funktioner skall få utrymme. Reproduktionsproblemet cementeras. Olika elevgrupper förbereds för olika framtida roller i såväl samhället som i den sociala arbetsdelningen.

  8. Gy11: en del av en trend • En ”devalvering” av yrkesutbildning som fält, ökad ojämlikhet för samhällets sociala fördelning av kunskap mellan samhällsklasser. • Gy11: ingen allmän högskolebehörighet för yrkesprogram. • Avskaffandet av 25:4-regeln. • Kraftiga nedskärningar i Komvux. • Yrkeslärarutbildningen halveras, blir tillsammans med lärlingslärarutbildningen de kortaste lärarutbildningarna. • Yrkeslärare och lärlingslärare (och modersmålslärare) är de enda lärarkategorierna undantagna från kravet på legitimation. • ”Avpedagogisering”: arbetsmarknadens diktat vinner allt mer företräde på bekostnad av inflytandet från utbildade, eller professionella. • Utbildning – samhälle/ socialisation. Ökade klasskillnader.

More Related